Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
|
|
|
- Joakim Hansson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk medicin, UmU mödrahälsovården & folktandvården
2 Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Syfte Beskriva: 1) Salut-satsningens arbetsprocess och insatser för de blivande föräldrarna & det ofödda barnet. 2) personalens upplevelse av Salut-satsningens hälsofrämjande arbete. 3) de blivande föräldrarnas självrapporterade hälsa och levnadsvanor under graviditeten. mödrahälsovården & folktandvården
3 Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum.
4 Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja: Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård 3 av 11 nationella folkhälsomål
5 Salut-satsningens mål (långsiktiga mätbara) Övervägande andel (90 %) högstadieungdomar ser ganska/mycket ljust på framtiden Nuläge: Psykisk ohälsa rapporteras öka bland ungdomar, särskilt bland flickor Minst 85 % har normalt BMI vid 4 och 15 års ålder Nuläge: % har övervikt/fetma vid 4 års ålder Alla 4-åringar och minst 70 % av alla 15-åringar är kariesfria Nuläge: 90 % av 4-åringar och 40 % av 15-åringar är kariesfria
6 Resultat Modul I - Föräldrar 472 blivande mammor och 415 blivande pappor från fyra pilotområden besvarade inskrivningsenkät i MHV januari december 2007
7 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
8 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
9 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
10 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
11 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
12 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
13 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
14 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
15 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
16 Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)
17 Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten
18 BMI % undervikt normalvikt övervikt fetma blivande mamma (n=353) blivande pappa (n=382)
19 Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: -blivande föräldrar känner sig förberedda inför sin föräldraroll -blivande mammor lever i relat. fria från våld och kränkningar -blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger
20 Föräldraskap 96 % av kvinnorna och 76 % av männen upplevde att hälsosamtal med barnmorskan om föräldraskap skett i tillräcklig utsträckning
21 Upplevd hälsa & psykosociala faktorer :88% :92 % upplever sin hälsa som god :17% :6% har varit tidigare sjukskriven för psykisk ohälsa (nedstämdhet, depression, utmattningssyndrom). Ca 90% kände sig betydelsefulla och uppskattade både i och utanför hemmet. Mer än 95% kände att de kunde få stöd både praktiskt och känslomässigt. Hög tillfredsställelse för hem/familj, bostad och fritid (80-90%) men lägre för ekonomi och arbete (60-75%)
22 Blivande mammor utsatta för våld och kränkningar n (%) Någon gång tvingats till eller utsatts för sexuella handlingar mot viljan 47 (11) Under graviditet blivit fysiskt skadad av någon 4 (1) I nuläget rädd för partner eller annan person 5 (1) Internt bortfall, 14-20/fråga
23 Tobaksvanor Kvinnorna 23% snusade före grav. och 6% under grav. 11% rökte året före grav. och 3% under grav. Männen 33% snusade 6% rökte Av snusarna var 23/22% även rökare i varierande grad.
24 Alkoholvanor Kvinnorna 10% var riskkonsumenter före grav. (AUDIT >6 poäng). 3% drack 2-3 ggr/vecka eller oftare. 20% drack motsvarande 5 glas eller mer per gång. Under graviditeten angav 3% att de drack sällan men minst 3-4 glas per gång. Männen 13% riskkonsumenter (AUDIT >8 poäng). 6% drack 2-3 ggr/vecka eller oftare. 37% drack motsvarande 5 glas eller mer per gång.
25 Drogvanor blivande mamma (n=455) blivande pappa (n=404) % Aldrig 1 gång > 1 gång
26 Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: -blivande föräldrar äter regelbundna måltider -blivande föräldrar äter fem frukt & grönt per dag - blivande föräldrar borstar tänderna 2 ggr/dag med fluortandkräm -blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt
27 Intag av frukt och grönsaker Livsmedelsverket (LSV)
28 Intag av frukt och grönsaker % blivande mamma (n=451) % blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) blivande pappa (n=393) blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=393) % blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 10Ej <1 gång/dag 1 gång/dag 10 2 >1 ggr gång/dag eller Ej 1 gång/ 2 ggr eller dagligen gång/dag mer dagligen dag mer 0 0 Ej <1 dagligen gång/dag 1 <1 gång/dag 2 >1 ggr gång/dag Ej dagligen 1 gång/dag eller mer 2 >1 ggr gång/dag eller mer
29 =16%, =5%
30 Tandborstning Statens Beredning för utvärdering (SBU)
31 Tandborstning % mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag
32 tandvårdsbesök 19% av kvinnorna och 31% av männen hade inte besökt folktandvården de senaste två åren.
33 Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag
34 Fysisk aktivitet på fritiden blivande mamma (n=440) blivande pappa (n=390) % Lätt motion mindre än 2 tim/vecka Lätt motion minst 2 tim/vecka Måttlig motion, minst 30 min, 1-2 ggr/vecka Måttlig motion, minst 30 min, minst 3 ggr/vecka
35 Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning
36 Livsstilsförändringar 70 % av kvinnorna och 56 % av männen var missnöjda med sina levnadsvanor men var samtidigt villiga att förändra sig: 1. motionera mera 2. förbättra matvanorna 3. minska i vikt
37 Sammanfattning Bra självskattad hälsa men. har övervikt/fetma och ohälsosamma levnadsvanor. Att stödja föräldrarna till förändringar kan gagna föräldrarna, men också det ofödda barnet på sikt.
38
39 Indelning i åldersmoduler Modul I Modul II Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Skellefteå: Spridning klar Umeå: Spridning pågår S:a Lappland: Start mars 2010 Klart i pilotområdena Test av spridning pågår Erbjudande till länet 2010
40 Samverkan
41 Vad är det som är nytt?
42 Kriterier för en hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-12 år Arbetsexemplar
43 Struktur 9 områden 1. Organisation 2. Personalens hälsa 3. Skolans fysiska miljö 4. Skolan och hemmet 5. Psykosocial hälsa 6. Matvanor 7. Tandhälsa 8. Fysisk aktivitet 9. Tobak, alkohol och droger
44 TACK!
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Repetition i Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 10.15
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral:...... Kod: Hälsoformuläret skickas till:
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben
Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben Öppna jämförelser Frukt och grönt-konsumtion 25% sämsta 50% mittemellan 25% bästa Baseras på Hälsa på
Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen. Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Hälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning
Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland
Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer
Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Mödrahälsovården & folktandvården Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Modul I
Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)
Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5
Hälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström
UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Sammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Gör Salut-satsningen någon skillnad?
Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Gör Salut-satsningen
Välkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?
Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd? Idag Vad bestämmer om man får en god hälsa? Hur ser det ut med
NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk
OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är
Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom
Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1
Elevhälsoenkät Västerbotten HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1 Namn: Personnummer: Detta fyller skolsköterskan i: Datum: Längd: (cm) Vikt: (kg) Svaren på hälsofrågorna används i hälsosamtalet med skolsköterskan.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Salut-satsningens syfte
Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk
Prevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Folkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:
Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning
Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS
Samtal om hälsa En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS Levnadsvanor Levnadsvanor påverkar vår hälsa Våra levnadsvanor påverkar vår hälsa och mer än varannan person i
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län [email protected]
Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län [email protected] Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC
Tillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet
Hälsosamtal med 70-åringar Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet Förebyggande hembesök VHU Foto: Mattias Andersson Prevention
Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor
Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst
Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2
DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Liv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander
HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14
Att höra eller nästan inte höra
Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt
Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet
Viktiga Gravida Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län 2017-2019 Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet Annika Eckerlid Mödrahälsovårdsöverläkare Norra Kalmar Län Maria Maria är inte ensam
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
