Utveckling av specialskolans verksamhet

Transkript

1 Redovisning ALL 2013/781 Utveckling av specialskolans verksamhet 1. Inledning I regleringsbrevet för specialpedagogiska skolmyndigheten anges under punkt 3, Nytt uppdrag, följande: Myndigheten ska, utifrån en prognos av elevutvecklingen i specialskolan, redovisa eventuella förslag till förändringar i specialskolans verksamhet som myndigheten bedömer som nödvändiga för att upprätthålla och eventuellt förbättra kvaliteten i utbildningen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli För att kunna bedöma elevutvecklingen i specialskolan är det viktigt att titta på frågeställningen ur ett större perspektiv än bara de elever som idag är inskrivna vid specialskolorna. Utgångspunkten i vårt arbete är därför att definiera elevgruppen och elevgruppens behov oavsett vilken skolform de går i. Idag finns ingen nationell statistik för specialskolans målgrupper. Det saknas offentlig statistik för elever med funktionsnedsättning kopplat till skolsituation. Sådan statistik skulle kunna utgöra underlag för bedömningar av utvecklingen i skolan, analyser och jämförelser men den statistiken är idag inte möjlig att ta fram. Vi bygger därför våra uppgifter på SCB:s befolkningsstatistik, Hörselskadades riksförbunds (HRF) årsrapport 2007 och eget framtaget material via underlag från genomfört samarbete mellan Specialpedagogiska skolmyndigheten och landstingen i myndighetens östra och södra region. Siffrorna som redovisas gäller elever från 6 17 år, det vill säga de barn som förväntas finnas i förskoleklass och till årskurs 10, eftersom Specialskolan har en 10- årig skolplikt. 2. Specialskolans målgrupper I skollagen definieras målgruppen enligt nedan: Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas emot i specialskolan om de 1. är dövblinda eller annars är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning 2. i annat fall än som avses i 1. Är döva eller hörselskadade, eller 3. har en grav språkstörning 1 (13)

2 För prognostisering av elevgruppen i den regionala specialskolan har vi i detta arbete använt en mer specifik definition för beskrivning av målgruppen: elever som har en konstaterad hörselnedsättning som fått hörapparat, cochlea implantat (CI) och som är beroende, eller har behov, av svenskt teckenspråk. Denna mer specificerade definition anser vi i det här sammanhanget ger en tydligare bild av vilka elever som är de regionala specialskolornas målgrupp. Definitionen beskriver också den grupp där tidig och kontinuerlig språkutveckling är särskilt viktig för att eleverna ska ha möjlighet att nå goda skolresultat och positiv personlig utveckling. 3. Elevutvecklingen för specialskolans målgrupper 3.1 Elevutvecklingen för elever som är döva eller har en hörselnedsättning Elever som är döva eller har en hörselnedsättning kan genomföra sin utbildning i någon av de sex statliga specialskolorna, i särskild anpassade grupper i kommunala eller fristående skolor (så kallade hörselklasser) eller i kommunala eller fristående skolor. Utbildningen på specialskolan bedrivs på 5 skolor i landet med ett regionalt upptagningsområde. Det finns också en specialskola, Åsbackaskolan, för elever som är döva eller har en hörselnedsättning i kombination med en utvecklingsstörning med ett nationellt upptagningsområde. Ca elever från förskoleklass till årskurs 9-10 (specialskolan) bedömer vi sammanlagt kan anses tillhöra motsvarande elevgrupp som idag går i regionskolorna eller Åsbackaskolan. Dessa elever har behov av en strategiskt utformad lärmiljö utifrån sin funktionsnedsättning. Av dessa går idag drygt 400 elever i specialskolan och resterande ca elever i kommunala eller fristående skolor. Lärmiljön är mer eller mindre utformad efter elevernas behov i de kommunala eller fristående skolorna. Vilket stöd de faktiskt har är svårt att bedöma. Skolinspektionens rapport Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan 2009:6 (Dnr: 2008:431) kan ge viss vägledning och indikerar att stora behov finns som inte möts på ett tillfredsställande sätt. Rapporter framtagna inom ramen för SPSM:s samarbete med landstingen visar att inom en 10-årsperiod kommer antalet utbildade hörselpedagoger kraftigt minska i Södra regionen på grund av pensionsavgångar. I Östra regionen visar motsvarande underlag att det kommunala hörselpedagogiska stödet har minskat med 56 % inom 4 år i Stockholms län. Exempelvis har endast 7 av 26 kommuner hörselpedagogiskt stöd med ett övergripande uppdrag. 2 (13)

3 3.2. Elevutvecklingen för elever som har grav språkstörning Elever med grav språkstörning genomför sin utbildning i kommunala eller fristående skolor, i särskild anpassade kommunala eller fristående skolor (språkklasser eller språkspår ) eller vid den statliga specialskolan Hällsboskolan. Ca 1 % av en årskull kan ha en språkstörning som påverkar möjligheterna att på lika villkor delta i vanlig undervisning. Det betyder att det kan vara så många som elever i grundskola eller grundsärskola som har behov av olika strategiskt utformade lärmiljöer. Hällsboskolan har efter återetableringen 2008 haft en snabb utveckling av elevantalet till idag drygt 60 och med ytterligare en tydlig ökning av ansökningar inför hösten Ett viktigt utvecklingsarbete gällande denna förhållandevis stora elevgrupp är att beskriva och tydliggöra vilka elever som utifrån gällande regelverk bör erbjudas den utbildningsmiljö som specialskolan erhåller. Eventuellt bör även regelverket ses över som en konsekvens av ett sådant arbete. 3.3 Elevutvecklingen för elever med tidigare inträffad/medfödd dövblindhet Elever med tidigare inträffad/medfödd dövblindhet genomför sin utbildning vid den statliga specialskolan Åsbackaskolan eller i särskilt anpassade kommunala eller fristående skolor. Enligt tidigare utredningar uppskattas antal barn som föds med dövblindhet i Sverige till mellan 4 7 barn/år. De barn och ungdomar som ingår i gruppen medfödd dövblindhet har en kombination av syn- och hörselskada som inträffat i förspråklig ålder och som hindrar eller försvårar en auditivt eller visuellt baserad språkutveckling. 3.4 Elevutveckling för elever med en synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning Elever med grav synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning genomför sin utbildning i kommunala eller fristående skolor med mer eller mindre anpassning eller vid den statliga specialskolan Ekeskolan. De ytterligare funktionsnedsättningar det kan handla om är utvecklingsstörning, rörelsehinder, tumörsjukdomar samt olika syndrom. Sammantaget beräknas ca elever i åldersgruppen 0-21 år ha någon form av synskada. Av dessa elever har enligt tidigare befintliga kartläggningar ca 60 % ytterligare någon funktionsnedsättning. Elever med synskada får i huvudsak sin undervisning i hemkommunens skola. 3 (13)

4 För en mindre del av gruppen är kombinationen av funktionsnedsättningarna av sådan art att det finns behov av stöd från Resurscenter syn och/eller att skolgång på Ekeskolan kan vara aktuell. Ekeskolan tar även emot elever med förlängd skolgång i åldersgruppen 7-21 år. Elevutvecklingen är historiskt sett relativt konstant. Ekeskolan beräknas ha ca elever inskrivna elever under de närmast kommande åren. 4. Elevutvecklingen och faktorer som påverkar Det saknas adekvat officiell statistik när det gäller barn, unga och vuxna med funktionsdesättning i skolan. Detta har SPSM tillsammans med Skolverket och Skolinspektionen uppmärksammat i den rapport som lämnades till regeringen avseende uppföljningen av regeringens strategi för genomförandet av funktionshinderpolitiken (Skolverket dnr :215, mars 2013). Detta innebär att vi får göra bedömningar och prognoser utifrån andra underlag för att få en approximativ uppfattning om kommande elevrörelser. SCB utarbetar regelbundet prognos om befolkningsutvecklingen på kort och lång sikt. Deras prognoser ligger till grund för den prognos om elever i grundskolan som vi använder som referens i följande diagram. I diagrammet ser man elevnedgången inom specialskolan, relaterad till utvecklingen för elevunderlaget i grundskolan. På ett så litet antal elever (ca 500) ger en liten förändring stort utslag. Elevminskningen har främst skett på regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever. Minskningen bedömer vi vara relaterad till framförallt den tekniska utvecklingen, politiska beslut, samt höjning av kommunala avgifter. Den största elevökning har skett vid återetablering av Hällsboskolan för elever med tal- och språkstörning. 4 (13)

5 SPSM:s prognos består av elever som vi vet kommer att ansöka om plats, däremot beräknar vi inte för elever som kan tillkomma och vid tidpunkten för prognosen inte är kända. Det har hittills alltid historiskt sett tillkommit sådana elever. Det kan då handla om elever som t.ex. kommer från annat land med varken talspråk, teckenspråk eller tidigare skolgång och elever från kommunala eller fristående skolor, där skolan enligt föräldrarnas uppfattning inte kunnat erbjuda eleven en tillräckligt strategiskt utformad lärmiljö. Det är svårt att med större säkerhet förutse elevutvecklingen i specialskolan. Till en del följer utvecklingen befolkningsutvecklingen och till en del är det andra faktorer som styr. Sådana faktorer kan vara medicinska eller tekniska, exempelvis utveckling av CI. Det kan också handla om kunskap och förståelse hos föräldrar, skolhuvudmän eller landsting om funktionsnedsättningens påverkan på behov av utveckling och lärande. Andra faktorer kan vara det stöd och den organisation som fristående och kommunala skolhuvudmannen kan erbjuda samt utvecklingen av kvaliteten i specialskolan Adekvat information För att ge föräldrar och elever möjlighet att överväga olika skolalternativ är det av betydelse att SPSM genomför informationssatsningar i olika sammanhang. Information får en positiv effekt på möjligheterna för föräldrar och elever att kunna göra medvetna och underbyggda skolval, och ger fler elever möjlighet att känna till, och om så önskas, ta del av specialskolans erbjudande. Det är viktigt att säkerställa föräldrars möjlighet att få sådan information att de blir så trygga som möjligt i sitt skolval Specialskolornas kvalitet Givetvis är det av största betydelse att specialskolan har och utvecklar en god kvalitet i sin egen verksamhet för att kunna vara en intressant skolvalsmöjlighet för föräldrar och barn. Nedan redovisar vi kortfattat det utvecklingsarbete som kontinuerligt pågår vid myndighetens skolor Tillgänglighet till strategiskt utformade lärmiljöer Det unika med specialskolorna är den kommunikativa miljön. En miljö som ger förutsättningar för eleven att utvecklas språkligt och kunskapsmässigt och därmed få möjlighet till delaktighet och utveckling på sina villkor. Specialskolan erbjuder en kommunikativ miljö som är tvåspråkig, svenska och svenskt teckenspråk samt kommunikation med punktskrift, taktilt teckenspråk och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Specialskolorna vänder sig till elevgrupper som utan svenskt teckenspråk och kommunikativt stöd inte skulle haft samma förutsättningar att nå de övergripande kunskapsmålen i skolan. 5 (13)

6 Utmärkande för specialskolorna är strategiskt utformade lärmiljöer för den specifika elevgruppen med: en personal som har spetskompetens i specialpedagogik, funktionsnedsättning och kommunikation en elevhälsa som har fördjupad kompetens om funktionsnedsättning en unik erfarenhet av att arbeta med elever med funktionsnedsättning en hög medvetenhet om pedagogiska såväl som kommunikativa konsekvenser för elever med vissa funktionsnedsättningar en organisation för att erbjuda en lärmiljö där både talspråk, teckenspråk och syntolkning fungerar en språkinlärning både på talspråk och på svenskt teckenspråk för att utveckla barnens/elevernas möjligheter att kunna kommunicera i olika miljöer en fysisk miljö, utformad utifrån Arbetsmiljöverkets rekommendationer, Boverkets byggregler och kunskap om miljöanpassning för en optimal auditiv- och visuell miljö. (Myndigheten har tagit fram indikatorer för tillgänglighet för att säkerställa att specialskolorna är tillgängliga utifrån fysiska, pedagogiska och sociala aspekter. I detta arbete kan specialskolorna vara förebilder och tjäna som exempel för andra skolor) en god tillgång till enkel, användarvänlig och säker hör- och annan teknik ett långsiktigt arbete för att stärka elevens självbild och självförtroende unika möjligheter för elever att identifiera sig med kamrater och vuxna med funktionsnedsättning en etablerad samverkan med andra samverkansaktörer kring eleven, exempelvis habilitering, CI-team, hemkommun och intresseorganisationer ett elevboende med fokus på kvalitet och delaktighet Kvalitet i specialskolorna för ökad måluppfyllelse Specialskolorna arbetar med att kontinuerligt utveckla kvaliteten på utbildningen. Pågående generella åtgärder för att utveckla arbetet i skolorna är exempelvis framtagandet av ett gemensamt kvalitetsverktyg och en webbaserad lärplattform. Bland andra pågående kvalitetsarbeten kan här nämnas: Uppföljning för att följa elevers kunskapsutveckling Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling sker halvårsvis på myndighetsnivå och på de enskilda skolorna. På skolorna kan så kallade mitterminskonferenser delvis utgå från att eleven själv beskriver vilka lärsituationer som fungerar bäst. Dessa blir utgångspunkt för att hitta framgångsfaktorer för elevens lärande. Dokumentation kring elever Myndighetsgemensamma processer för individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram har implementerats. Processerna innehåller både checklistor och mallar för att säkerställa processens kvalitet. Kompetensutvecklingsinsatser har genomförts på skolorna vad gäller exempelvis formativa bedömningar. 6 (13)

7 Kompetensförsörjning Myndigheten har tagit fram en långsiktig kompetensförsörjningsplan för att kunna möta behörighetskrav på dubbel behörighet, lärarlegitimation och speciallärarexamen. Lärare som saknar speciallärarexamen får möjlighet att genomföra speciallärarprogrammet på halvfart inom ramen för den egna tjänsten. Samverkan med andra skolhuvudmän Flera specialskolor har påbörjat en fördjupad samverkan med annan skola/skolhuvudman som finns i nära anslutning till den regionala specialskolan. Det finns många fördelar med ett sådant samarbete för elever och personal. Exempel på sådana områden är kompetensutveckling för personal, ämnesutveckling, samordnade projekt för elever, samt fler möjligheter till sociala kontakter. Det ger också en ökad flexibilitet mellan anpassade, mindre grupper inom specialskolan och större undervisningssammanhang. Exempelvis kommer Kristinaskolan redan till hösten 2013 dela lokaler med en fristående skola, i Lund planerar Östervångsskolan samlokalisering och samarbete med en kommunal skola. Undervisning enligt grundsärskolans kursplan SPSM föreslår i Årsredovisning 2012 att regeringen ser över skollagen och inför ändringar för att förbättra rättssäkerheten och måluppfyllelsen för denna målgrupp. Vi anser att vi med dessa pågående insatser erbjuder elever en flexibel skolgång utifrån elevens behov och detta är faktorer som vägts in vid bedömningen av specialskolans framtida utveckling (prognos förslag i diagrammet ovan). 5. Utveckling av specialskolans verksamhet För de elever som väljer att genomföra sin utbildning i kommunala och fristående skolor kan lärmiljön vara mer eller mindre utformad för att möta deras behov. Exempelvis kan det vara svårt för den obligatoriska skolan att erbjuda svenskt teckenspråk för de elever som behöver det utifrån behov av kommunikation och lärande. En framtida förändring av specialskolans verksamhetområden kan under vissa förutsättningar komma dessa elever tillgodo. Redan idag erbjuds deltidsutbildning på vissa skolor för elever som är döva eller har en hörselnedsättning, samt teckenspråksutbildning för syskon och barn till döva eller hörselskadade föräldrar. 7 (13)

8 SPSM skulle inom ramen för sitt samlade specialpedagogiska stöd kunna utveckla specialskolans verksamhet inom följande områden: Deltidsutbildning på samtliga specialskolor en flexibel skolgång Teckenspråkscenter med teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF) och svenskt teckenspråk för syskon, och barn till döva Nav för samverkan och samordning för frågor som rör döv-hörsel i alla regioner, i viss mån motsvarande den verksamhet som finns idag i östra och södra regionen 5.1 Deltidsutbildning i specialskolan en flexibel skolgång För att de elever som tillhör Specialskolans målgrupp och som väljer att gå i sin hemskola ska få en likvärdig utbildning ska SPSM kunna erbjuda en flexibel lösning där eleverna erbjuds ta del av specialskolans unika kommunikativa och språkliga miljö. Målet är att erbjuda eleverna individuella lösningar så att deras möjligheter att nå kunskapskraven ökar samtidigt som de får en chans till en ökad, självkänsla och möjlighet att identifiera sig med andra elever eller vuxna. Eleven kan få en större erfarenhet och kunskap om sina behov och samtidigt utveckla sitt språk genom att delta i specialskolan med dess strategiskt utformade lärmiljö, pedagogik och de skolkamrater med motsvarande behov som man där kan möta. För att detta ska fungera krävs att båda skolformerna samverkar nära varandra; både elevens hemskola och specialskolan, så att det blir en sammanhållen skolgång för den enskilde eleven med fokus på kunskapsutveckling och stärkt identitet. De båda språken, talad svenska och svenskt teckenspråk kan båda komma att behövas för att elever som är döva eller hörselskadade ska ha optimala möjligheter till kontinuerlig utveckling. Eleven erbjuds att ta del av dessa båda språk genom att under delar av sin skolgång ta del av en tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö. Deltidsutbildningen skulle med fördel även också kunna kombineras med kontinuerlig distanstundervisning i teckenspråk för både elev och dennes lärare/arbetslag. 5.2 Teckenspråksutbildning; ett uppdrag för Specialskolan Teckenspråkutbildning för syskon och barn till döva och hörselskadade föräldrar, har funnits sedan 1989 och anordnas idag på de regionala specialskolorna. Teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) har funnits sedan Utbildningen riktas till föräldrar vars barn är beroende av teckenspråk för sin kommunikation. Denna utbildning anordnas idag av folkhögskolor med statsbidrag från SPSM. 8 (13)

9 Teckenspråksutbildningar bör enlig vår bedömning finnas i en teckenspråkig miljö eftersom språk övas även vid andra tidpunkter än lektioner. Inom TUFF finns anledningen att idag i viss mån ifrågasätta i vilken utsträckning utbildningsanordnarna erbjuder en teckenspråkig miljö. I flera fall genomförs utbildningen vid tidpunkter då merparten av övrig verksamhet vid den aktuella skolan har studieuppehåll. Avsaknaden av en teckenspråkig miljö är särskilt allvarlig mot bakgrund av att detta är ett krav på utbildningsanordnarna som finns angivet i förordningen som styr TUFF. Det finns anledningen att föreslå ett utvidgat uppdrag till specialskolorna att även anordna teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF). Specialskolorna kan, till skillnad mot vissa av de mindre TUFF-anordnarna, erbjuda en teckenspråkig miljö. En lösning där specialskolorna får ett uppdrag att anordna föräldrautbildning vid sidan om andra TUFF-anordnare skulle öka mångfalden av utbildningsalternativ. Samordning av teckenspråk för föräldrar, syskon och barn till döva skulle underlätta upprätthållande av kompetens, information och materialutveckling, samt ge goda förutsättningar för framtida möjligheter att även vidga utbildningar i teckenspråk till att också omfatta målgruppen döva och hörselskadade elever som är beroende av eller i behov av teckenspråk men har sin dagliga hemvist i grundskolor. Detta eftersom vi uppfattar att det i många fall är svårt för hemskolan att erbjuda svenskt teckenspråk för de elever som så behöver för att ha en säker kommunikation för sitt lärande 5.3 Ett nav för ökad samordning och samverkan Det stöd som ges idag till döva och hörselskadade elever på kommunal nivå, av landstingen och av staten, upplevs inte av elever och föräldrar som samordnat och överblickbart. Vår bedömning är att för att åstadkomma ett mer sammanhållet samlat stöd till döva och hörselskadade elever så behövs en förstärkt, mer organiserad och strukturerad samordning och samverkan mellan kommunerna, landstingen och staten. Inom Specialpedagogiska skolmyndigheten tas idag olika initiativ till ökad samverkan mellan stat, landsting och kommun. Idag bedrivs samverkansorgan i östra och södra regionen. Initiativ till förstärkt samverkan med kommuner och landsting tas även i de andra regionerna, även om det ännu inte sker i motsvarande form och omfattning. För att få ett likvärdigt stöd över landet bör formerna för samordning och samverkan stärkas ytterligare. Vår bedömning är att det behövs en förstärkt organisation med en centerbildning där staten via SPSM tar ett avgörande ansvar. Ett sådant nav kan primärt fungera som stöd till föräldrar i deras val av utbildning för sina barn. En centerbildning skulle underlätta för mer flexibla skollösningar och underlätta för elever och föräldrar att få del av information om vilka olika skolformer det finns och de olika förutsättningarna i dessa. 9 (13)

10 I sådana centra skulle även riktad kompetensutveckling och det samlade teckenspråkserbjudandet kunna ingå. I denna centerbildning skulle myndighetens samlade specialpedagogiska stöd ingå, från såväl rådgivare som undervisande och övrig personal på specialskolan m.fl. Allt i syfte att ge ett adekvat stöd till skolhuvudmän, skolledare och lärare oavsett skolform. Stödet ska vidare utformas så att det bidrar till att elevens hela skolgång känns meningsfullt sammanhängande och ger ökad måluppfyllelse. SPSM bör vara huvudansvarig i en sådan organisation. Till att börja med skapas ett sådant nav för målgruppen döva och hörselskadade elever men kan senare även utvecklas för ytterligare målgrupper (jfr förslagen i SOU 2007:87 om inrättandet av regionala resurscenter.) 6. Regionskolornas knytning till ort i instruktionen Av myndighetens instruktion framgår följande Specialskolan ska ha skolenheter för elever från hela landet (riksskolor) och skolenheter med regionala upptagningsområden (regionskolor). 9 Riksskolor ska finnas för elever som 1. är dövblinda, 2. i annat fall än som avses i 1 är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, 3. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade och som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola, och 4. har en grav språkstörning. 10 Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riksskolorna. Regionskolor ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kommuner. Myndigheten får meddela föreskrifter om regionskolornas upptagningsområden. 10 (13)

11 Vi föreslår vi följande förändringar i instruktionen 8-10: att ortsanknytningen i instruktionen tas bort för samtliga skolor, så att man på motsvarande sätt som vid riksskolorna ( 9) endast har beskrivningen av målgrupperna kvar i instruktionen. att beteckningarna riks- och regionala skolor tas bort. Skälen till dessa förslag är flera myndigheten bör ha möjlighet att organisera specialskolan dynamiskt och flexibelt och då utgör en anknytning till vissa orter en begränsande faktor. myndigheten ges bättre förutsättningar för ett utvecklat samarbete och samverkan mellan specialskolan och andra skolor förutsättningar ges för att vid behov utforma verksamhet med nationell eller regional upptagning möjligheter skapas att på ett flexibelt sätt kunna ta ställning till lämplig och effektiv lokalisering och eventuellt bildande av extern verksamhet kopplad till specialskolan. En ny skrivning i SPSM:s instruktion skulle då enligt vårt förslag kunna se ut som nedan: 8 Specialskolan ska ha skolenheter för elever från hela landet och skolenheter med regionala upptagningsområden. 9 Specialskolor skolor ska finnas för elever som 1. är dövblinda, 2. i annat fall än som avses i 1 är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättning, 3. har en grav språkstörning. 10 Dessutom ska specialskolor finnas som är avsedda för elever som är hörselskadade eller döva. Myndigheten får meddela föreskrifter om upptagningsområden. I övrigt beslutar myndigheten om sin egen organisation. 11 (13)

12 7. Sammanfattande bedömning och förslag Att göra en samlad bedömning av elevutvecklingen för specialskolans målgrupper är som framgår av denna rapport inte helt oproblematiskt. Vi kan dock konstatera att vår beräkning av målgruppen elever som är döva eller har en hörselnedsättning och som har behov av strategiskt utformade lärmiljöer i skolan är drygt 200 i förskoleklass och ca i grundskolan och särskolan. Elever med grav språkstörning som har behov av särskild utformad miljö kan vara så många som elever. Elever med grav synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning och elever med dövblindhet är ett relativt litet antal. Hur många av ovanstående barns föräldrar som kommer att välja specialskolan blir ett resultat av målgruppens behov och ett antal faktorer som påverkar skolvalet. Därför är det viktigt att säkerställa vårdnadshavares möjlighet att få sådan information att de blir så trygga som möjligt i sitt ställningstagande. Den lärmiljö som finns i specialskolan är strategiskt utformad för att möta varje enskild elevs behov. Specialskolan är vidare den enda skolform som är en teckenspråkig miljö och ger undervisning på svenskt teckenspråk och har svenskt teckenspråk som ämne. Elever med funktionsnedsättning har rätt till att kunna ha möjlighet att välja flera alternativa skolformer som kan möta just deras behov. Specialpedagogiska skolmyndigheten är inne i en intensiv utvecklingsfas som både handlar om att fortsätta att utveckla kvaliteten i specialskolans undervisning men också att bredda utbudet till de elever som väljer att genomföra sin utbildning i kommunal eller fristående skola. Specialpedagogiska skolmyndigheten planerar bland annat för en utveckling av: deltidsutbildning i specialskolan teckenspråksutbildning till föräldrar samverkande nav med samverkan mellan stat, landsting och kommun. För att det pågående arbetet ska ha goda förutsättningar för att positivt påverka förändringar i specialskolans verksamhet och för att upprätthålla och utveckla kvaliteten i utbildningen föreslår SPSM i enlighet med ovanstående att regeringen överväger följande åtgärder: För elever i specialskolan som har undervisning enligt grundsärskolans kursplan. Regeringen bör se över skollagen och införa ändringar för att förbättra rättssäkerheten och måluppfyllelsen för denna målgrupp. En översyn av definitionen av målgruppen för specialskolan när det gäller elever med språkstörning. 12 (13)

13 Tydliggör ansvarsfördelning mm vid s.k. deltidsundervisning (i enlighet med förslag i delbetänkandet SOU 2011:30) Ge ett utvidgat uppdrag till SPSM avseende att även anordna teckenspråksutbildning för föräldrar (TUFF), kopplat till myndighetens skolor (nuvarande förordning tas bort och uppdraget skrivs in i myndighetens instruktion) Vidga utbildningar i teckenspråk till att också omfatta målgruppen döva och hörselskadade elever som är beroende av eller i behov av teckenspråk men har sin dagliga hemvist i grundskolor. Se över formerna för samordning och samverkan regionalt avseende målgruppen elever som är döva eller hörselskadade, i syfte att skapa en förstärkt organisation med en centerbildning där staten via SPSM tar ett avgörande ansvar. Instruktionen för SPSM ses över ( 8-10) i syfte -att ortsanknytningen i instruktionen tas bort för samtliga skolor, så att man på motsvarande sätt som vid riksskolorna ( 9) endast har beskrivningen av målgrupperna kvar i instruktionen. -att ta bort beteckningarna riks- och regionala skolor. Föredragande i denna fråga har varit samtliga avdelningschefer med skolansvar. Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth Generaldirektör 13 (13)