Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka

Transkript

1 Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun Kungsbacka

2 Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola

3 Det här är ett matråd Varje skola bör ha ett matråd enligt Livsmedelsverket. I matrådet kan elever och skolpersonal tillsammans diskutera synpunkter och önskemål på den mat som serveras och hur miljön i matsalen är. Matrådet bör samlas ett par gånger per termin och ska ha ett stort inflytande i kökets planering för till exempel alternativa rätter. I matrådet ska representanter för skolledningen, elever från olika klasser, lärare, skolsköterska och skolmåltidspersonal finnas med. Även föräldrar kan delta om man vill det. Det här kan ni göra i matrådet: Kolla vad eleverna på er skola tycker om maten och matsalen. Ta reda på fakta: Varför är det så här? Vad säger lagen? Vem bestämmer? Finns det någon kost och måltidspolicy på skolan? Vad vill ni förbättra? Gör en lista och prioritera vilka punkter som är viktigast. Hur ska vi göra? Gör en plan för hur förbättringarna ska gå till. Vässa argumenten, vad finns det för fakta som stöder era förslag? Sätt tydliga mål vad det är ni vill ska hända och hur ni ska ta er dit. Var konkreta, alltså säg precis det ni menar.

4 Vem bestämmer över skolmaten En bra skollunch är ett viktigt mål för hälsan, men vem bestämmer över skolmaten? Personalen i köket bestämmer bara till viss del vad det blir på tallriken. Skollagen I den står det att lunchen i grundskolan ska vara näringsriktig och gratis för eleverna. Livsmedelsverket Ger rekommendationer om vad maten behöver innehålla för att vara tillräckligt näringsriktig och energirik för skolbarn i olika åldrar. De har gett ut ett material som heter Bra mat i skolan, där det finns vägledning, stöd och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i skolan. Du kan hitta råd och rekommendationer på livsmedelsverkets webbplats, www. livsmedelsverket.se Skolverket Sätter upp mål för vad skolorna ska göra, och där ingår även skolmaten. Skollunchen ska bland annat ha ett pedagogiskt syfte, det vill säga att man ska lära sig något även av lunchen. Kommunens politiker Bestämmer vad skollunchen får kosta. Skolplanen Skolorna i Sverige drivs av kommunerna. För att visa hur man följer läroplanen måste varje kommun ha en skolplan. Där står det vad politikerna i kommunen har bestämt att de vill satsa på för att få en bra skola och följa läroplanen. Där kan det stå vilka mål politikerna har med skolmaten, men det är lite olika i olika kommuner. Måltidsansvarig och måltidspersonal Ansvarar för att köpa och laga maten, dela ut och servera den. Vilka rätter som serveras bestäms alltså av måltidspersonalen, men det får inte kosta mer än man har bestämt i kommunen, och det måste vara tillräckligt nyttigt och mättande.

5 Hur kan matrådet påverka? Det bästa sättet att påverka är genom att prata med personalen som är ansvarig för maten på din skola. Skolledningen och matrådet eller elevrådet är ansvarigt för att eleverna ska vara positiva till skollunchen så att de vill äta av skolmaten varje dag. Diskutera Vilket inflytande och medbestämmande har matrådet på skolan? Hur får klasserna veta vad man har sagt i matrådet? Finns det mätbara mål för skolluncherna? Hur ska matrådet arbeta? Mat i undervisningen Skolmåltiden är en del av skoldagen och är därför också ett tillfälle då man kan lära sig saker, till exempel att lära känna andra kulturer och nya smaker. Man kan också använda sig av skolmåltiden i lektionerna på olika sätt. Matrådet kan påverka och komma med förslag till lärare och pedagoger om att använda sig av måltiden i undervisningen. Förslag på mat i undervisningen Titta på matens ursprung, näringsinnehåll eller hur den påverkar miljön Bjud in måltidspersonalen för att prata om mat och råvaror i klassrummet Låt eleverna mäta till exempel hur mycket mat som går åt, räkna ut hur mycket en portion kostar eller priset på all mat som slängs Ta reda på vad man åt förr och varför Mat i olika kulturer och religioner Elever och måltidspersonal kan göra besök hos en bonde eller matproducent Ha elevpraktik i skolköket

6 Hur bildar man ett matråd På skolan finns det oftast redan klassråd eller elevråd eller liknande. Matrådet kan bestå av samma personer, eller så kan man hitta på ett eget sätt att välja ut vilka som ska vara med. Om det inte finns något matråd på din skola kan du kontakta rektorn eller verksamhetschefen och tala om att ni skulle vilja bilda ett för att kunna påverka och förbättra skolmåltiden och skolmatsmiljön. Bra för alla Matrådet är ett bra sätt att förbättra engagemang och intresse kring maten och matsalsmiljön i skolan. I skollagen står det att man i skolan ska arbeta på ett demokratiskt sätt, det vill säga att alla ska ha möjlighet att påverka hur det är i skolan. Matrådet är ett bra sätt för elever att påverka miljön i skolmatsalen och vilken mat de får. För att matrådet ska kunna få igenom sina idéer och förslag är det viktigt att skolledningen stöttar och hjälper till. Det är också viktigt att skolpersonal, måltidspersonal och elever får tid att vara med på matrådets möten. Förslag på vad matrådet kan påverka Maten till exempel hur den ser ut, smakar och läggs upp Utbudet Vad finns det för alternativa rätter, vad finns i salladsbuffén, finns det mellanmål? Matsalsmiljön Hur ser det ut i matsalen? Är det trångt eller gott om plats? Är det fräscht eller slitet? Finns saker i rätt ordning så att man minskar köerna? Den upplevda matsalsmiljön Hur är ljudnivån? Belysningen? Utsmyckningen? Finns det trivselregler? Bemötande och service Är personalen trevlig? Finns det någon att fråga? Är menyn lätt att hitta? Serveringstiderna Är lunchrasten tillräckligt lång? Äter ni på samma tid varje dag?

7 Praktiska tips och övningar Att hålla ett möte Det är bra att ha en dagordning när man ska hålla i ett möte. Då vet man vad man ska hinna igenom och att man inte glömmer något. Så här kan dagordningen se ut 1. Närvaro, vilka är på plats? 2. Bestäm vem som är ordförande och sekreterare 3. Mötet öppnas 4. Läs upp protokollet från förra mötet 5. Hur är miljön i matsalen? 6. Vad vill vi säga om matsedeln? 7. Förslag på nya rätter och aktiviteter 8. Övriga frågor eller ämnen 9. Mötet avslutas Sekreteraren skriver ner vad ni bestämmer på mötet och sammanfattar det i ett protokoll. Förvara protokollen i en pärm på skolan. Ge en kopia till rektorn eller verksamhetschefen och en till den som är måltidsansvarig. Tänk på: Att i god tid innan mötet diskutera i klassen vad man vill ta upp i matrådet Att inte diskutera samma frågor om och om igen. Därför är det bra att titta på tidigare protokoll. Sätt gärna upp protokollet på skolans anslagstavla eller på skolans webbplats, så att så många som möjligt kan se det.

8 Att få fram idéer Idéstorm! För att få fram bra idéer är det ofta bra att först skriva upp allt man kommer på, utan att fundera på om det är bra eller dåligt. Sedan går man igenom idéerna och tar vara på de som är bäst. Här är två förslag på hur man kan göra för att få fram idéerna: 1. Utifrån en fråga eller ett problem, som till exempel hur man ska göra matsalen trevligare, får varje person i matrådet anteckna tre idéer eller tankar på ett papper. Sedan byter man lappar med varandra och lägger till ytterligare tre idéer som bygger på de tankar som redan står på lappen. 2. Deltagarna diskuterar en viss fråga två och två i några minuter. Sedan redovisar man inför gruppen vad man kommit fram till. Hur, hur, hur? Lek hur-leken. Bestäm vilket problem det är ni vill lösa. Ställ sedan frågor med ordet hur. Till exempel Hur kan vi göra matsalen trevligare? Skriv ned svaren ni får fram och fortsätt sedan fråga hur för varje svar. När ni inte kommer längre har ni troligen kommit på en massa bra sätt att förbättra er matsal. Hur? Hur? Hur?

9 Praktiska sätt att få in förslag Gör en enkätundersökning Skriv ihop de frågor ni vill ha svar på och dela ut till era klasskamrater och skolpersonalen. Diskutera svaren ni fick in med era klasskamrater, och sedan på nästa matrådsmöte. Det är ganska många saker att tänka på när man ska göra en enkät. Här har du en checklista som ni kan använda så att ni inte missar något. Vem gör frågorna till enkäten? Vem kopierar? Vilka går ut i klasserna med enkäten? Vem samlar in och sammanställer resultaten? Hur och när ska ni presentera resultaten för elever och skolpersonal? Vad ska matrådet göra med resultaten? Sätt upp en förslagslåda Sätt lådan där den syns väl och där många går förbi varje dag. Utanför matsalen kanske är ett bra ställe? Bestäm en tid som lådan ska sitta uppe, till exempel en vecka i början av varje termin. Se till att alla vet att förslagslådan finns och hur länge den sitter där, så att alla har möjlighet att lägga i sina förslag. Gör en grönsaksmätning Att mäta hur mycket grönsaker ni äter är ett lätt och roligt sätt att fundera kring vad man gillar och inte gillar och varför. Hur ni gör en grönsaksmätning ser du på nästa uppslag.

10 Skriv en handlingsplan När ni med hjälp av alla idéer ni har fått in har tänkt ut vilka mål ni har, alltså vilka saker ni vill förändra och hur ni vill att det ska bli, så är det bra att göra en handlingsplan. I en handlingsplan skriver man upp: vad ni ska göra eller vilka problem som ska lösas vem som ska göra det hur det ska gå till när ni ska göra det Handlingsplanen behöver inte vara likadan hela tiden. Om något till exempel inte är som ni trodde när ni väl börjar arbeta, så kan man skriva om handlingsplanen. På det här sättet är det lättare att se till att man inte missar något. Så här kan det se ut Mål Vi vill ha julfirande i matsalen Handlingsplan Vad Hur Vem När Julfirande Julmat och pynt Måltidspersonalen Sista veckan innan jullovet och två elever från varje klass

11 Grönsaksmätningen Gröna målet Den här mätningen är framtagen för att öka intresset för grönsaker. Använd den gärna som underlag för diskussion och för att påverka skolmatsalen att servera mer och olika grönsaker till skollunchen. Så här gör man Varje dag under fyra veckor fyller alla som deltar i mätningen i tabellen på nästa sida. Om man inte har ätit några grönsaker alls målar man tallriken röd. Gul tallrik betyder att man har ätit lite grönsaker, och om man har tagit en tredjedel eller mer av tallriken full med grönsaker målar man den grön. När de fyra veckorna har gått är det dags att diskutera resultaten. Förslag på diskussionsfrågor Ser du några förändringar i hur du äter grönsaker? Vilka grönsaker är populärast? Har ni provat några nya grönsaker? Saknar ni någon grönsak? Vilka grönsaker är nyttigast? Hur är salladsbordet placerat? Hur många olika grönsaker har ni att välja mellan?

12 Röd tallrik inga grönsaker alls Gul tallrik lite grönsaker Grön tallrik 1/3 av tallriken med grönsaker Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Namn... Klass...