Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Transkript

1 Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

2

3 Psykisk ohälsa hos vuxna, år En fördjupning av rapport 8 Hälsa på lika villkor Den psykiska ohälsan har ökat markant sedan 1990-talet bland vuxna i Sverige. Den största ökningen ses bland yngre kvinnor. Detta ses bland annat på en ökad andel självskattad psykisk ohälsa i befolkningsundersökningar, en ökad användning av mediciner mot ångest och depression samt en ökad sjukskrivningsfrekvens för psykiska diagnoser. Statens folkhälsoinstitut genomförde år 2004 en nationell befolkningsenkät för att kartlägga det allmänna hälsoläget i Sverige. Halland deltog med ett extra urval individer för att kunna kartlägga hallänningarnas hälsa och för att kunna göra regionala och nationella jämförelser. Enkäten skickades ut till cirka 5600 hallänningar. De halländska resultaten från enkäten finns sammanställda i rapporten Hälsa på lika villkor I denna enkätundersökning fann man att den yngsta åldersgruppen år rapporterade sämst psykiskt välbefinnande av alla åldersgrupper. Flera intressenter bland tjänstemän och politiker har efterfrågat en fördjupad analys för åldersgruppen år avseende den psykiska ohälsan. Psykiskt välbefinnande skattades med ett frågebatteri om 12 frågor GHQ12 (general health questionnaire), vilket mäter psykiska reaktioner på påfrestningar i vardagen. Inom åldersgruppen år var det 146 individer (26) som rapporterade nedsatt psykiskt välbefinnande. Omräknat för hela Halland motsvarar detta 9600 individer. Övriga 441 individer inom samma åldersgrupp som inte rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande utgör jämförandegrupp. För att få mer kunskap om gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande har GHQ12 kors-körts med andra frågor i enkäten. Här presenteras ett urval av de viktigaste frågorna där resultaten skiljer gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande från jämförandegruppen. Urvalets storlek är inte tillräckligt för att göra separata analyser på kommunnivå. Skillnaden i siffror mellan grupperna som presenteras i tabellerna är statistiskt säkerställda (p<0.05). 1

4 Resultat Grupperna med nedsatt psykiskt välbefinnande och jämförandegruppen har båda en medelålder på 23 år. En majoritet av dem med nedsatt psykiskt välbefinnande är studerande, 51, jämfört med 40 i den andra gruppen. Gruppen med nedsatt psykisk välbefinnande skiljer sig inte från jämförandegruppen avseende andelen individer som är fysiskt inaktiva, andelen rökare, andelen riskkonsumenter av alkohol eller andelen som provat hasch eller marijuana. Grupp med nedsatt psykiskt välbefinnande (n=146) Jämförandegrupp (n=441) Bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som 4 1 dåligt Känner sig mycket stressad I gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande är 67 kvinnor och 33 män. Kvinnor är således överrepresenterade inom gruppen. Även om det är en liten andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, är en sådan bedömning vanligare bland personer med nedsatt psykiskt välbefinnande. Flera studier visar att självrapporterat dåligt allmänt hälsotillstånd är starkt kopplat till förtida död. 2

5 Stress Hälften av dem som har nedsatt psykiskt välbefinnande känner sig också mycket stressade. Det är fem gånger vanligare att känna sig mycket stressad bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med övriga. Forskning har visat att långvarigt höjda stressnivåer kan påverka kroppens immunförsvar på ett negativt sätt vilket därmed kan leda till ökat insjuknande i många av de vanliga sjukdomarna såsom infektioner och hjärt-kärlsjukdomar. Tidigare studier visar att stress bland annat är kopplat till kön, arbetssituation och hemsituation. Vidare har påvisats att det finns en ökad risk för psykisk ohälsa bland unga vuxna inom prestationssamhällen, eftersom valmöjligheterna är obegränsade vilket kan resultera i mycket höga krav och stressnivåer. Grupp p med nedsatt psykiskt välbefinnande (n=146) Jämförandegrupp r p (n=441) Har svåra besvär med ängslan, oro eller 15 2 ångest Har svåra sömnsvårigheter 10 3 Har svåra besvär med trötthet 21 4 Har svåra besvär med huvudvärk eller 13 3 migrän Kontakt med sjukvården de senaste 3 månaderna a Förekomsten av svåra besvär med ängslan, oro eller ångest är 7 gånger vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande än bland dem som inte har det. Forskning visar att oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter har ökat bland unga ända sedan mitten av 1990-talet. Likaså att oro och ångest ökar risken betydligt för självmordsförsök och självmord. Såväl självmordsförsöken som självmorden ökar bland unga kvinnor men är oförändrade bland unga män. Självmord är dock fortfarande vanligare bland unga män. Sömnsvårigheter En god sömn är central för hälsan bland annat för att sömnen är nödvändig för kroppslig och mental återhämtning. Studier visar att förekomst av sömnsvårigheter markant har ökat. I ovanstående tabell ses att sömnsvårigheter är betydligt vanligare i gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande än hos jämförandegruppen. Sömnsvårigheter är vanligare såväl hos dem som upplever hög stress som hos dem som besväras av oro, ängslan och ångest. Störd sömn kan även vara ett tidigt symtom på depression. Svåra besvär med trötthet är 5 gånger vanligare hos dem med nedsatt psykisk hälsa. Förutom att trötthet kan vara en följd av sömnsvårigheter så är det ett vanligt symtom vid depression. 3

6 Kroppsliga besvär Kroppsliga besvär är också överrepresenterade hos dem med nedsatt psykiskt välbefinnande t.ex är svåra besvär med huvudvärk 4 gånger vanligare och med ryggsmärtor 3 gånger vanligare. Eftersom såväl kroppsliga som själsliga besvär är vanligare hos unga vuxna med nedsatt psykiskt välbefinnande är det en naturlig följd att de oftare varit i kontakt med sjukvården jämfört med övriga. Tidigare forskning visar att personer som har depression eller ångest, oftast anger ett kroppsligt besvär som orsak till besöket. Att man inte uppger sina psykiska besvär vid kontakt med sjukvården leder till att många inte får hjälp med sin grundproblematik. Grupp p med nedsatt psykiskt välbefinnande (n=146) Jämförandegrupp r p (n=441) Blivit kränkt flera ggr senaste 3 månaderna a 9 2 Har ingen att dela sina innersta känslor 17 8 med och anförtro sig åt Anser sig inte kunna lita på de flesta människor Att ha blivit behandlad eller bemött på ett kränkande sätt flera gånger senaste 3 månaderna var fyra gånger vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga. Forskning visar att oavsett vilket skälet är för kränkning så skapar detta diskriminerande bemötande, stress och psykisk ohälsa hos individen. Relationer Det är dubbelt så vanligt bland dem som rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande att inte ha någon att dela sina innersta känslor med samt att inte ha någon att anförtro sig åt. Det finns ett stort antal studier som ger belägg för goda sociala relationers hälsofrämjande inverkan. Goda relationer ger en större trygghet, eftersom de ger individen en möjlighet att anförtro sig till någon eller att be om hjälp när det verkligen behövs. Då psykisk ohälsa, särskilt depressioner, kan leda till att man drar sig undan från sociala kontakter kan detta även orsaka begränsade sociala relationer. I denna studie framkommer att det är vanligare bland dem med nedsatt psykiskt välbefinnande, att ha en känsla av att inte kunna lita på de flesta människorna i sin omgivning. Annan forskning stöder sambandet mellan tillitsbrist och psykisk ohälsa. 4

7 Diskussion En ökande andel unga vuxna mår psykiskt dåligt. Fokus i denna sammanställning har varit att ge en fördjupad kunskap om den grupp unga i Halland som rapporterat ett självskattat nedsatt psykiskt välbefinnande. I den tiden i livet när individerna är år sker många stora förändringar som till exempel att bli vuxen, att flytta hemifrån, att bilda familj, att studera, att komma ut i yrkeslivet. Personer med ett nedsatt psykiskt välbefinnande inom denna åldersgrupp kan befinna sig i många olika situationer. Det kan således behövas åtgärder inom olika nivåer och inom olika områden för att hjälpa dem. Eftersom många av dem som mår psykiskt dåligt uppger kroppsliga orsaker vid kontakt med sjukvården blir deras underliggande psykiska problem inte uppdagade. Sjukvården behöver bli bättre på att identifiera fler av dem med psykiska problem. Ökad samverkan och tillräckliga behandlingsresurser med evidensbaserade metoder behövs för att snabbt kunna erbjuda effektiv hjälp. Insatser Förutom riktade insatser mot gruppen med nedsatt psykiskt välbefinnande behövs generella insatser riktade mot befolkningen. I ett folkhälsoperspektiv är generella insatser riktade mot befolkningen mer verksamma än riktade insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Utmaningen ligger i att se till att alla får, kan och vill ta del av de generella insatserna. Den psykiska ohälsan är ett samhällsproblem där det krävs en bred insats med kompetens och delaktighet från såväl olika professioner, kommun, landsting och befolkningen. 5

8 Referenser Barn och ungas hälsa - ett uppslagsverk. Folkhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen; Förslag till nationellt program för suicidprevention. Befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. december; Hälsa på lika villkor? Hallands resultat från en nationell folkhälsoenkät. Rapport 8, Landstinget Halland, Region Halland; Nykvist K. Boström G. Syfte och bakgrund till enkätfrågorna i den nationella folkhälsoenkäten Stockholm; Statens folkhälsoinstitut; Särbehandlad och kränkt. En rapport om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2005:49; Produktion: FoUU-enheten, Närsjukvården Landstinget Halland. Tryckeri: V-TAB Civiltryckeriet AB, Falkenberg 2008 Box 113, Falkenberg Tel Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning eller beställ via