Sovjetunionen/Ryssland och övriga Östeuropa.

Transkript

1 Karlstads universitet Statskunskap Thomas Wennstam-03 Sovjetunionen/Ryssland och övriga Östeuropa. Ryssland av idag är naturligtvis en produkt av 1900-talets historia och utveckling. Och det är en mycket dramatisk historia som har tagit landet från Tsarsystemet genom revolutioner, första världskriget, genom interna omvandlingar och ett nytt samhällsbygge, inbördeskrig, Sovjetunionen, folkomflyttningar och utrensningar, diktatur, terror och hemlig polis, det andra världskriget, det kalla krigets period och polarisering, krampaktigt försvar för ett stagnerande system, till en ny generation makthavare, ny revolution och demokratiskt experiment, till dagens Ryssland talet har inneburit enorma ansträngningar men också enorm förstörelse och enorma offer. En stor del av övriga Europa har stått under Sovjetunionens dominans, Sovjetunionen har varit som en ond ikon i propagandan och Sovjetunionen har influerat en stor del av världspolitiken under perioden från det andra världskrigets slut. Vad är det för ett arv det nya Ryssland förvaltar? Och hur skall vi förhålla oss till vår östra granne och hur utvecklingen där fortskrider? Översikt över östs och västs ledare (se tidslinjer) Stalins ledarskap - SSSR Zjirinovskij-intervjun och andra sätt att tänka. Den kulturella och den ideologiska järnridån, Kristian Gerner/Samuel Huntington Läget i Ryssland är fortfarande osäkert Kan Ryssland infogas i västsystemet? (Pfp, NATO, EU) Observera nu kursbokens uppläggning och "kalla kriget" perspektiv. Författaren Lundestad är närmast postrevisionist (se sid.18). Vad betyder det? Några nedslag i historieförloppet och -tolkningen: Ryssland --- SSSR ---- Ryssland (-1917) ( ) (Efter 1991) Tsarvälde Kommunistiskt system Jeltsinstyre Auktoritärt totalitärt "demokratisktideologiskt auktoritärt", "Lillefar" "Storebror", Djurfarmen Auktoritärt envälde? revolution planekonomi marknadsekonomi? chockterapi uppror isolationism och uppror, besvikelse krig misstänksamhet o. misstro krig o. inbördeskrig livegenskap Homo sovieticus svält och misär efterblivet jordbruk krig, 20 miljoner misstro, bitterhet,

2 och industrialisering (50 miljoner) Återhämtning? Kaos? Demokratisering? Pressfrihet? Jfr.Alexis de Toqueville Återhämtning? Eller kaos? Demokratisering? Pressfrihet? Putin ett semiauktoritärt system Korruption? Sovjetiska/Ryska ledares utrikespolitisk linje Lenin Stalin Chrustjov Bresjnev Gorbatjov Jeltsin Putin Världsrevolution Kommunism i ett land Den fredliga samexistensens doktrin, ekonomisk tävlan Fredlig samexistens, détente, stalinism, Bresjnevdoktrinen (eller borde den kallats Lenin-doktrinen?) Sinatra-doktrinen, jfr också Chrustjovs tid The Near Abroad Avvaktan - men nonchalera oss inte! Och vad kommer sedan? Förändringar i Östra Europa via andra världskriget Erövringar och dominansområde, se karta och i Lundestad s. 30 Sovjetisk-Rysk utrikespolitik (sedan 1917). (En sammanfattning) 1. Etablera och konsolidera Sovjetunionen och dess kommunistiska system 2. Intressesfär - buffertzon säkerhetszon 3. Supermaktssträvande a. Militärt b. Ekonomiskt c. Ideologiskt 4. Fredlig samexistens 5. Avspänning 6. Bresjnevdoktrinen 7. Anti-Kina 8. Tillträde till världshaven 9. Insteg i U-världen 10. Bryta inringningen 11. Glasnost (Öppenhet) och Perestrojka (Förändring) 12. The Near Abroad

3 13. att delta i att skapa ett nytt säkerhetssystem Östra Europas länder, då och nu Efter andra världskriget kom många länder öster om vad som kallades Järnridån att tydligt hamna under sovjetisk dominans och inflytande. Hur har dessa länder förhållit sig och hur har den politiska situationen utvecklats för dem? Polen 1956, 1970, , 1989 Ungern 1956 DDR 1953, 1955, 1961, 1989 Tjeckoslovakien 1948, 1968, 1989 (Tjeckien, Slovakien) Jugoslavien (Bosnien, Kroatien, Serbien...) Rumänien Tidigare unionsrepubliker Några övergripande frågeställningar: * Varför dog SSSR? Ekonomisk påfrestning Inget egentligt alternativ att erbjuda Stelhet i systemet Fraktionsbildningar just det författningen förbjöd! de Toquevilles tes * Ryssland som stormakt (Lena Jonsson) 1. Normal stormakt 2. Regional stormakt 3. Stormakt med historisk uppgift, -supermakt (Radioröst): Ryssland är unikt som stat! Det är fortfarande den enda makt som kan tillfoga USA en ansenlig skada * Ryssland efter det kalla kriget Hur såg ryssarna på utvecklingen? Hur såg amerikanarna på utvecklingen? Och vad ville folket i östra Europas länder? Integration i Västeuropa men desintegration i Östeuropa (Olof Ruin, Hettne). Och hur ser den ryska ambitionen ut inför framtiden? När nu supermaktsrollen förefaller förlorad? Eller? * Hur skall Ryssland klara sig? Politiskt (utrikes-, Inrikes-) Lena Johnsson, Ebba Sävborg-Romare Ekonomiskt? Stefan Hedlund, Anders Åslund, Kulturellt Kristian Gerner Militärt Leif Kihlsten (tidigare Bo Hugemark), Bo Pellnäs Om utvecklingen i Östeuropa, Sten Berglund

4 * Sovjetunionens/Rysslands agerande gentemot andra delar av världen USA Västeuropa och Skandinavien Kina Japan Övriga Asien Mellanöstern Arabstaterna Afrika Latinamerika Ryssland av idag - och om dess utrikes- och säkerhetspolitik 1. SSSR/Ryssland förlorade kraftmätningen med USA i Reykjavik Star War knäckte deras ekonomi. Nu kommer ABM. Afghanistanfiaskot, inbördes oroligheter, Östeuropas upplösning 2. Gorbatjov ville reformera och bevara kommunismen, ej ersätta den. Glasnost (öppenhet) och perestrojka (förändring) Gorbatjov i Berlin; Var och en på sitt sätt (Sinatradoktrinen). 3. Slutsatser även inom SSSR. De baltiska staternas frigörelse. SSSR:s fall genom kuppen mot Gorbatjov. 4. Bättre relationer till USA (som fäste sitt hopp till Gorbatjov och sedan Jeltsin). Men hur är det idag? Putin (se nedan!). Vad kommer sedan? 5. Dagens ekonomiska och politiska situation. Går det att undvika en katastrof? Bör man hjälpa Ryssland via Världsbanken eller via IMF? 6. Problem: Flottan i Svarta Havet, Murmansk Kärnvapnen Underhåll och förnyelse av materiel, upprustning av spetsförband Inbördeskrig i Tjetjenien, Georgien m.fl. (Centrum-periferiteorin). Union eller självständiga enhetsstater, SSSR --- OSS ---Ryssland m.fl. (Obs arvet från SSSR att skapa Homo Sovieticus) Zjirinovskij m.fl. revanschistiska populister Ej räknas bort eller räknas ut, ej förolämpas, fortfarande stormakt "the near abroad" Pfp och NATO 7. "Kall fred" försäljning av kärnkraft till Iran Tjetjenien Ryssland gör anspråk på det som de anser "är deras rättmätiga plats bland världens stormakter"! - medlarroll i Mellanöstern och gentemot Saddam Hussein? - utvecklingen i fd Jugoslavien, stöd åt serberna? NATO:s utvidgningsplaner och maktställning;

5 Om det i Baltikum dyker upp NATO-baser på 200 kilometers avstånd från ryska gränsen måste vi naturligtvis reagera på något sätt. Rysslands utrikesminister Sergej Ivanov, DN 20 juli Vid NATO-toppmötet i Prag, nov. 02, välkomnades sju nya medlemsstater in i NATO, däribland Estland, Lettland och Litauen. Vilken betydelse får då detta? Hur tar Ryssland emot detta? Punkter i Putins utrikespolitik 1. Egen-kontroll över ryskt territorium (bl. a. I Tjetjenien) 2. Att hävda någon fortsatt stormaktsroll 3. The near abroad tonas ned 4. Närmande till men ändå obunden till USA. Denna strävan är, skriver DN (nov. 2001), inte okontroversiell på hemmaplan. Det finns alltjämt starka antivästliga krafter i det ryska samhället. Och från militärledningen hörs kritiskt tal om eftergivenhet mot väst. 5. Integration med väst, att knyta Ryssland närmare väst, hjälp oss att bli integrerade i världssamfundet. 6. Ryssland som en europeisk stat 7. NATO-Rysslandsrådet. Ryssland sitter numera med vid alliansens bord när det nya NATO:s alla uppgifter diskuteras. Ryssland är en jämställd partner när det gäller krishantering, terroristbekämpning och räddningsaktioner. Det är egentligen endast den ömsesidiga försvarsgarantin som uteslutande är en angelägenhet för medlemsstaterna (DN ) 8. Ekonomisk utveckling och medlemskap i WTO eftersträvas 9. Att få ingångna nedrustningsöverenskommelser fästa på papper 10. Ett Ryssland på jakt efter sin självbild, Ska Ryssland orientera sig mot väst eller mot Kina/Indien? Ska Ryssland ta ledningen bland de stater som motsätter sig amerikansk dominans? Ska Ryssland streta vidare på egen hand? (Efter professor Robert Legvold i Foreign Affairs, citerat i DN ). 1 Ivanov tonade senare ner sin kritik mot baltiska medlemskap. NATO förändras inte om de baltiska staterna går med i NATO, klargjorde han. Varje självständigt land har rätt att ansluta sig till en militärallians.

6 Att ta reda på och att diskutera: Östra Europa i de senaste utrikespolitiska deklarationerna och utrikesdebatterna Balkan Östersjöområdet (Estland, Lettland, Litauen, Kaliningrad) Polen EU:s utvidgning och EU:s Rysslandsstrategi Ekonomisk säkerhet Internationell brottslighet Ryssland och den politiska säkerhetsordningen, (OSSE) NATO:s förändring och utvidgning Situationen i Mellanöstern (Israel, Palestina, Irak) Sten Berglund: Det demokratiska experimentet i Östeuropa (Om en ny bok som utkom i april 2001: Challenges of Democracy Eastern Europe Ten Years after the Collapse of the Soviet Empire ). I boken koncentrerar sig författarna på vad de kallar fem politiska utmaningar och bortser därmed från några andra sorters utmaningar som skulle kunna härledas från sociala, kulturella eller andra infallsvinklar. De fem utmaningarna som studeras är 1. Den politiska fragmentiseringen Resultat: Att antalet partier som väljs in i parlamentet ( effektive parties ) har gått ner t.ex. i Polen. Detta innebär inte att partisystemet har stabiliserats. Det är tvärtom så att partierna är mycket rörliga (volatilitet, volatility ). 2. Nationalismen som politisk kraft. Bortser man från Balkan så kan nationalismen mer beskrivas som en potentiell utmaning i st. f. en faktisk utmaning. I gränssnittet mot nationalism kan också vissa religiösa yttringar diskuteras t.ex. islam m.m. ((t.ex. i Bosnien eller Bulgarien). 3. Frågan om mänskliga rättigheter 4. Förekomsten av en rättsstatstradition Man har fått svara efter ett av fyra alternativ: Mycket, lite, något, inget. Påfallande många säger inget och på en karta är detta vanligare ju längre österut vi kommer. Legitimiteten är en funktion av materiella och immateriella faktorer där de immateriella väger tyngst över tid och över åldersgrupper. 5. Uppfattningen om det civila samhället. Ex. på aktörer i det civila samhället: Frivilligorganisationer Politiskt relevanta sådana organisationer Politiska och fackliga organisationer, klientistiska strukturer som ofta har rural förankring. Katolska kyrkan i t.ex. Polen som ofta framstod som en exponent för polsk nationalism. Det värsta man kan råka ut för är inte några år i fängelse utan några år utan kontakter. Civilsamhället har aldrig varit särskilt starkt i Central- och Östeuropa. Det bestod i Tjeckoslovakien av max dissidenter! Sedan dess har civilsamhället förstärkts.

7 Bättre i Östeuropa än i OSS-staterna Ryssland, Vitryssland, Ukraina där många rapporter finns om övergrepp från myndigheterna. Klart bättre i de tre baltiska staterna. Slutsatser De nämnda utmaningarna ligger huvudsakligen på det potentiella planet och en av drivkrafterna och huvudorsakerna är den europeiska integrationen och det internationella klimatet som idag tydligt är i favör för väst. Vi har idag en kvarvarande supermakt, USA. Ljusare bild än kollegorna i t.ex. Uppsalas östeuropainstitut, Stefan Hedlund, Kristian Gerner m.fl. Parallellerna mellan öst- och Västeuropa är dock slående! Politisk fragmentering. Problemet är idag större i Västeuropa än i Östeuropa, menar Berglund Man kan idag inte bortse från hotet om extrem nationalism i Västeuropa Demokratisk legitimitet som en funktion av materiella och immateriella värden. Men det finns stora problem med mänskliga rättigheter också i väst Också det civila samhället kan diskuteras. Frivilligorganisationer och föreningslivet förlorar i förhållande till nöjesliv och datorintressenter. Men detta får bli ämne för nya forskningsinsatser. Och människors förväntningar på framtiden? SB tror att man redan har kommit över den första chocken och att det alltså inte skulle vara läge för en Toquevillesk utveckling.