Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017"

Lucas Åberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017

2 En omfattande process med tät dialog

3 RUFS 2050 fyller flera funktioner

4 Befolkningstillväxten är utgångspunkt

Stockholmsregionen en ledande region Stark tillväxt Motor för innovation och företag Särställning genom kultur- och beslutsfattarfunktioner Besöksmål och huvudstad

5 Stockholmsregionen en ledande region Stark tillväxt Motor för innovation och företag Särställning genom kultur- och beslutsfattarfunktioner Besöksmål och huvudstad Stabil demokrati Hög tillit till det offentliga Öppet samhällsklimat Väl utbyggd infrastruktur och goda kommunikationer Internationaliserat och kunskapsintensivt näringsliv

6 Regionens utmaningar Att möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa Att minska klimatpåverkan och samtidigt möjliggöra ökad tillgänglighet och ekonomisk tillväxt Att åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa Att ha en fortsatt öppen region och samtidigt stärka inkluderingen Att vara en internationellt ledande storstadsregion i en växande global konkurrens Att öka tryggheten i regionen samtidigt som världen upplevs som osäker

7 Mål, delmål och prioriteringar

Rumslig inriktning mot 2050 Kollektivtrafiknära stadsutveckling Sammanlänkade regionala stadskärnor Resurseffektiva system för människor och gods

8 Rumslig inriktning mot 2050 Kollektivtrafiknära stadsutveckling Sammanlänkade regionala stadskärnor Resurseffektiva system för människor och gods Sammanhängande grönstruktur och robust vattenmiljö Starkare kopplingar mellan stad och land Tillgängliga innovations-, företags- och beslutsfattarmiljöer

9 Plankarta

10 Den regionala grönstrukturen Gröna kilar Gröna värdekärnor Stora samlade rekreations-, natur- och kulturvärden Gröna svaga samband

11 Rumslig struktur på landsbygden Landsbygd utanför den samlade bebyggelsen Landsbygdsnoder Serviceorter Stora samlade rekreations-, natur och kulturvärden Jordbruksmark

12 Rumslig struktur i skärgården Kustområdet och öar med fast förbindelse Kärnöar Övriga öar utan fast förbindelse Ytterskärgården Replipunkter

Storregionala förhållningssätt Integrera arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna Verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa

13 Storregionala förhållningssätt Integrera arbets-, utbildnings- och bostadsmarknaderna Verka för en koncentrerad, tät och sammanhållen bebyggelse i de bästa kollektivtrafiklägena Länka samman de storregionala nodstäderna med Stockholm och med varandra genom tvärförbindelser Stärk ÖMS kopplingar med Oslo, Öresund och Helsingfors

14 Tematiska frågor i RUFS 2050 Bostadsmarknad och bostadsförsörjning Det digitala samhället Forskning och innovation Hav, sjöar och vattendrag Hälso- och sjukvård och annan samhällsservice Klimatanpassning Klimatpåverkan Kompetensförsörjning, utbildning och arbetsmarknad Kultur Kulturarv och kulturmiljö Landsbygd Miljö och folkhälsa Naturmiljöer och grönområden Regionalekonomi, näringsliv och entreprenörskap Skärgården Social sammanhållning, trygghet och tillit Stadsbyggnad och bebyggelseutveckling Tekniska försörjningssystem Transportsystemet

15 Genomförande och uppföljning

16 Tillsammans skapar vi Europas mest attraktiva storstadsregion!

17 Läs mer på

Ledande innovations och kunskapsnoder i en växande region En sammanhängande grönstruktur och robust vattenmiljö Starka kopplingar mellan stad och landsbygd Plankartan -> regionala rumsliga principer

18 Ledande innovations och kunskapsnoder i en växande region En sammanhängande grönstruktur och robust vattenmiljö Starka kopplingar mellan stad och landsbygd Plankartan -> regionala rumsliga principer för att nå målen bygger på samma grundprinciper som i RUFS 2010 Kollektivtrafiknära stadsutveckling i en resurseffektiv region Sammanlänkade regionala stadskärnor i en flerkärnig region Funktionellt och klimatsmart transportsystem för både människor och gods

Plankarta med förhållningssätt en viktig del av det regionala kontraktet Visar lämplig regional samordning av mark- och vattenanvändning med mellankommunal räckvidd och av regional betydelse.

19 Plankarta med förhållningssätt en viktig del av det regionala kontraktet Visar lämplig regional samordning av mark- och vattenanvändning med mellankommunal räckvidd och av regional betydelse. Ger en samlad bild av regionens framtida utveckling i ett perspektiv Ger vägledning för kommunernas översikts- planering och för olika regionala aktörer. Till grund för förslaget ligger en analys av fördel- ning av tillkommande bostäder, arbetsplatser mm Avgränsning och sträckningar är översiktliga. Lokalisering och utformning prövas i fortsatt planering och efterföljande beslut Har tagits fram i nära samverkan med kommuner, länsstyrelse, Trafikförvaltningen och Trafikverket I förhållningssätt preciseras - så lång det är lämpligt och rimligt - långsiktiga spelregler för alla aktörer

analyser av bästa läget, kommunernas översikts- planer och FÖP.

21 Den regionala bebyggelsestrukturen Den regionalt prioriterade bebyggelsestrukturen bygger på en samlad bedömning utifrån omfattande analyser av bästa läget, kommunernas översikts- planer och FÖP.ar, en bred dialog med olika aktörer, måluppfyllelse, avvägning mellan olika intressen mm

kollektivtrafikflöden Stor förtätningspotential Befintliga städer utanför

22 Strategiskt stadsutvecklingsläge Kommuncentra kommunala ÖP Hög regional tillgänglighet för kollektivtrafik Nodpunkt för korsande kollektivtrafikflöden Stor förtätningspotential Befintliga städer utanför centrala regionkärnan Södertälje, Norrtälje, Nynäshamn, Sigtuna Stor befolkning + sociala utmaningar

23 Landsbygdsnoder Stöd för utveckling i kommunernas ÖP Minst invånare Nod för kollektivtrafiken (t ex bytespunkt) Bredd av service (skola, butik, idrottsplats, äldrevård etc.). Betydelse för omgivande landsbygd

24 Plankartan växer fram.. Södertälje RUFS 2010 Södertälje RUFS 2050 arbetsmaterial Södertälje RUFS 2050 skiss på plankarta

Förhållningssätt till plankartan Grön värdekärna De gröna värdekärnorna ingår i de gröna kilarna och innehåller områden som har de högsta rekreations-, natur- eller kulturmiljövärdena, ofta

25 Förhållningssätt till plankartan Grön värdekärna De gröna värdekärnorna ingår i de gröna kilarna och innehåller områden som har de högsta rekreations-, natur- eller kulturmiljövärdena, ofta naturreservat eller riksintressen. De har ofta rika upplevelse- och kulturmiljövärden samt en stor biologisk mångfald och variationsrikedom som ger förutsättningar för ekosystemtjänster och att djur och växter kan fortplanta sig och spridas. De förhållningssätt som gäller för gröna kilar (ovan) gäller även för gröna värdekärnor. Ange en buffertzon mot de gröna värdekärnorna vid etablering av störande verksamhet, för att undvika en negativ påverkan. Buffertzonen relateras till typen av störning. Säkra och förbättra tillgängligheten till värdekärnorna där det behövs, exempelvis genom lättillgänglig information, anlagda leder och attraktiva målpunkter. Anpassa rekreation och turism till känsliga natur- och vattenmiljöer.

26 planeförvaltningen Den regionala tekniska infrastrukturen En förutsättning för hållbar tillväxt Utveckla kretslopp, synergier och samband Säkerställ platser och ytor i planeringen Utveckla transportsnåla system och intermodala transporter

Masshantering och täkter Utvecklingen av bebyggelse och infrastruktur i Stockholmsregionen är beroende av berg- och grusmaterial för konstruktions- och markförberedande arbeten.

27 Masshantering och täkter Utvecklingen av bebyggelse och infrastruktur i Stockholmsregionen är beroende av berg- och grusmaterial för konstruktions- och markförberedande arbeten. Stora byggprojekt ger även upphov till avfall i form av schaktmassor. De stora täkterna förser bygg- och anläggningssektorn med ballastråvara. Ofta hanteras också olika slags massor som sprängsten och schaktmassor från byggen för återanvändning, vidareförädling och återvinning. Anläggningarna är ytkrävande och störande för omgivningen. Täkter och materialterminaler ligger i allmänhet långt från regioncentrum och de regionala stadskärnorna, vilket leder till långa och tunga transporter med lastbil. Förhållningssätt till plankartan Behåll och utveckla täkter och massahanteringsanläggningar som har ett strategiskt läge och en regional betydelse. Prioritera befintliga och nya täkter, centralt belägna materialterminaler samt regionala ballastterminaler med hamn- och järnvägslägen. Mark för detta behöver lokaliseras och säkras genom en regional samordning i de kommunala översiktsplanerna och i efterföljande detaljplanering. Beakta hantering av massor i tidiga planskeden och i byggprojekt som kommer att ge upphov till stora mängder schaktmassor. Beakta skyddsavstånd till bebyggelse, liksom risken för eller påverkan på regionens dricksvattenresurser.

28 Läs mer på

Relevanta dokument

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Kommunkontaktmöte 7 september 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Kommunkontaktmöte 7 september 2017 Välkomna till RUFS-rummet! Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Dagens punkter Vad händer under utställningen? Kort