Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Transkript

1 Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors

2 "En god svensk man, som inte bara är högt lärd, utan också har sett och erfarit något av världen, vore mest önskvärd, ty man har så liten nytta av dem som är födda och uppvuxna här, både i skola och akademin, och föga mer har sett än Åbo slott och domkyrka." Så skrev biskopen Johannes Gezelius den äldre, vice kansler vid Åbo akademi, i ett brev till universitetets kansler Per Brahe i början av 1667 med anledning av tillsättningen av en professur i teologi. Studier har alltså bedrivits utomlands i århundraden innan man ens kunde drömma om ett studiestödssystem. 2

3 Varför utomlands: - utbildning inom önskat studieområde erbjuds inte i hemlandet - det finns inte tillräckligt med studieplatser i hemlandet - det kan vara lättare att få studieplats utomlands - önskan att förbättra språkkunskaperna - önskan att arbeta utomlands - "äventyrslust" Vad bidrar till bättre möjligheter att söka sig utomlands: - tillräcklig information om studiemöjligheterna - goda språkkunskaper - undervisningsutbudet - ekonomiska förutsättningar studiestöd och/eller stipendier Vad väntar sig samhället av dem som studerat utomlands? - ny kunskap - bättre internationella kontakter 3

4 Studiestödets betydelse Den nordiska modellen: studier utomlands stöds. På annat håll i Europa håller man först nu på att utvidga möjligheterna att bevilja stöd för studier utomlands. Nyttotänkande: - Hemlandet stöder medborgare som rör sig i studiesyfte. - Nuförtiden förutsätts också fungerande kontakter till hemlandet. - EU-bestämmelserna förutsätter att rörliga arbetstagare får stöd. En utlänning som kommit till landet i studiesyfte är inte berättigad till studiestöd - för att stöd ska beviljas fordras särskilda band till studielandet. 4

5 I Norge och på Island har man som en del av en aktiv högskolepolitik beviljat studiestöd för studier utomlands alltsedan 1950-talet. I Finland har studerande utomlands givits möjlighet till studiestöd alltsedan studiestödssystemet infördes. Orsaken var i början att studieplatserna i hemlandet inte räckte till. De studerande har inte särskilt uppmuntrats att studera utomlands. Antalet finländska studerande i Sverige ökade i snabb takt på 1970-talet. 5

6 På 1980-talet började man främja internationaliseringen. Sverige, Danmark och Färöarna började bevilja stöd för studier utomlands på mindre strikta grunder än tidigare. I Finland bereddes ett särskilt program för att främja internationaliseringen: målet var att så många som möjligt skall genomföra en del av sina studier utomlands CIMO (Centret för internationellt personutbyte) inrättades studiestödet ändrades inte antalet utbytesstuderande från och till Finland ökade snabbt 6

7 Studiestödets innehåll och dess betydelse Alla nordiska länder beviljar förhöjt stöd för studier utomlands. Studiestödet förbättrar de ekonomiska förutsättningarna att studera utomlands. I det norska, svenska och isländska stödet beaktas också resekostnader och terminsavgifter. återspeglar sig i antalet som studerar i USA och Australien. de flesta finska utomlandsstuderande studerar i Storbritannien, Sverige och Estland Även Danmark börjar i begränsad utsträckning bevilja stöd för terminsavgifter. 7

8 Stödet i Finland är mer begränsat (inget speciellt stöd för resor och terminsavgifter) - aktiverar närmast till utbytesstudier, där utbytesstipendier täcker en del av kostnaderna och terminsavgifter saknas. studieplatserna i Finland har utökats, men det kan fortfarande vara lättare att få studieplats utomlands. det studielånsavdrag som infördes 2005 stöder dem som studerat utomlands och som i högre grad än andra utnyttjar studielån. 8

9 Frågor: Om man har internationaliseringen som utgångspunkt, borde man i större utsträckning uppmuntra de studerande att avlägga hela examen utomlands? Är det befogat att kräva medborgarskap i det land som beviljar stödet? Skulle det vara klarare att endast kräva nära band med det land som den studerande kommer ifrån? Nära band kunde vara boende på bestämd tid i något annat syfte än studier. 9