Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Transkript

1 Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo Ulf Sikström, Skogforsk

2 Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca ha (Bedömning SKS) Foto Lars Högbom 1,5 miljoner ton Foto Åsa Öhman ton (3%) Askåterföring: ha (2009) Foto Åsa Öhman Foto Åsa Öhman

3 Disposition Svenska regelverket Hur påverkar GROT-uttag: Trädtillväxt Marken Vatten Effekter av aska: Trädtillväxt Marken Vatten Kan aska kompensera GROT-effekter?

4 Svenska regelverket SVL 30 Hänsyn till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen Föreskrift 7:27 Skogsbränsleuttag och näringskompensation Allmänna råd till 7:27 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring (Skogsstyrelsen, Medd. 2, 2008)

5 Svenska regelverket Utdrag från: Föreskrift 7:27 När träddelar utöver stamvirke tas ut ur skogen ska åtgärder vid behov vidtas så att skador inte uppstår på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans och buffringsförmåga mot försurning.

6 Svenska regelverket Utdrag från: Allmänna råd till 7:27 Tillförsel av mineralnäring, t.ex. aska, bör ske som kompensation vid uttag av träddelar utöver stamvirke, motsvarande mer än ett halvt ton torrsubstans ren ohärdad aska, per ha och omloppstid. Undantag kan göras överstiga ett halvt ton på en liten andel av arealen. (avrinningsområde) Uttag bör inte ske på starkt försurade marker och torvmarker utan tillförsel av mineralnäring. Max 3 ton aska TS bör spridas per hektar och 10- årsperiod; max 6 ton under omloppstid

7 GROT/Aska Förutsättningar Tall och gran på fastmark Inströmningsområden Bild Rose-Mari Rytter

8 Förutsättningar Tall och gran på fastmark Inströmningsområden GROT-effekt: jmf helträd och stamved Kort sikt: 5 30 år Lång sikt: > omloppstid Fältförsök i Sverige: GROT; enstaka ca 20 försök Aska; enstaka ca 20 försök jmf N-gödsling; 230 försök

9 Skogforsks GROT- och ASK-försök Lars Högbom Staffan Jacobson Hagos Lundström Sten Nordlund Eva Ring Olle Rosenberg GROT Aska

10 GROT mer intensiv skörd Uttag av träddelar: näringsrika lätt nedbrytbara Markförsurning

11 GROT Tillväxt Minskad tillväxt 5 15 % år? 1 2 år av omloppstiden Tall och gran Svag bördig mark Gallring och slutavverkning Upprepade uttag Mindre kväve (exv. Egnell et al. 1998, Jacobsson et al. 2000, Helmisaari et al. 2011, Thiffault et al. 2011)

12 GROT Marken Markens övre skikt: Ibland lägre ph Minskning av baskatjoner Avtagande effekt (exv. Egnell et al. 1998, Olsson et al. 2004, Rosenberg & Jacobsson 2004, Olsson & Brantberg opubl.)

13 GROT Vatten Markvatten, ex. på: Lägre ph och ANC Lägre Ca-halt Avtagande effekt (Zetterberg och Olsson 2011) Avrinnande vatten: Ej känt

14 Askåterföring Varför? Återföra näring (ej N) och syraneutraliserande ämnen (ANC). Farhåga om långsiktig produktionsförmåga Motverka försurning av mark och vatten

15 Aska och askåterföring Aska, stor variation ursprungligt bränsle grad av förbränning innehåll behandling, löslighet (kross, pelletering) 3 ton/ha självhärdad krossaska Från biobränsle Dos (1 9 ton ha -1 ) Bestånd / Ståndort Spridning precision och jämnhet

16 ASKA Trädtillväxt Bonitetsberoende Låg: Kan minska Medel: ± 0 Hög: Kan öka (exv. Jacobson 2003, Sikström et al. 2009, Jacobson opubl.)

17 ASKA Marken Markens övre skikt: Högre ph Mer baskatjoner främst Ca, ibland Mg Hur länge finns tillförda näringsämnen kvar? Exv. K, Ca, Mg (exv. Egnell et al. 1998, Eriksson 1998, Jacobson et al. 2004, Saarsalmi et al. 2009)

18 ASKA Vatten Markvatten: ph Exv. kalium och sulfat Avrinnande vatten: Ej klarlagt (exv. Högbom et al. 2001, Ring et al. 2006, Norström 2011)

19 Kan aska kompensera? Hur var det nu? Farhåga om långsiktig produktionsförmåga Motverka försurning av mark och vatten

20 Ex. andra miljöeffekter att beakta Ökad upplagring av tungmetaller i marken (Saarsalmi et al. 2005; Ozolincius et al. 2006) Tungmetaller i bär och svamp (exv. Moilanen et al. 2006) Ökad nedbrytning av organiskt material, CO 2 -avgång (Rosenberg m.fl. 2010) Nitratbildning och kväveläckage (Högbom m.fl., 2001) Skador på/förändringar av bottenvegetation (Jacobson och Gustavsson, 2001)

21 Forskningsbehov Långtidsförsök i fält viktiga; antal parcellförsök avrinningsområden Hur intensivt brukande? försurning mark och vatten Bättre kunskap om processer: vittring växttillgänglig näring interaktion växt-mark Retention av tillförd näring (exv. aska) C- och N-omsättning i organiskt material

22 Lycka till med ert nya askprojekt!