Strategisk plan för samordning av amningsfrågor
|
|
- Ellinor Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1
2 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket i uppdrag att tillsätta, sammankalla och leda en samordningsgrupp för amningsfrågor med företrädare för Socialstyrelsen, Konsumentverket och Statens folkhälsoinstitut. Gruppens uppgift är att samordna det nationella arbetet inom amningsfrågor. Under 2008 tog myndigheternas samordningsgrupp 1 fram en strategisk plan för Ett av målen i planen var att bilda en nationell amningskommitté i vilken även företrädare för enskilda intresseorganisationer och flera professionella sammanslutningar inom hälso- och sjukvården skulle ingå. Detta gjordes 2009 och gruppen har sedan dess haft ett heldagsmöte om året. Vision En kultur och miljö som främjar amning Nuvarande situation Amningen av barn under första levnadsåret minskar i Sverige. Socialstyrelsen kommer att, i samarbete med forskare, analysera statistiken med avseende på nedgången. Mot bakgrund av de kända hälsofördelar på kort och lång sikt som finns för amning i såväl låg- som höginkomstländer finns all anledning att arbeta för att vända trenden. Den nationella amningskommittén vill verka för att alla föräldrar får information om det aktuella, vetenskapligt grundade kunskapsläget, för att kunna fatta medvetna beslut och för att kvinnor som önskar amma får stöd för det. Insikter Myndigheterna i samordningsgruppen har olika uppdrag med olika arbetssätt för att främja medborgarnas hälsa. Socialstyrelsen samlar in och analyserar statistik för samhällsinformation som grund för amningsstödjande åtgärder. Arbetet riktar sig framför allt till beslutsfattare i kommuner och landsting, men också till vårdpersonal, genom normering via föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer och vägledningar med utgångspunkt i de lagar som styr Socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Folkhälsoinstitutet kommunicerar inte i första hand direkt med befolkningen, men har visst kunskapsunderlag som riktar sig till föräldrar. Livsmedelsverket och Konsumentverket riktar sig delvis direkt till konsumenter, och arbetar huvudsakligen genom vidareinformatörer. Landstingen utbildar och ger stöd till medarbetare och föräldrar. För att öka amningsfrekvensen anser de fyra myndigheterna att det krävs enhetliga budskap, samarbete och respekt mellan olika aktörer som möter föräldrar. En grund för detta kan vara en gemensam kunskapsbas som utöver sakkunskap, värderingar och lagstiftning även omfattar vårdrutiner och andra faktorer som påverkar amningen. 1 När samordningsgruppen bildades kom den att kallas Nationella amningskommittén, trots att företrädare för intresseorganisationer och professionella sammanslutningar inte ingick. Samordningsgruppen kvarstår med företrädare endast från myndigheter. Gruppen har möten 3-4 gånger om året. 2
3 Syfte Syftet med samordningsgruppens och amningskommitténs arbete är samverkan och samordning mellan myndigheter och andra aktörer för att främja, skydda och stödja amning. Mål 1. Det finns en nationellt framtagen kunskapsbas som grund för utbildning, rådgivning och stöd som avser spädbarnsnutrition. 2. All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar genomgår utbildning om amning och uppfödning med modersmjölksersättning. Utbildningen inkluderar förhållningssätt och attityder i enlighet med hälso- och sjukvårdens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9. 3. Hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare har kännedom om WHO/Unicef:s uppdaterade tio steg till lyckad amning. 4. Märkning av livsmedelsprodukter för spädbarn ska stämma överens med de råd som Livsmedelsverket ger om matintroduktion. 5. Föräldrars behov av information om modersmjölksersättning tillgodoses, samtidigt som den nationella lagstiftningen, vilken införlivar EU-direktivet om modersmjölksersättning, följs och intentionerna i WHO-koden respekteras. Aktiviteter Aktiviteter kopplade till mål 1: a) Utarbeta ett vägledningsdokument för hälso- och vårdpersonal om uppfödning av spädbarn som både ska vara amningsfrämjande, rådgivande och ge stöd vid uppfödning med modersmjölksersättning. Vägledningen ska bygga på sakkunskap från vetenskapliga publikationer, de internationella överenskommelser som Sverige har ställt sig bakom, lagstiftning inom området samt värderingar som bland annat bygger på etiska överväganden. Vidare behöver det i vägledningen tydliggöras vilka vårdrutiner som främjar respektive motverkar amning. Ansvarig aktör: Socialstyrelsen b) Öppna ett digitalt diskussionsforum för de organisationer som ingår i den nationella amningskommittén kring vetenskapliga underlag för olika sätt att föda upp spädbarn. Ansvarig aktör: Livsmedelsverket 3
4 c) Inbjuda till samtal med de lärosäten som genomför specialistutbildningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, för att diskutera möjligheten att få in minst 7,5 poäng spädbarnsnutrition och amningskunskap i de olika utbildningarna och erbjuda enstaka kurser på motsvarande nivå för dem som har genomgått tidigare specialistutbildningar där detta har saknats. Kursen bör innefatta hur man främjar, skyddar och stöder amning samt hur man informerar om modersmjölksersättning. Förhållningssätt och attityder till amning och tillmatning är andra viktiga delar. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor d) Inbjuda till samtal med de lärosäten som genomför grundutbildningar av läkare, sjuksköterskor, logopeder, farmaceuter, tandläkare och tandhygienister för att diskutera möjligheten att införa ett obligatoriskt seminarium om olika sätt att föda upp spädbarn. Seminariet bör även innefatta hur man främjar, skyddar och stöder amning, informerar om modersmjölksersättning och inkludera förhållningssätt och attityder till amning och tillmatning. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor Aktiviteter kopplade till mål 2: a) Ta fram gemensamt utbildningsmaterial eller annat stöd för implementering av det vägledningsdokument som tas fram i aktivitet a) för mål 1. Materialet är avsett för utbildningar i hela vårdkedjan, det vill säga för mödrahälsovård, förlossning, neonatalavdelning, BB, återbesöksmottagning och/eller amningsmottagning samt barnhälsovård, och kan förslagsvis bestå av: filmad föreläsning med inspelade scener/fallbeskrivningar informationsmaterial till utbildare informationsmaterial till deltagare Ansvarig aktör: Arbetsgrupp med representanter från hela vårdkedjan, initierad av barnhälsovården. b) Genomföra utbildningsdagar för hela vårdkedjan med hjälp av utbildningsmaterialet. Materialet och utbildningarna baseras på vägledningsdokumentet (se aktivitet a) för mål 1). Ansvariga aktörer: Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med representanter från hela vårdkedjan inom varje landsting. Aktiviteter kopplade till mål 3: a) Översätta den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. 4
5 Ansvarig aktör: Socialstyrelsen b) Sprida kunskap om den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning till personal inom mödrahälsovården. Informera verksamhetschefer för förlossningsavdelningar, BB och vårdutvecklare inom barnhälsovården samt övriga i vårdkedjan, till exempel i samband med vårdkedjemöten om amning. Företrädare för respektive verksamhet förväntas sedan sprida kunskapen vidare inom sin verksamhet. Ansvariga aktörer: Samordningsbarnmorskor/vårdutvecklare i mödrahälsovården c) Inbjuda till samtal med ansvariga för kvalitetsregistren för neonatal-, graviditets och barnhälsovård om indikatorer som kan mäta vårdrutiner som underlättar amning. Ansvarig aktör: Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor Aktiviteter kopplade till mål 4: a) Samla barnmatsindustrin och föreslå en frivillig överenskommelse om att märka produkter för 4-6 månader gamla barn med: Lämpliga från sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder. Ansvarig aktör: Livsmedelsverket Aktiviteter kopplade till mål 5: a) Informera barnmatsindustrin om hur modersmjölksersättning och tillskottsnäring får marknadsföras enligt lagen om marknadsföring m.m. av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lagen förväntas träda i kraft den 1 augusti Ansvarig aktör: Konsumentverket Samverkan och relationer Intressenter som ingår eller bjuds in till Nationella amningskommittén Amningshjälpen Amningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Amningsnätverket i Sverige (AMNIS) Amningssakkunniga i Stockholms läns landsting (AMSAK) Barnläkarföreningen Barnhälsovårdsöverläkarna (BHÖL) Dietisternas riksförbund Distriktssköterskeföreningen i Sverige Föreningen flaskmatning i Sverige 5
6 Logopedernas riksförbund Mödrahälsovårdsöverläkarna (MHÖL) Nordiska Arbetsgruppen för Internationella Amningsfrågor (NAFIA) Pappagrupperna Riksföreningen för barnsjuksköterskor Samordningsbarnmorskor Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Svensk sjuksköterskeförening (SSF) Svenska barnmorskeförbundet Swedilac Tandhygienistföreningen Tandläkarförbundet Vårdutvecklare inom barnhälsovården Uppföljning De aktiviteter som anges i planen kommer att följas upp vid varje årligt möte med den nationella amningskommittén. Påbörjade och genomförda aktiviteter redovisas liksom eventuella avvikelser från planen och orsaker till dessa. Målen följs upp vid halvtid, dvs. 2014, och vid periodens slut Vid behov kan planen uppdateras under pågående period. Ekonomiska konsekvenser Livsmedelsverket står liksom tidigare för omkostnader för möten med samordningsgruppen och kommer att göra det för de årliga mötena med den nationella amningskommittén också. Resekostnader kan dock inte ersättas av Livsmedelsverket utan bekostas av respektive myndighet/organisation. Andra aktiviteter bekostas av respektive genomförare/ansvarig aktör. Karlstad/Uppsala/Stockholm/Östersund/, april 2013 Gunnar Larsson Konsmentverket Inger Andersson Livsmedelsverket Lars-Erik Holm Socialstyrelsen Sarah Wamala Statens Folkhälsoinstitut 6
7 Mål Aktivitet När Ansvarig aktör Mål 1: Det finns en gemensam Utarbeta ett vägledningsdokument för 2014 Socialstyrelsen nationell kunskapsbas som grund för utbildning, rådgivning och stöd vad gäller uppfödning av spädbarn. hälso- och vårdpersonal om olika sätt att föda upp spädbarn Skapa ett digitalt diskussionsforum för de organisationer som ingår i den nationella amningskommittén 2014 Livsmedelsverket Mål 2: All hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar genomgår utbildning om amning och uppfödning med modersmjölksersättning. Utbildningen inkluderar förhållningssätt och attityder i enlighet med hälso- och sjukvårdens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Mål 3: Hälso- och sjukvårdspersonal och beslutsfattare har kännedom om WHO/Unicef:s uppdaterade tio steg till lyckad amning. Mål 4: Märkningen av livsmedel för spädbarn ska stämma överens med Livsmedelsverkets råd om matintroduktion Mål 5: Föräldrars behov av information om modersmjölksersättning tillgodoses, samtidigt som den nationella lagstiftningen följs och intentionerna i WHOkoden respekteras. Inbjuda till samtal med lärosäten som har specialistutbildningar av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, om att få in minst 7,5 poäng spädbarnsnutrition och amningskunskap i utbildningarna. Inbjuda till samtal med lärosäten som genomför grundutbildningar av läkare, sjuksköterskor, logopeder, farmaceuter, tandläkare och tandhygienister om att införa ett obligatoriskt seminarium om olika sätt att föda upp spädbarn. Ta fram gemensamtutbildningsmaterial eller annat stöd för implementering av det vägledningsdokument tas fram i aktivitet a för mål 1 Utbildningsdagar för hela vårdkedjan med hjälp av utbildningsmaterialet. Materialet och utbildningarna baseras på vägledningsdokumentet (se aktivitet a för mål 1) Översätta den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. Utbilda vårdpersonal samt informera beslutsfattare och verksamhetschefer om den uppdaterade versionen av WHO/Unicefs 10 steg till lyckad amning. Inbjuda till samtal med ansvariga för kvalitetsregistren för neonatal-, graviditets- och barnhälsovård om indikatorer som kan mäta vårdrutiner som underlättar amning. Samla barnmatsindustrin och föreslå frivillig överenskommelse om att märka produkter för 4-6 månader gamla barn med: Lämpliga från sex månader, men tidigast från fyra månaders ålder. Informera barnmatsindustrin om hur modersmjölksersättning och tillskottsnäring får marknadsföras enligt lagen om marknadsföring av modersmjölksersättning och tillskottsnäring. Lagen förväntas träda i kraft den 1 augusti Samordningsgruppen för amningsfrågor 2015 Samordningsgruppen för amningsfrågor 2015 Arbetsgrupp med representanter för hela vårdkedjan, initierad av BHV Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med representanter för hela vårdkedjan inom varje landsting Socialstyrelsen Landets samordningsbarnmorskor inom mödrahälsovården 2014 Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor 2013 Livsmedelsverket 2013 Konsumentverket 7
8 Schematisk bild över när olika aktiviteter ska genomföras och vem som är ansvarig aktör Översättning 10 steg Skapa digitalt diskussionsforum Utbilda vårdpersonal och informera beslutsfattare Möte med barnmatsindustrin om märkning Utarbeta vägledningsdokument Informera barnmatsindustrin om lagstiftning om marknadsföring Samtal med ansvariga för kvalitetsregister Ta fram gemensamt utbildningsmaterial Utbildningsdagar för hela vårdkedjan Samtal med lärosäten för specialistutbildningar Samtal med lärosäten för andra utbildningar Socialstyrelsen Livsmedelsverket Konsumentverket Landets barnhälsovårdsenheter i samarbete med hela vårdkedjan Arbetsgrupp med representanter för hela vårdkedjan Landets samordningsbarnmorskor i samarbete med hela vårdkedjan Myndigheternas samordningsgrupp för amningsfrågor 8
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merBHV-bladet. December 2013. Innehåll. Till er Alla! Socialstyrelsens nya råd angående förebyggande av SIDS
BHV-bladet December 2013 Innehåll Till er alla... 1 Socialstyrelsens nya råd angående förebyggande av SIDS... 1 Ändringar i BHVsystem till 2014... 2 Nationell uppföljning av anmälan till Socialtjänsten...
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merMånadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014
Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merStatlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Läs merFrågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning
Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merPå väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Läs merFrågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,
Läs merTRATTEN. Informationstidning för personal inom mödrahälsovården. Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland September 2016
TRATTEN Informationstidning för personal inom mödrahälsovården Mödrahälsovårdsenheten Landstinghet i Värmland September 2016 Innehåll Gravida och influensavaccination. Webbkurs om våld. Info från Psykologmott
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?
1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling
Läs merFolkhälsovetenskap. ett exempel. Amning. Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap
Folkhälsovetenskap ett exempel Amning Clara Aarts, lektor Institutionen för Folkhälsa och Vårdvetenskap Nivåer i folkhälsoarbete Folkhälsoarbete för amning sker på alla nivåer: Samhällsnivå, nationellt
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merSocialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren
Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80% av det planerade förändringsarbetet efter 3 år Utan sådan
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merLagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen
Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En
Läs merKvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs merRIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses
RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses 2013-09-08 Att: Socialstyrelsen Avdelning för kunskapsstyrning Margareta Bondestam margareta.bondestam@socialstyrelsen Dnr: 3.1-35372/2013
Läs merAmningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!
Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merRPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merNeonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat
Neonatalvården i fokus 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat 1. Neonatalvården i fokus Neonatalvården är en viktig del av vårdkedjan Arbetet är en del av en pågående nationell
Läs merKvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family
Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer
Läs merStrategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merDnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN MOT SMÄRTA PRESENTERAR KOMPETENSBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING I SMÄRTVÅRD BAKGRUND Riksföreningen mot Smärta har i samverkan med Svensk
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merVad händer på Socialstyrelsen?
Vad händer på Socialstyrelsen?. Monica Pehrsson, utredare, leg dietist 2017-05-05 Gällande undernäring finns idag förskriften Förebyggande av och behandling vid undernäring, SOSFS 2014:10 Både hälso-och
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merInnocentiedeklarationen
Innocentiedeklarationen År 1991 anslöt sig Sverige till den internationella koden om marknadsföring av bröstmjölksersättningar, utarbetad av WHO. Enligt den ska man skydda, främja och stödja amning. Alla
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Nicholas Burman Hälso- och sjukvårdsstrateg 046-675 30 66 nicholas.burman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-03-13 Dnr 1800274 1 (5) Beredningen för primärvård,
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merÅt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Läs merLedningssystem för god kvalitet
RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merStiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan
Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merEvidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa
Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merSällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merSynpunkter från SILF/SPUK
Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund
Läs merVERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Läs merUppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Läs merAMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal
1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),
Läs merRiktlinje för riskanalys
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2015-08-25 Therese Lindén, Ulrika Ström, Ingrid Olausson Förvaltningens ledningsgrupp Riktlinje för riskanalys KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Kungsbacka kommun Vård & Omsorg
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss?
Samverkan från sluten hälso- och sjukvård En ny lagstiftning vad betyder det för oss? Projekt Trygg och effektiv /A-MT Från och med 1 januari 2018 träder lagen Lag (2017:612) om samverkan från sluten hälso-
Läs merKommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
Läs merYttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-16 LS-LED14-445-5 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Läs merProgram. för vård och omsorg
STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer
Läs merFrån student till specialist
Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen
Läs merPROJEKTPLAN
2011-12-31 PROJEKTPLAN Bakgrund Socialstyrelsen har fastställt Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Huvudansvaret för implementeringen av de nationella riktlinjerna vilar på huvudmän
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ)
Årsrapport 214 RMPG Kvinnosjukvård Kvalitetsgrupp BB-vård (BBQ) Anna Hallberg KK Värnamo Anna Westling KK länssjukhuset Ryhov Jönköping Cecilia Lundgren KK länssjukhuset Kalmar Emma Lindqvist KK Höglandsjukhuset
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2015 2016-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merNationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm
Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK Tony Holm NSK bildades år 2008 som ett forum för Representanter för statliga myndigheter och huvudmän inom hälso- och sjukvården (via representanter från
Läs merHur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Läs merKvalitetsdeklaration Personlig Assistans
1 Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans En översikt för att underlätta ditt val av vård och omsorg OP Assistans AB 556553-5910 Kvalitetsdeklaration avseende 2017 Att arbeta med kvalitet är en självklarhet
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merStrategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige
Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merDenna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och
Läs merKommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel
Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merBarnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs mer