MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT

Transkript

1 MÄNNISKAN INFÖR LIVETS OCH DÖDENS MYSTERIUM. EXISTENTIELL ENSAMHET. OM HOPP OCH MENING VID LIVETS SLUT Ersta

2 DÖDENS MYSTERIUM

3 DEFINITION Att vara död är att totalt och oåterkalleligt ha förlorat förmågan att samordna kroppens fysiska och psykiska funktioner. Det sker när hjärnan är död dvs varit utan syretillförsel under mer än ca 10 min Konstateras vanligen genom att hjärtat har slutat slå indirekt men kan även konstateras direkt

4 VAD ÄR DÖDEN? Den är svår (eller omöjlig) att förklara Och omöjlig att kontrollera Den är dualistisk den är slutet på någonting och början på något annat. Den kan framställas som ett skrämmande skelett eller en barmhärtig ängel.

5 DEN EGYPTISKA DÖDSBOKEN Redigerades ca 1500 f Kr Innehåller texter som skall hjälpa den döde att uppnå ett lyckligt liv efter döden, att komma till fridens fält. I kap 125 berättas om dömandet av själen inför Osiris och 42 domare. Själen måste läsa den oskyldiges förklaring och förneka ytterligare 42 synder. Sedan förs han av Osiris till de frälstas land.

6 DEN TIBETANSKA DÖDSBOKEN - BARDO THÖBOL Läses upp för den döende eller avlidna människan. Utkom första gången Bygger på mycket gamla handskrifter Finns på svenska, senast 2002 Förklarar vad som händer mellan inkarnationerna mm

7 DEN KRISTNA SYNEN Döden kom som ett straff för människans olydnad Jesus besegrade döden Den fysiska döden leder till det eviga livet Dubbel utgång??

8 Den buddhis+ska synen Varje människa bär möjligheten att utvecklas till en buddha, en upplyst Att bli upplyst betyder att lösas från allt begär, allt begär som har med livet att göra. Därför bör man meditera över döden Under livet gäller det att göra goda gärningar, tänka etiskt, meditera mm för att öka karma.

9 Efter döden övergår man till ny existens. Vilken ny existens det blir, beror på det tidigare livet. Om man lyckas bli fri från begär, uppnår man nirvana, dvs man blir löst från samsara kretsloppet.

10 Vad gör vi med döden? Vi förskräcks inför den Den utlöser en känsla av hjälplöshet. Vi undviker den Men vi måste förhålla oss till den

11 Vi förskräcks inför den.. delvis irrationellt Ändå är döden den naturliga slutet på varje liv Inom många kulturer utses speciella människor för att ta hand om döden t.ex. en shaman. Vem är det i vår kultur?

12 Det eller den som förknippas med döden upplevs ofta som tabu eller farlig eller respektingivande. Vid begravningen tar vi farväl men det finns åtminstone gamla föreställningar om att den döde måste förhindras att återkomma

13 Vad är det som förskräcker? Själva döendeprocessen Dödsögonblicket Vad som kommer efter döden

14 Vad innehåller dödsångesten? Att skiljas från livet Vi vet inte vad som kommer Att inte finnas till

15 Hur kan vi tänka döden? Lucretius: Där vi är, är inte döden och där döden är, är inte vi. Vetskapen om döden i allmänhet Upplevelse av en närståendes död Föregripande tankar om den egna döden

16 Gilgamesh- eposet Vilken typ av sömn är det som har drabbat honom? När jag dör kommer jag att likna Enkidu! Sorg belägrar mitt hjärta. Jag är rädd för döden.

17 Vi undviker den

18 Vad är det vi undviker? Dödlig fara Den döende människan? Närstående efter dödsfall?

19 Vi måste förhålla oss. Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms bort och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta. Tomas Tranströmer

20

21 Den existen+ella ensamheten Förändrade livsvillkor döden påtaglig. Ingen annan kan förstå. Kroppen ändras. Medvetande om kroppens sårbarhet Svårigheter att kommunicera tankar och känslor både med familj och andra. Avsaknad av respekt från vården Att inte hinna förbereda sig oförberedd information

22 Utlösande faktorer för hjälplöshet och maktlöshet Allvarlig information speciellt om den getts oväntat Olika kroppsliga symtom De begränsningar som sjukdomen medfört Beroende Att inte tas på allvar Ensamhet Osäkerhet

23 Upplevelse av maktlöshet och hjälplöshet hos närstående Hos ca en tredjedel av närstående fanns dagliga upplevelser eller flera gånger i veckan Beskrevs som en känsla av otillräcklighet, av skuld, ilska och ensamhet. Gav upphov till fysiska och psykosomatiska besvär som muskelspänningar, huvudvärk, aptitlöshet, ångest och depression.

24 Vilka copingstrategier använder människor som beskriver sig som icke- religiösa? De söker strategier för att tämja döden, inte för att förneka den

25 Att skydda kroppen god symtomkontroll Gemenskap med familjemedlemmar, med naturen, med djur mm mm Möjligheten att få möta tidigare döda vänner och familjemedlemmar efter döden. Förändringar av förhållanden en del djupnade, andra tog slut. Engagemang Kontakt med en högre makt Hopp

26 Hopp God coping Förbättrar livskvalitet Hopplöshet Associerat till depression Självmordstankar Negativa förändringar av hälsan

27 Pa+enter beskriver hoppet Eva Benzein Att bli frisk Att leva så normalt som möjligt Bra relationer till sig själv (även som sjuk) och till andra viktiga människor Att försonas genom att förbereda döden och genom att summera sitt liv

28 Skapa förutsäkningar för hoppet Verklighetsförankring Trygghet kunskap, närhet, respekt Obehagslindring Känslornas tillåtelse

29 MENING Ò Vi söker mening Ò Vi skapar mening

30 VIKTOR FRANKL Ò Österrikisk psykiater Ò Livet måste ha en mening Ò Grundare av Logoterapin

31 EXISTENTIELLT VAKUUM Ò Vi saknar djurets instinkter Ò Vi saknar idag traditioner Ò Vi måste fatta självständiga val Ò Vi måste själva skapa livets mening

32 Ò Kreativa värden Det vi skapar Ò Upplevelsevärden Det vi får Ò Inställelsevärden att acceptera det man ej kan undvika och välja inställning till det

33 Vad är det som driver denna människa i hennes liv? Vad får olika händelser i hennes liv att fogas samman på ett meningsfullt sätt och bilda ett mönster? Var hämtar hon sin trygghet? Vad tror hon är grunden för gemenskapen med andra människor?

34 Hur bygger denna människa upp sin gemenskap med andra människor? Var ligger ansvaret för hur hon har det i dåtid, i nutid, i framtiden, på andra, på samhället? Hur löser hon sin skuld, ansvarets baksida? Hur ser hon på döden?

35 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

36 Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill beundras av den andra istället för att hjälpa henne All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna Kan jag inte detta så kan jag inte heller hjälpa

37 ALF HENRIKSSON Ett ord som en människa fäster sig vid Kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje vid livets slut Det kan väcka obehag livet ut Ja, det påverkar livet på jorden Så slarva inte med orden!

38 VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT SAMTALA OM DÖDEN? Ò Vi har ingen erfarenhet Ò Dödsångest hos oss alla både hos dem som är pat och närstående och hos vårdarna Ò Vi är rädda att göra illa Ò Avsaknad av förankrad livsåskådning