DOM Meddelad i Malmö

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Migrationsdomstolen Avd 5 Marita Ekdahl DOM Meddelad i Malmö Mål nr UM KLAGANDE Rukiye Özdemir, Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Maria Stål Lindgren Bomvevsvägen Lund MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 22 februari 2011, dnr , bilaga 1 SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT Migrationsdomstolen avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag fredag Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM UM YRKANDEN M.M. Rukiye Özdemir yrkar att hon ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, statusförklaring samt att beslutet om utvisning upphävs. Till stöd för talan anförs i huvudsak följande. Hon är att anse såsom flykting eller skyddsbehövande. Det föreligger även synnerligen ömmande omständigheter. Hon fruktar att hon kommer att dödas om hon återvänder till Turkiet. Hon är rädd att fadern kommer att anlita sina bröder för att röja henne och brodern. Hon har brutit mot gällande seder och normer för kurder i Turkiet genom att trotsa sin far och avvika från familjen. En kvinna som avvikit från hemmet är dödsdömd. Faderns familj kommer att bruka våld och makt mot henne. Hans familj har alltid levt strikt efter gällande seder och bruk. Hon har utsatts för misshandel både i Turkiet och Danmark utav fadern och farbröderna. Hon har bevittnat våld mot modern. Det föreligger risk att hon kommer att bli bortgift mot sin vilja. I Danmark fick hon utstå misshandel och dödshot från fadern. Han ansåg att det var han som skulle bestämma vem hon skulle gifta sig med. I Danmark har hon fått veta att hon skulle gifta sig med sin fasters son. Som ensam kurdisk kvinna riskerar hon även att utsättas för våldtäkt och ofredande. Hon kan inte klä sig som hon vill och riskerar förföljelse på grund av kön. Hon kan inte få hjälp från moderns familj då de inte accepterat henne. Hon har aldrig träffat moderns syskon. Myndigheterna i Turkiet har inte förmåga att skydda henne eftersom det handlar om hedersrelaterat hot. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och anför i huvudsak följande. Klaganden åberopar numera sin utsatthet som kurd. Hon har tidigare uppgett att hon är av turkisk etnicitet. Klaganden har inte med anledning av de problem hon uppges ha i Turkiet på grund av faderns inställning till henne gjort sannolikt att myndigheterna skulle sakna vilja eller förmåga att skydda henne. Vad hon anfört inför verkets prövning är inte tillräckliga skäl. Vad hon i domstolen lagt till brister i trovärdighet.

3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM UM Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling varvid klaganden på frågor uppgett i huvudsak följande. Hon och brodern är kurder från Turkiet. När de anlände till Sverige ville de ha en kurdisk tolk. De var dock oroliga för att den kurdiska tolken skulle komma från exempelvis Syrien. De skulle då inte förstå tolken eftersom syskonen pratar kurdmanji-dialekt. Hos Migrationsverket pratade de mest om sina upplevelser i Danmark och därför nämnde de inte att de var av kurdisk etnicitet. Migrationsverket frågade inte om det var kurder eller turkar. Ombudet ringde och frågade dem om deras etnicitet och då uppgav syskonen att de var kurder. Hon vet att hon riskerar förföljelse av fadern och farbröderna eftersom hon ringde sin far, på uppmaning av Migrationsverket, när hon anlände till Sverige. Han framförde då hot om att han skulle hämnas eftersom hon hade kränkt hans heder och ära. Han sa att hon skulle dödas vid ett återvändande och hotade henne även med hennes farbror. Fadern och farbroderns uppfattning är att hon genom att hon har tagit sig till Sverige med en minderårig bror har kränkt deras heder. Om fadern skickat tillbaka henne till Turkiet hade hon blivit våldtagen av sina kusiner. Hon hade blivit ofredad både av sin släkt och av omgivningen. Hon har flytt från både moderns och faderns släkt eftersom hon har förnedrat släkten och de hyser nu ett agg mot henne. Hennes far bestämmer allt. Hon har inte varit i Turkiet på fem år och efter så många år kan hon inte anpassa sig till Turkiet. Det bestämdes att hon skulle gifta sig med sin kusin redan när hon bodde hos sin farmor i Turkiet. Modern är sjuk och kan inte försörja dem. Modern har en ny kille som inte accepterar barnen. Modern och killen var inte gifta från början men hon tror att de numera har gift sig. Som kurd upplever hon förnedring varje dag i Turkiet. Det syns på henne att hon är kurd. Kurder har inga mänskliga rättigheter i Turkiet. De har inte möjlighet att erhålla myndighetsskydd. När de har blivit illa behandlade av farbrodern har polisen endast gett honom en varning. Alla som bor i hembyn är kurder. Det finns inte någon möjlighet att bosätta sig på en annan ort. Familjen skulle hitta henne oavsett var hon flyttar och då skulle de döda henne direkt. Hon har inget

4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM UM skyddsnät i Turkiet. Hon har ingen kontakt med släkten på moderns sida. Hon har ingen framtid om hon tvingas återvända. Hon har anpassat sig till Sverige och hon pratar både danska och svenska. DOMSKÄL Klaganden har gjort sin identitet sannolik. Prövningen ska göras mot Turkiet. Den allmänna situationen i Turkiet grundar inte i sig rätt till uppehållstillstånd. En individuell bedömning ska därför göras. Åberopad skriftlig bevisning är inte av sådan beskaffenhet att den i sig grundar rätt till uppehållstillstånd. Vad gäller klagandens berättelse gör migrationsdomstolen följande bedömning. Vad klaganden anfört inför prövningen i Migrationsverket utgör enligt migrationsdomstolen inte tillräckliga skäl för att göra sannolikt att klaganden är i behov av internationellt skydd gentemot Turkiet. Som Migrationsverket anfört har klaganden i domstolen delvis ändrat sina uppgifter och anfört nya skäl för sitt behov av skydd. Förändringarna och tilläggen strider mot vad som tidigare anförts. De förklaringar som givits till motstridigheterna är vaga. Berättelsen framstår därför i dessa delar inte som trovärdig. Klaganden har därmed inte gjort sannolikt att det föreligger behov av internationellt skydd på någon av de grunder hon åberopat. Inte heller föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Överklagandet ska därmed avslås. Ersättning till det offentliga biträdet har beviljats i mål nr

5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 5 DOM UM HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga 2 (DV 3110) Åsa Holmgren I avgörandet har deltagit nämndemännen Margaretha Åberg, Mozhgan Zachrison och Christer Johnsson.

6 Bilaga 1

7

8

9

10

11

12 Bilaga 2 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.