Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar"

Elin Engström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar Introduktionsföreläsning, Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2018

2 Några centrala begrepp Problemställning: det som vi vill undersöka (uttrycks vanligen i form av ett syfte indelat i olika frågeställningar eller hypoteser) Begrepp: tankekonstruktioner som hjälper oss att greppa världen och formulera forskningsfrågor (t.ex. fattigdom) Teori: system av begrepp och hypoteser som bidrar med en systematisk förklaring/förståelse av en del av världen Vetenskapsfilosofi: filosofiska föreställningar, regler och värderingar som ligger till grund för forskningen Metod: sätt att samla in och analysera data/information

3 Forskningens vardagsförståelse Vetenskaplig forskning avser vanligen processer varigenom vi söker sann, objektiv och nyttig kunskap som leder till framåtskridande Francis Bacon ( ): vetenskapens uppgift är att upprätta människans herravälde över universum Sådana bilder bygger dock på en allmän och ganska förenklad förståelse av forskningen: vi behöver en mer ingående och mer mångfacetterad förståelse av vad allt forskning inom socialvetenskapen kan vara för något, hur den kan bedrivas, och hur vi ska bedöma dess kvalitet För att kunna svara på sådana frågor bör vi veta något om vetenskapsfilosofi

4 Vetenskapsfilosofiska grundfrågor Hur ser vi på den värld vi vill studera? Hur är den beskaffad, existerar den oberoende av människan eller inte? Vilken del av denna värld är vi intresserade av? (den ontologiska frågan) Vilken typ av kunskap vill vi få fram om denna värld, är vi ute efter förklaringar eller förståelse? (den epistemologiska frågan) Vilka metoder ska vi använda för att för att få fram och analysera denna kunskap? (den metodologiska frågan)

5 Vetenskapsfilosofiska riktningar 1) Positivismen (empirism): forskning bör bygga på konkret observation och har som mål att fastslå objektiva fakta och lagbundenheter forskarens roll bör elimineras har sitt ursprung inom naturvetenskaperna 2)Humanvetenskaplig forskning (tolkande forskning): forskningen bygger på förståelse och inlevelse och har som mål att tolka forskarens roll får synas har sitt ursprung i exegetik, texttolkning och hermeneutik

6 Vetenskapsfilosofiska riktningar, forts. 3) Kritisk forskning: forskningen avser att beskriva maktförhållanden och medverka till förändring forskaren får synas och utgör ofta en del av själva forskningsobjektet bygger på poststrukturalism och kritisk samhällsteori

7 Forskningens kvalitetskriterier Enligt Molander (1993) kan forskningens kvalitet definieras på två huvudsakliga sätt: Med hjälp av s.k. utomvetenskapliga kriterier: dessa avser vanligen olika common sense -kriterier som att forskningen ska vara sann, objektiv, relevant (meningsfull, valid), tillförlitlig/trovärdig (reliabel) samt etiskt hållbar samt Med hjälp av s.k. inomvetenskapliga kriterier: avser mer specifika kriterier som tillämpas inom enskilda vetenskapsområden Båda dessa typer av kriterier är viktiga och används oftast sida vid sida

8 Utomvetenskapliga grundkriterier Forskningen bör bygga på det vi vet från förr och utöka eller förändra denna kunskap (utvecklande, generaliserbarhet) Resultaten av forskningen bör vara sanna och baserade på ärliga, genomskinliga och kontrollerbara åtgärder (objektivitet) Forskningen ska basera sig på ett systematiskt urval av information (data) som är representativt för de vi vill uttala oss om (representativitet) Forskningen bygger på metodiskt och teoretiskt relevanta resultat som ger tillförlitlig/trovärdig information (reliabilitet och validitet) Etisk hållbarhet: t.ex. forskningen får inte skada någon

9 Exempel på definitioner av sanning Korrespondensdefinitionen: det som är överensstämmande med verkligheten är sant Koherensdefinitionen: det som stämmer överens med andra, rådande uppfattningar om förhållandet, är sant Pragmatiska definitionen: det som fungerar och som är användbart (nyttigt) är sant

10 Reliabilitet och validitet Reliabilitet: graden av tillförlitlighet i mätning, dvs. hur noggranna och stabila är mätningarna vi gör? Hög reliabilitet föreligger en upprepad mätning ger identiska resultat, oberoende av vem som utför mätningen Validitet: graden av relevans (meningsfullhet) i mätningar ( mäter man det man avser att mäta? ). Olika typer av validitet: Face validity : ett mått som vid första anblicken verkar ändamålsenligt Innehållsvaliditet (content validity): hur väl stämmer måttet överens med gängse definitioner av det som ska mätas? Kriteriebaserad validitet (criterion-related validity): hur väl stämmer måttet överens med specifika yttre kriterier? Begreppsvaliditet (construct validity): hur väl fångar måttet (och olika delfrågor i detta) upp egenskaperna i ett visst begrepp?

11 Inomvetenskapliga kvalitetskriterier Olika vetenskapsområden använder därtill olika och specifika kriterier för att markera sitt revir och skydda det från andra gemenskaper Exempel på olika inomvetenskapliga kriterier: Teoretiska husgudar (vilka teorier och begrepp är okej att använda) Vetenskapliga diskurser (regler för avhandlingar, artiklar m.m., t.ex. hur ska en vetenskaplig artikel inom området skrivas?) Olika vetenskapliga förebilder, ideal, skräckexempel (t.ex. hur ser en bra eller dålig graduavhandling ut?) Olika institutionella kriterier: vilken utbildning krävs för forskning, var kan en viss typ av forskning bedrivas (t.ex. YH vs universitet), hur formar extern finansiering (t.ex. strategisk finansiering) forskningen

12 Socialpolitikens inomvetenskapliga kvalitetskriterier? Forskningen handlar om socialpolitiskt relevanta fenomen (bör koppla till mänskligt välbefinnande) Både teoribaserad och empiristisk till sin natur Metodologisk pluralism och öppenhet ( sätt hästen för vagnen, inte efter ) Teoretisk och metodologisk pragmatism och innovativitet Etisk hållbarhet (se Finlands akademis forskningsetiska regler) Vetenskaplig akribi (noggrannhet): möjliggör genomskinlighet, källkritik och efterhandskontroll Källhänvisningar och referenslistor enligt APA (American Psychological Association)

13 Olika forskningsinriktningar inom socialpolitiken Socialpolitik är egentligen ganska pragmatiskt inriktad och har därför länge varit en teoritunn disciplin: det har t.ex. inte alltid setts som nödvändigt att förstå ett socialt problem, t.ex. fattigdom, för att göra något åt det (detta har dock ändrats under 1900-talet) Det finns idag en rad olika forskningsinriktningar med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter inom socialpolitiken. Dessa kan även skilja sig åt när det gäller inomvetenskapliga regler, t.ex. vilka data och metoder som ska användas m.m. (viktigt att man positionerar sig som forskare/studerande) Förenklat kan vi kanske skilja mellan: a) en kvantitativ/empiristisk, b) en tolkande och c) en kritisk forskningsinriktning

14 Den empiristiska forskningsinriktningen Bygger på en positivistisk, empiristisk vetenskapssyn med hög grad av reduktionism ( variabel-inriktad ) samt höga krav på objektivitet och tillförlighet Studerar oftast fenomen på individnivå med hjälp av (stora) kvantitativa data som analyseras statistiskt men kan även studera makrofenomen (såsom socialpolitiska system eller policyförändringar) Oftast vill man försöka fastställa mönster, lagbundenheter, kausalsamband och att därigenom förklara ett fenomen

15 Den tolkande forskningsinriktningen Bygger på ett humanvetenskapligt, hermeneutiskt, vetenskapsfilosofiskt synsätt med höga krav på subjektivitet, holism samt trovärdighet Studerar främst fenomen på individnivå och gruppnivå med hjälp av textmaterial eller andra mänskliga uttryck (bilder, musik etc.) Strävar efter att förstå de fenomen, människor, handlingar eller system som undersöks. Ibland strävar man efter att fastställa kausalsamband och ibland används även jämförelser

16 Den kritiska forskningsinriktningen Bygger på ett kritiskt, poststrukturalistiskt, eller kultursociologiskt vetenskapsfilosofiskt synsätt Studerar vanligen processer, system och maktförhållanden genom att t.ex. använda olika typer av textmaterial Stävar efter att dekonstruera mänskliga kunskaps- och handlingsstrukturer, att avslöja olika makt- och dominansförhållanden och de följder de har på samhället och på människans välbefinnande, samt att därigenom emancipera människor

17 Naturvetenskap (t.ex. medicin) Demografi Hälsoekonomi Empiristisk socialforskning Nationalekonomi Politisk (system)teori (Tocqueville) Maktteori (Weber, Dahl) Policyforskning Maktforskning Positivism (Comte) Strukturfunktionalism (t.ex. Durkheim, Parson) Strukturalism (t.ex. de Saussure) Aktörsforskning Kritisk forskning Sociologi Marxism (Marx) Poststrukturalism (t.ex. Foucault) Hermeneutik (Gadamer, Ricoueur) Kultursociologisk forskning Tolkande forskning Filosofi Kulturteori (t.ex Geertz) Symbolisk interaktionism (t.ex. Mead) Etnografisk forskning

18 Sammanfattning Vetenskaplig forskning kan definieras på olika sätt, men olika forskningsområden förenas av att de vanligen följer vissa gemensamma regler och kvalitetskriterier Viktigt att skilja mellan s.k. utomvetenskapliga och inomvetenskapliga kriterier Socialpolitisk forskning studerar olika aspekter av mänskligt välbefinnande (eller illamående) och de samhälleliga faktorer som påverkar detta Socialpolitiken har dock många olika riktningar och forskningsområden (viktigt att kunna positionera sig)

Relevanta dokument

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp