Personalekonomisk redovisning

Transkript

1 Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år (om inte annat anges). I årets redovisning jämförs framtagen statistik med åren 2005 och Sammanfattning Den 31/ fanns det anställningar i kommunen. Det är en ökning med 50 anställningar jämfört med 2005 Det fanns lika många tillsvidareanställningar som föregående år, 2474 stycken De tidsbegränsade anställningarna ökade med 50 stycken jämfört med förra året Sysselsättningsgraden ligger på 91,3 %, vilket är en ökning med 1,6 % från föregående år och med 2,3 % jämfört med för fem år sedan Kostnaden för övertid och mertid ökade med cirka en halv miljon kronor jämfört med 2005 Antalet utförda övertidstimmar ökade med 3240 jämfört med föregående år Inte sedan 2002 har de anställda valt att ta ut fler timmar i kompensationsledighet för arbetad övertid, istället för i lön. Kommunen har en semesterlöneskuld till sina anställda på cirka 41,2 Mkr inklusive PO. Det är en ökning med 2,7 Mkr jämfört med 2005 Sammanlagt tog kommunens anställda ut semesterdagar, vilket är 291 färre dagar än föregående år Medellönen i kommunen är kronor. Kvinnorna tjänar 88 % av vad männen tjänar. Det är 1 % mer jämfört med Antalet sjukdagar bland kommunens anställda fortsätter att sjunka. Jämfört med 2005 är det färre sjukdagar Vissa förvaltningar (KLK, RDTJ och KUF) har nu nått målet på 5 % sjukfrånvaro och andra ligger strax över (SBK och BUF) Förklaringar Anställd Fysisk person med en/flera anställningar i kommunen. Den anställde kan vara tillsvidareanställd och/eller visstidsanställd. Personen räknas endast en gång. Anställning Samtliga anställningar räknas. En anställd kan ha fler anställningar. Förvaltningarna KLK Kommunledningskontor BUF* Barn- och utbildningsförvaltning SF Socialförvaltning RDTJ Räddningstjänst TK Tekniskt kontor KUF Kulturförvaltning SBK* Stadsbyggnadskontor * = Förvaltningarna har genomgått omstruktureringar över åren, och det kan därför vara svårt att jämföra statistik med tidigare år. För att underlätta detta har följande ändringar gjorts: BUF har gymnasieverksamhet, som tidigare låg på egen förvaltning års statistik har lagts till BUF. I SBK ingår nu Miljö- och hälsoskyddskontoret och 2005 års statistik har lagts till SBK. Mertid Arbetstid som deltidsanställd fullgjort utöver ordinarie arbetstid upp till det arbetstidsmått som gäller för heltidsanställning. Ersättningsnivå 120%. Okompenserad övertid Övertid man vill ta ut i ledig tid istället för i pengar. PO Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter plus avtalsenliga kostnader, t.ex. försäkringar och pension. Alla belopp där PO ingår beräknas med 2007 års PO på 41,80% (jfr med 2006 års PO på 41,66%). Sjuktillfälle Antal tillfällen anställda varit frånvarande p.g.a. sjukdom. Sysselsättningsgrad Arbetstidsmåttet för tillsvidareanställda jämfört med heltidsmåttet (1980 timmar/år) räknat i %. Tillsvidareanställd Fast anställd Timanställd Vikarie som avlönas per arbetad timme och som anlitas vid behov. Tidsbegränsad anställning Visstids-, projekt-, och provanställningar. Årsarbete De anställdas sammanlagda timmar delat med heltidsmåttet (1980 timmar/år). Övertid Arbete som fullgjorts utöver ordinarie arbetstidsmått för heltidsanställning. Enkel övertid: ersättningsnivå 180%. Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%. Många pensionsavgångar är att vänta den närmaste tioårsperioden. Totalt rör det sig om 759 pensioneringar 14

2 Personalstruktur Anställda Den 31/ fanns det anställningar i kommunen. (Här ingår inte timanställda.) Det är en ökning med 50 anställningar jämfört med Antalet tillsvidareanställningar i hela kommunen har inte förändrats sedan föregående år, det är fortfarande 2474 stycken. Däremot har antalet anställningar fördelats om inom de olika förvaltningarna. Störst ökning står TK för med 24 stycken till 252 tillsvidareanställningar. Den kraftiga ökningen beror på att kommunen har tagit över en verksamhet från landstinget med 17 anställningar. Den största minskningen står SF för med 18 stycken till 1111 tillsvidareanställningar. Antal anställningar i kommunen Tillsvidareanställningar Tillsvidareanställda årsarbetare Tidsbegränsade anställningar Timanställda under året i årsarbetare De tidsbegränsade anställningarna har ökat med 50 stycken jämfört med Störst ökning står SF och TK för. SF ökade med 39 till 139 anställningar. TK ökade med 23 till 51 anställningar. Av de 51 är 24 anställningar en följd av olika arbetsmarknadsåtgärder, som t.ex. plusjobb. BUF är den enda förvaltning som noterat en minskning av tidsbegränsade anställningar, och detta med 20 stycken. Könsfördelning Utav de anställda i hela kommunen är 82 % kvinnor och 18 % män, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. En viss omfördelning har dock gjorts inom förvaltningarna. Störst förändring har SBK noterat med + 5 %, där det nu är jämnast könsfördelning med 53 % kvinnor och 47 % män. RDTJ är den förvaltning som har mest ojämn könsfördelning, 4,5 % kvinnor och 95,5 % män. Den ojämna könsfördelningen har dock minskat på RDTJ från föregående år, då det var 3 % kvinnor och 97 % män. Åldersfördelning och medelålder Åldersfördelningen bland de anställda i kommunen har förändrats de senaste fem åren. Förändringarna märks både i den yngsta och i de äldsta åldersintervallerna. 2 % färre anställda är nu i åldern år. 4 % fler anställda är nu i åldern 60 eller över. Däremot har de anställda i åldern år minskat med 1 %. Medelåldern för hela kommunen har därför minskat från föregående år med 0,2 %. Mest minskade SBK med 3,4 %, tätt följt av RDTJ med 3 %. Den enda förvaltningen som ökade sin medelålder var BUF med 0,6 %. Åldersfördelning i kommunen (i %) Åldersintervall år 10% 8% år 23% 23% år 26% 26% år 30% 29% 60-10% 14% Arbetstidsmått och övertid Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har ökat i hela kommunen och ligger på 91,3 %. Jämfört med föregående år är ökningen 1,6 % och jämfört med 2001 är ökningen 2,3 %. En ökning märks på samtliga förvaltningar. Den förvaltning som har ökat mest jämfört med föregående år är KLK med 6,1 %. KLK ligger nu på 98,2 % av heltidsmåttet. Högst sysselsättningsgrad mäter dock RDTJ med 100 %, d.v.s. alla tillsvidareanställda personer arbetar heltid. Lägst sysselsättningsgrad mäter KUF med 84,4 %. Övertid och mertid Under 2006 var antalet utförda övertidstimmar i kommunen 3240 fler än under De tre förvaltningar som ökade mest var KLK med 890 timmar, RDTJ med 1274 timmar och TK med 1704 timmar. BUF, SF och SBK var de förvaltningar som hade minskat antalet utförda övertidstimmar, och detta med 108, 558, respektive 34 timmar. Antalet mertidstimmar hade sjunkit i kommunen med 1321 jämfört med föregående år. Den kraftigaste minskningen stod RDTJ för, som minskade mertiden med 3422 timmar. Detta innebär en minskning med cirka 80 % av antalet mertidstimmar som RDTJ hade föregående år. BUF och SBK var de förvaltningar som ökade sitt mertidsuttag mest jämfört med 2005, 2277 respektive 509 timmar. Utförd övertid och mertid i antal timmar ÅR Enkel övertid Kval. Övertid Mertid Till kompensationsledighet Kommunens totala kostnad för utförd övertid och mertid under 2006 var 17, 7 Mkr inkl. PO. Det är en ökning på drygt en halv miljon kronor jämfört med föregående år. Den utförda övertiden och mertiden motsvarar 52 årsarbetare, vilket är en ökning med en årsarbetare från Jämfört med 2001 är det dock en minskning med sju årsarbetare. 15

3 KLK och TK var de förvaltningar som ökade den totala övertids- och mertidskostnaden mest i kronor. För KLK innebar ökningen cirka 257 Tkr, vilket är mer än en fördubbling av övertidsuttaget jämfört med föregående år. Ökningen beror till största delen på merarbete i samband med 150-årsjubileet och valet. TK ökade sitt övertidsuttag med 509 Tkr. Den mesta av ökningen beror på extraarbete som kommunens beredskapsgrupper haft i samband med stormar och snöfall under första delen av 2006, samt i samband med 150-årsjubileet. Inte sedan 2002 har de anställda valt att ta ut fler timmar i kompensationsledighet istället för i lön fler timmar är det jämfört med föregående år, vilket motsvarar cirka 1,3 Mkr. Om alla anställda istället hade valt att ta ut kompensationsledigheten i lön, hade det kostat kommunen ytterligare cirka 8,5 Mkr. Personalkostnader Löne- och personalomkostnad Kommunen betalade ut drygt 646 Mkr i löner. Medellönen i kommunen är kronor. Medellönen för kvinnor är kronor, och för män är medellönen kronor. Kvinnorna tjänar 88 % av vad männen tjänar. Det är 1 % mer än föregående år. Personalkostnader i Mkr Kostnader Förändring Lönekostnad 616,2 646,5 30,3 Arvoden förtroendemän 3,5 3,8 0,2 Personalomkostnader 247,7 255,6 8,0 Utbetalda pensioner 25,4 26,3 1,0 Avsättning pensionsskuld 3,3 1,2-2,1 Personalsociala kostnader (friskvård, kurser etc.) 7,5 9,4 1,9 Summa 903,6 942,8 39,2 Vid sidan om lönen hade kommunen personalomkostnader för cirka 255 Mkr. Den totala personalkostnaden ökade med 39,2 Mkr jämfört med föregående år, och mäter nu 942,8 Mkr. Skulder till anställda Semesterlöneskuld För innestående, ej uttagna semesterdagar har kommunen en semesterlöneskuld till sina anställda på cirka 41,2 Mkr inklusive PO fördelat på dagar. Det är en ökning med 2,7 Mkr jämfört med föregående år, och en ökning med 5,8 Mkr jämfört med I antal dagar har TK och SF ökat mest, med 402 respektive 736 dagar. För TK är ökningen 800 Tkr mer jämfört med 2005, och 2,3 Mkr mer jämfört med För SF är ökningen 1,7 Mkr mer än 2005 och 3,2 Mkr mer än BUF och KF var de enda förvaltningarna som noterade en minskning, och detta med 405 respektive 56 dagar. Sem esterlöneskuld per förvaltning i M kr. inkl. P O Förvaltning KLK 1,8 1,7 1,9 BUF 11,5 10,6 10,6 SF 16,6 18,1 19,8 RDTJ 1,0 1,4 1,6 TK 3,3 4,8 5,6 KUF 0,7 0,9 0,8 SBK 0,7 1,0 0,9 Kommunen 35,4 38,5 41,2 Okompenserad övertid Skulden för okompenserad övertid/mertid uppgår till cirka 7,8 Mkr inklusive PO, vilket motsvarar timmar. Jämfört med 2005 är det endast en svag ökning med 200 Tkr var skulden dock cirka 4,9 Mkr och timmar, vilket innebär att över den senaste femårsperioden kan en ökning noteras med 2,9 Mkr fördelat på 7880 timmar. Okompenserad övertid per förvaltning i Tkr. inkl. P O Förvaltning Förändring KLK BUF SF RDTJ TK KUF SBK Kommunen De förvaltningar som ökade den okompenserade övertiden mest var SF med 1134 timmar, och TK med 395 timmar. SBK och BUF var de enda förvaltningarna som minskade den okompenserade övertiden, och detta med 516 respektive 272 timmar. Frånvaro Semester Kommunens anställda valde att ta ut färre semesterdagar än under Flest sparade semesterdagar hade de anställda på BUF, där 753 färre semesterdagar hade tagits ut. Även på RDTJ, SBK och SF sparade de anställda semesterdagar, 251, 48, och 31 fler sparade dagar än under Sammanlagt tog kommunens anställda ut semesterdagar, vilket är 291 färre dagar än föregående år. 16

4 Frånvaro i kalenderdagar för hela kommunen (semester räknas i semesterdagar) Förändring Sjukdagar Föräldraledighet Semester Övrig frånvaro Summa Föräldraledighet Uttaget av föräldraledighet ökade på samtliga förvaltningar med sammanlagt kalenderdagar jämfört med I förhållande till 2001 då det var dagar har dock frånvarodagarna för föräldraledighet bara ökat med 9925 dagar. Sjukfrånvaro Antalet sjukdagar bland kommunens anställda fortsätter att sjunka. Jämfört med 2005 är det färre sjukdagar. I procentenheter har den totala sjukfrånvaron minskat mellan 2005 och 2006 från 8,96 % till 8,16 %. Även antalet långtidssjuka mer än 60 dagar, antalet heltidssjuka, samt antalet anställda med upprepad korttidsfrånvaro, har minskat i antal. Sjukfrånvaro i hela kommunen Total ordinarie arbetstid i timmar Total sjukfrånvaro i timmar Total sjukfrånvaro, i % 8,96 8,16 Sjukfrånvaro över 60 dagar i % av total sjukfrånvaro 71,30 69,50 Kvinnor i % 10,00 9,30 Män i % 4,70 4,30 Upp till 29 år 3,50 3, år 8,70 10,70 Över 50 år 10,70 9,80 Det är fortfarande inom SF och inom BUF: måltid/städ som den totala sjukfrånvaron ligger för högt. Vissa förvaltningar (KLK, RDTJ och KUF) har nu nått målet på 5 % sjukfrånvaro och andra ligger strax över (SBK och BUF). Chefer och fackliga företrädare för de tre största förvaltningarna har fått utbildning i rehabilitering under 2006 och blivit bättre på att se tidiga signaler av ohälsa hos sina medarbetare. De resurser som fram tills nu främst använts för rehabilitering av sjuka, kan nu i större utsträckning används till att främja hälsa för våra anställda. Personalförsörjning Pensionsavgångar Många pensionsavgångar är att vänta den närmaste tioårsperioden, och detta kommer att märkas på samtliga förvaltningar. Totalt rör det sig om 759 pensioneringar. Statistiken beräknas på att de anställda väljer att gå i pension vid 65 års ålder (RDTJ har en pensionsålder på 58 år). Flest pensionsavgångar har BUF och SF, eftersom det är dem som är de största förvaltningarna. Antal pensionsavgångar vid 65 år (58 år RDTJ) per förvaltning, kommande 5- och 10-årsperiod Förvaltning Totalt KLK BUF SF RDTJ TK KUF SBK Kommunen Naturligt nog finns det därför fyra yrkeskategorier från BUF i tabellen med de 12 yrkeskategorier som har flest pensionsavgångar. Dessa är adjunkt, dagbarnvårdare, förskolelärare och lärare. Även SF finns i denna med sjuksköterska och vårdbiträde. Bland kategorierna är det flest antal vårdbiträden som kommer att pensioneras, 190 pensioneringar, följt av lärare, med 127 pensioneringar. 12 Yrkeskategorier med flest pensionsavgångar Yrkeskategorier Antal Adjunkt 22 Barnskötare 23 Brandman 15 Chefer (olika nivåer) 33 Dagbarnvårdare 17 Ekonomibiträde 11 Fastighetsskötare 10 Förskollärare 35 Lärare 127 Sjuksköterska 12 Städare 23 Vårdbiträde 190 Lagen om anställningsskydd (LAS) ger anställda en rättighet att ha kvar sin anställning till 67 års ålder. Det finns ingen övre gräns för när en anställd måste gå i pension (med undantag för vad som är överenskommet i kollektivavtal). Kommunen har därför möjlighet att låta den anställd som vill, fortsätta arbeta kvar för att behålla och/eller föra vidare sin kompetens och erfarenhet. 17

5 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 1