SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
|
|
- Maj-Britt Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management
2 Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan. Hinder och risker i samverkan. Utvärdering av samverkan. Erfarenheter och lärdomar.
3 Vad är samverkan? Samverkan innebär att verka tillsammans, dvs. att uträtta eller åstadkomma något gemensamt. Samverkan innebär att överskrida olika gränser, t.ex. yrkesmässiga eller organisatoriska gränser.
4 Samverkan på olika nivåer Interdisciplinär: mellan olika verksamhets- och kunskapsområden. Interprofessionell: mellan olika professioner eller yrkesgrupper. Interorganisatorisk: mellan olika organisationer och myndigheter. Intersektoriell: mellan olika samhällssektorer (privata och offentliga).
5 Samverkan för hälsa och välfärd Äldrevård och äldreomsorg. Arbetslivsinriktad rehabilitering. Psykiatri och missbruksvård. Stöd till utsatta barn/ungdomar. Integrerad hälso- och sjukvård. Andra välfärdstjänster och samhällsfunktioner.
6
7
8 Forskning om samverkan Vetenskapliga discipliner: folkhälsovetenskap, offentlig förvaltning, sociologi, socialt arbete och socialmedicin. Vetenskapliga tidskrifter: International Journal of Integrated Care, Journal of Interprofessional Care, samt tidskrifter för rehabilitering, socialt arbete etc. Forskningscentra: Storbritannien, Nederländerna, de Nordiska länderna, Kanada, Australien och USA.
9 Varför samverkan? Hantera en ökad komplexitet i behov och efterfrågan av välfärdstjänster. Motverka en ökad fragmentering av olika samhällsfunktioner. Undvika att individer eller uppgifter faller mellan stolarna. Förbättra kvalitet, tillgänglighet och kontinuitet i välfärdstjänster. Utnyttja existerande resurser på ett effektivare sätt (synergieffekter).
10 Begreppsförvirring Samverkan? Samordning? Samarbete? Integrering att föra samman
11 Former av integrering Hierarki Integrering genom styrning och samordning (vertikal integrering). Marknad Integrering genom den osynliga handen. Nätverk Integrering genom frivilligt samarbete (horisontell integrering).
12 Former av integrering Vertikal integrering Samordning (hierarki) Kontrakt (marknad) Samverkan Samarbete (nätverk) Horisontell integrering
13 Matrisorganisering Samverkande organisationer Styrgrupp Olika samarbetsformer
14 Modeller för samverkan Informella kontakter mellan professionella för konsultation och informationsutbyte. Case managers eller personliga ombud som samordnar insatser gentemot en individ. Möten mellan berörda organisationer för planering av gemensamma aktiviteter. Gränsöverskridande och multidisciplinära team eller arbetsgrupper. Partnerskap mellan organisationer, samlokalisering eller finansiell samordning.
15 Modeller för samverkan Case Management Personligt ombud Partnerskap Formella avtal mellan organisationer Autonomi Fusion Konsultation Informationsutbyte Gränsöverskridande möten, team eller grupper Samlokalisering Gemensam budget
16 Samverkan är svårt och besvärligt Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig (enligt Leutz, 1999). Det finns många hinder för och även risker med samverkan.
17 Hinder för samverkan Strukturella hinder: olika lagar, regler och föreskrifter; olika sätt att organisera; konkurrens om makt och resurser; bristande ledarskap; oklara mandat. Professionella och kulturella hinder: olika värderingar, attityder och synsätt; olika språkbruk; bristande kommunikation och bristande ömsesidig förståelse. Personliga hinder: bristande förtroende; samarbetssvårigheter; revirbevakande beteende; personliga motsättningar.
18 Hinder i rangordning 1) Svårigheter att kommunicera mellan olika professioner och organisationer. 2) Olika värderingar, attityder och synsätt på individer och deras behov. 3) Bristande förtroende och tillit mellan deltagare. 4) Revirtänkande och konkurrens om makt och resurser. 5) Oklart eller revirbevakande ledarskap. 6) Olika lagar, regler och föreskrifter.
19 Risker med samverkan Samverkan tar tid, vilket kan gå ut över arbetet med patienter eller klienter. Samverkan kan lätt bli ett självändamål. Deltagarna kan uppleva lojalitetskonflikter gentemot sina hemmaorganisationer. Samverkan innebär nya gränsdragningar som kan skapa nya behov av samverkan. Samverkan kan leda till en ny form av byråkrati, en samrådskrati.
20 Om det inte finns klara fördelar med att samverka är det i allmänhet bäst, om det finns en valmöjlighet, att undvika samverkan (Huxham & Vangen, 2005, sid 82)
21 Viktiga frågeställningar Behov av samverkan och fördelar med att samverka. Svårigheter, hinder och risker. Strategier för att etablera och utveckla samverkan. Nya former av organisering och ledning av samverkan. Uppföljning, utvärdering och lärande.
22 Utvärderingsaspekter Samverkans struktur avser de resurser av olika slag som står till förfogande och hur dessa är organiserade. Samverkans process omfattar de olika aktiviteter som ingår i verksamheten och hur de är integrerade. Samverkans resultat är vad strukturen och processen leder till i relation till mål, kriterier och nyckeltal.
23 Utvärderingsperspektiv Managementperspektiv: hos chefer och ledare på olika nivåer; handlar ofta om produktion och ekonomi. Professionsperspektiv: hos personal och olika professionella grupper; handlar om kvalitet men även om arbetsmiljö. Brukarperspektiv: hos patienter och klienter; handlar framför allt om resultat, men även om bemötande.
24 Utvärderingsmatris Perspektiv Aspekter Struktur Process Resultat Chefer Personal Brukare
25 Utvärderingsresultat Processutvärderingar har visat en positiv utveckling av deltagarnas engagemang och kompetens. Vissa resultatutvärderingar har visat positiva medan andra har visat oförändrade resultat för patienter eller klienter. Longitudinella studier har visat att samverkan kan ge både lägre kostnader och högre kvalitet i välfärdstjänster.
26 Framgångsfaktorer Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens ). Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande och altruistiskt ledarskap.
27 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle, utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas. (Samverkansutredningen, SOU 2000:114)
28 Några publikationer Axelsson R & Bihari Axelsson S, Integration and collaboration in public health: a conceptual framework. International Journal of Health Planning and Management, Ahgren B & Axelsson R, Evaluating integrated care: a model of measurement. International Journal of Integrated Care, Ahgren B, Bihari Axelsson S & Axelsson R, Evaluating intersectoral collaboration: a model for assessment by service users. International Journal of Integrated Care, Andersson J, Ahgren B, Bihari Axelsson S, Eriksson A & Axelsson R, Organizational approaches to collaboration in vocational rehabilitation an international literature review. International Journal of Integrated Care, 2011.
Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015
Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och
Läs merFramgångsfaktorer för samverkan
Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens
Läs merSamverkan förutsättningar och fallgropar
Samverkan förutsättningar och fallgropar Tidiga och samordnade insatser för barn och unga Skolverket och Socialstyrelsen Per Germundsson Stockholm 2018-12-05 Ur inbjudan: Heldagskonferens på temat samverkan
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merSAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK
SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå
Läs merTEAM OCH TEAMLEDARSKAP
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Särskilt om socialtjänstens ansvar för samverkan kring barn och unga SoL 5:1a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far
Läs merFinansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN
Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras,
Läs merSköra äldre. (Fried et al. 2004) Förnamn Efternamn, titel
Collaborative challenges in integrated careuntangling the preconditions for collaboration and frail older people s participation Sahlgrenska Akademin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, sektionen
Läs merSAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren
Läs merSAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren
Läs merSAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING
SAMVERKAN INOM ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING En sammanställning av kunskap och erfarenheter inom området Johanna Andersson, Runo Axelsson, Susanna Bihari Axelsson, Andrea Eriksson och Bengt Åhgren
Läs merDokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1
Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets
Läs merSamverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03
Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering
Läs merSamverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering
Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård
Läs merVilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?
Ewa Wikström Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Professor i Organisation & Management Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Samsjuklighet
Läs merSusanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration
Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Center for Organization, Management & Administration Previous employments 2014 Lorem ipsum dolor sit amet 2013 Lorem ipsum dolor sit amet 2012 Lorem ipsum
Läs merSamverkan & juridiska förutsättningar
Samverkan & juridiska förutsättningar Innehåll Samverkans utgångspunkter Grundläggande begrepp och teorier Samverkan och sekretess Samverkan i praktiken Samverkansmodeller Lärdomar Det krävs ett bredare
Läs merLedning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden
Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för
Läs merSamverkan ur ett ledningsperspektiv
Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla
Läs merAtt samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer
Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?
Läs merSAMVERKAN kan man mäta den?
SAMVERKAN kan man mäta den? Milsa spridningskonferens Malmö högskola 2015-05-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Samverkan kring nyanländas hälsa Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och
Läs merFinansiell samordning Introduktionsutbildning. underlag HANDBOKEN. 15 april 2016
Finansiell samordning Introduktionsutbildning underlag HANDBOKEN 15 april 2016 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merUtveckla samarbetet! Nycklar SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF 13-14 I UMEÅ. Marie Fridolf www.ideelle.
SAMVERKAN INGET NYTT MEN VARFÖR SÅ SVÅRT DOKUMENTATION MARIE FRIDOLF 13-14 I UMEÅ Utveckla samarbetet! Värdegrunden det goda arbetet Ett nytt systemtänk Samarbetets kvalitet för den enskilde Skapa arenor
Läs merInterprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU
Interprofessionellt teamarbete Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU Interprofessionellt lärande- IPL de tillfällen när två eller flera yrkesgrupper lär tillsammans
Läs merLEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Läs merHandledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete
Handledning för handledare av multiprofessionella team Pedagogiskt docenturarbete Björn Börsbo DATUM 2016-03-02 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Hälso- och sjukvården blir allt mer komplex och denna ökar
Läs merSamverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?
Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en
Läs merSamarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet
27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå
Läs merLikabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
Läs merSenior Lecturer and Associate Professor, Nordic School of Public Health, Göteborg.
Susanna Bihari Axelsson Susanna Bihari Axelsson Associate Professor, Associate Professor Department of Sociology and Social Work Department of Sociology and Social Work The Faculty of Social Sciences Center
Läs merSamverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka
Samverka för barns bästa: om den svåra konsten att samverka Skövde 2014-09-05 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande
Läs merSamverkan för lärande i kommunal verksamhet. Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet
Samverkan för lärande i kommunal verksamhet Annika Lindh Falk Arbetsterapeutprogrammet Medicinska Fakulteten Linköping universitet Varför behöver vi samverka? 2016-10-28 2 Komplexa och mångfacetterade
Läs merRehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap AV, Modeller för rehabilitering, 7,5 hp Rehabilitation Science MA, Models for Vocational Rehabilitation, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merB r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0
B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november
Läs merSamverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap
Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap
Läs merSamordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén
Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ
Läs merFrån mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Läs merChefens uppdrag. - att ha fokus på resultaten!
Chefens uppdrag - att ha fokus på resultaten! Vad är resultatet? Håll ögonen på bollen och spelet! Vad ska chefen göra? Öka värdet av arbetet och verksamhetens resultat, genom att - Koordinera och utveckla
Läs merSamverkan vad, hur och varför?
Samverkan vad, hur och varför? Göteborg 23 oktober 2018 Fördjupad introduktion för socialsekreterare vuxenområdet Anna Melke, fil dr offentlig förvaltning, FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) består av
Läs merAmbition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare?
Samverkan av Carl Gustaf Ekberg Ambition och ansvar Vad kan vi lära oss av Miltonsatsningen och hur går vi vidare? Jari Kuosmanen och Christian Jensen, FoU i Väst/GR Göteborg, 4 juni 2008 Vilka olika typer
Läs merTidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Skolverket och Socialstyrelsen 2017-2020 Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården
Läs merSamverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merKunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd
Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Datum: 2015-04-13 Sida: 2 av 16 Innehåll Inledning... 3 Syftet med samverkan... 3 Vad är samverkan?... 3 Samverkan
Läs merHur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning
Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Fungerar lika bra framlänges som baklänges Grundidén med
Läs merGuide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning
Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är
Läs merVÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP
VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP Om Länka Consulting Tider och innehåll 9.00 Start Check in Föreläsning inspiration Workshop Reflektion Check ut 10.45 Avslut Check in Vad hände
Läs merSAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018
SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merGustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
-Mötet mellan processdimensionen och den vertikala funktionsorganisationen -Finansierat av Forte (tidigare FAS) -Tillsammans med Stefan Hellman och Sven Siverbo Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan,
Läs merProjekt samsjuklighet
Projekt samsjuklighet Projektets mål Kommunerna, psykiatrin och primärvården ska i samverkan arbeta för målgruppen personer med psykisk störning/sjukdom och ett samtidigt missbruk tas om hand inom ramen
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merSAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING
Lokalekonomidagarna Docksta, 18 april 2013 SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP OCH LOKAL UTVECKLING Yvonne von Friedrichs Avdelningen för Ekonomivetenskaper och Juridik Mittuniversitetet UTMANINGAR FÖR LOKAL VÄLFÄRD
Läs merÄr arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala
Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Arbetsmiljölagen (1977:1160): Arbetsgivaren ska vidta alla de åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merHur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?
Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se
Läs merVerksamhets- och budgetplan 2015
Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation
Läs merVisa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Läs merVad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019
Vad är psykologiskt ledningsansvar? SPK 2019 Martin Björklind, Professionsstrateg, Sveriges Psykologförbund Christine Bedinger, PLA Psykiatri 1 Nordväst Stockholm Kompetensområdet Psykologin som kompetensområde
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merTeamet professioner och patienter i samverkan
Teamet professioner och patienter i samverkan Sommardialogen Susanne Kvarnström Fil dr, leg sjuksköterska, HR-strateg Collaboration in Health and Social Care Service User Participation and Teamwork in
Läs merVård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder
Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-
Läs merBedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Läs merAgneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta
Läs merSamverkan som framgång
Samverkan som framgång The Luleå Way Marie Öhman, Enhetschef försörjningsstöd Marie.ohman@soc.lulea.se Veronica Nyberg, Processledare På rätt väg Veronica.nyberg@amf.lulea.se Åsa Snårbacka, Förbunds chef
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs merPsykosociala stödinsatser. Boendeinsatser
Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Boendestödsinsatser Boendeprogram Modeller för boendeinsatser som kombinerar stöd i boendet, boendestöd (som avser ett fysiskt boende) och vård och behandling Personellt
Läs merExtern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund
Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund Ulrika Englund Gruppen för studier av samverkan Institutionen för hälsovetenskap och medicin,
Läs merKonsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Läs merOrganisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09
Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik
Läs merUtvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud
Utvärdering av försöksverksamhet med samverkansgrupper och coacher i Vänersborg och Mellerud Slutrapport 2009-05-31 Runo Axelsson Susanna Bihari Axelsson 1 Innehållsförteckning Kort sammanfattning 1. INLEDNING
Läs merFullkostnadsredovisning -en internationell exposé
Fullkostnadsredovisning -en internationell exposé förekomst och användning Olle Häggbom FinanciallySustainableUniversities Towardsfull costing in European universities EUA projektet har undersökt 14 länder.
Läs merDelrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06
Promemoria 2019-05-07 Komm2018/00656-206 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Delrapportering Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merEn skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden. Marie Fridolf
ETT FÖRDJUPAT SAMARBETET En skrift om förhållningssätt, system, relationer och professionalitet i utvecklingen av välfärden Marie Fridolf Ideelle AB::Fyradalersgatan 44::413 19 Göteborg::031-826767::0709812963::e-post
Läs merBostad först i Stockholms stad 2014-02-03
Bostad först i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Om Bostad först i Stockholms stad Del 1 2010-2013 3 årigt projekt. Avslutas 2013. Partnerskap mellan Stockholms stad Socialtjänst och Svenska Bostäder
Läs merTillitsdelegationen. Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018
Tillitsdelegationen Kommunaldirektörföreningen i Danmark Köpenhamn 21 juni 2018 Problemet är en form av styrning och ledning med fjärrkontroll, där man är avskuren från verksamheten men ändå fast besluten
Läs merVärdeskapande i hälso- och sjukvård
Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merInterprofessionellt teamarbete: vad är ett team?
Interprofessionellt teamarbete: vad är ett team? Geriatriskt Forum 8 oktober 2015 Svensk Geriatrisk Förening Susanne Kvarnström fil dr, hr-strateg Interprofessionellt teamarbete vad är ett team? Varför
Läs merSamordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus
Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson
Läs merKollektivtrafik. Samverkansutmaningar. Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg.
Kollektivtrafik. Samverkansutmaningar och möjligheter Robert Hrelja, docent i Trafik och Väg. K2 (Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik) Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Forskning
Läs merVAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN?
VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN? Vesna Jovic, VD Sveriges kommuner och Landsting, SKL Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Vad är TILLIT? Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer
Läs merVillkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd
Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd Linköping 6 september 2017 Inga-Lill Jakobsson Marianne Lundgren Göteborgs Universitet och Natur & Kultur Vår bok Samverkan
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merDokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008
Dokumentation från Loka Brunn: Konferens om kommunens nya administrativa organisation den 10-11 december 2008 Innehåll Målbild 2020 Organisationsgrundande principer Organisationsskiss den administrativa
Läs merKOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Senior Göteborg 2013 Avdelningen för äldre, hälso- och sjukvård Personalstrategiska avdelningen Enheten för HR-utveckling KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Kompetensförsörjning syftar till
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.
1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3
Läs merStressrelaterad ohälsa
1 Stressrelaterad ohälsa Vad säger forskningen? Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Verksamhetchef, Institutet för stressmedicin, Hälsan och stressmedicin, VGR 2 Verksamhet Sjukskrivna 3 En tydlig koppling
Läs merVårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter
Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Läs merMöjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer
2010-02-25 Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer Christina Björklund Ann Fagraeus Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från
Läs merMyndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar
Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys
Läs merStadsutveckling Den goda staden projektet
2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och
Läs merCase management enligt ACT
Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk
Läs merEN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?
EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA
Läs merLönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.
1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs mer