Mycket hälsa för lite pengar

Transkript

1 tema: levnadsvanor Text: Helene Götberg Illustration: Helena Halvarsson Att arbeta med levnadsvanor är kostnadseffektivt, ökar hälsan och spar lidande. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder vänder sig till alla inom hälso- och sjukvården och är så unikt att det väckt WHO:s uppmärksamhet. Men allas ansvar blir lätt ingens ansvar. Därför har vårdprofessionerna fått miljontals kronor för att sprida information och kunskap. Vad har de gjort med pengarna? Det ville Fysioterapi ta reda på. Mycket hälsa för lite pengar foto: Sofie Westling Socialstyrelsen Sedan 2011 pågår arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Det vill säga hälso- och sjukvården ska numera arbeta med att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Irene Nilsson Rekommendationerna Carlsson, ansvarig omfattar fyra vanor som på Socialstyrelsen. tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Många av de sjukdomar som vi i dag drabbas av har direkt koppling till vårt sätt att leva. 80 procent av alla kranskärlssjukdomar och stroke skulle till exempel kunna förebyggas med andra vanor. Samma sak med cancer, då skulle 30 procent kunna förhindras. Även de som redan har drabbats av en sjukdom skulle kunna bli mycket bättre om de levde på ett annorlunda och mer hälsosamt sätt. Egentligen har sjukvården alltid haft krav på sig att arbeta förebyggande. Men våra tidigare undersökningar bland landstingen har visat att det inte skett i tillräcklig utsträckning och de som ändå har arbetat förebyggande har inte gjort det systematiskt, säger Irene Nilsson Carlsson, ansvarig på Socialstyrelsen för att stödja implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Allas ansvar har en tendens att bli ingens ansvar och då hamnar frågorna ofta mellan stolarna, säger Lars Jerdén, läkare och ansvarig för Levnadsvaneprojektet inom Läkaresällskapet. För att underlätta implementeringen av riktlinjerna fick Socialstyrelsen därför regeringens uppdrag att driva ett projekt, för att sprida kunskapen. Under en fyraårsperiod har man fått totalt 84 miljoner, varav 43 miljoner gått till de olika vårdprofessionerna som har kunna söka medel via sina yrkesförbund. Sex professioner (läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister samt barnmorskor) beviljades medel från Socialstyrelsen för att arbeta med implementeringen. De flesta Fysioterapi har talat med är väldigt positiva till den här satsningen, men anser att det kommer att ta tid att förändra arbetet mot mer sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande. Det är som att vända en oceanångare, menar flera. Man uttrycker också att teamkänslan mellan professionerna har stärkts och att stuprörstänkandet minskat under levnadsvaneprojektet, bland annat för att man nu vet mer om de andras synsätt. Det finns även ett fåtal kritiska röster inom professionerna, exempelvis har man från läkarhåll varit negativ till registreringen av levnadsvanor i journaler. Enligt Lisa Hagberg, politiskt sakkunnig på Socialdepartementet, spelar personalen inom hälso- och sjukvård en viktig roll som ambassadörer för en omorientering mot ett mer hälsofrämjande inriktat arbete. Socialstyrelsen har genom satsningen tagit ett brett grepp om frågan. De har i det arbetet på ett förtjänstfullt sätt lyckats engagera berörda aktörer. Att involvera verksamheten är A och O för att få fram effektiva verktyg i införandet, säger hon. Sättet att arbeta med levnadsvanorna är unikt internationellt sett. Vi har fått mycket uppmärksamhet för det, bland annat har WHO:s generaldirektör besökt oss för att titta på vad vi gör, säger Irene Nilsson Carlsson. Rekommendationerna kommer att kosta sjukvården extra, men på sikt kommer man att spara resurser och få mer hälsa. Det här är kostnadseffektiva åtgärder byggda på vetenskap, det vill säga man får mycket hälsa för lite pengar, säger Irene Nilsson Carlsson. Hur mycket pengar som man sparar är svårt att säga. Det viktigaste är ju att det här är åtgärder som till en förhållandevis låg kostnad ger patienterna bättre hälsa. Hur denna besparing ska omsättas i pengar är komplicerat att beräkna. Vissa vinster kommer man att göra på 22 fysioterapi

2 Från ohälsa till hälsa tillsammans. Teamkänslan i hälso- och sjukvården har stärkts under levnadsvaneprojektet. kort sikt. Vi vet att patienter som slutar röka inför operation undviker komplikationer. Detsamma gäller för gravida som slutar röka, säger hon. Andra vinster kommer man att se längre fram, såsom effekter på cancer med mera. En förbättrad hälsa i befolkningen kan även göra att äldre personer klarar sig utan stödinsatser högre upp i åren. Redan i dag vet man att rökningen kostar sjukvården 2,2 miljarder och alkoholrelaterad vård 3, 3 miljarder. Visserligen är kostnaden för riskbruk något lägre, men på sikt kan det minska missbruket och även då kostnaderna för den. För de två andra levnadsvanorna är kostnaderna svårare att beräkna. När Fysioterapi frågar hur mycket resurser man kommer att spara på sikt och om det finns beräkningar för det hänvisar Socialdepartementets Lisa Hagberg till Socialstyrelsens uppgifter: De har tittat både på kostnader till följd av att införa åtgärderna, på nationell nivå, samt möjliga besparingar på kort sikt. Beräkningarna är gjorda utifrån ett flertal antaganden och studierna på området är få och delvis motstridiga. Det finns en viss osäkerhet och beräkningarna ska i första hand betraktas som räkneexempel, säger hon är antagligen det sista året som medel beviljas, men att förändra vanor är Under en fyraårsperiod har yrkesförbunden för läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister samt barn morskor beviljats totalt 43 miljoner från Socialstyrelsen för att implementera de nationella riktlinjerna inom sina respektive yrkesområden. Alla har tagit fram material som är anpassat för deras medlemmar. Läkaresällskapet och Sjuksköterskeföreningen har anställt personer som har åkt runt och informerat. Dietisterna har arbetat på liknade sätt. De olika professionerna inte bara hälso- och sjukvårdsprofessionens ansvar. För att förändra våra levnadsvanor och få en bättre folkhälsa krävs att alla nivåer i samhället samverkar, säger Irene Nilsson Carlsson. 43 miljoner till professionernas projekt har även samarbetat kring konferenser, seminarier, hälsotorg med mera. Fysioterapeuterna/LSR kom igång med sitt levnads vaneprojekt i mitten av 2012 och fick då kronor beviljade från Socialstyrelsen. I projektet finns en projektledare, en styrgrupp med ledamöter ur förbundsledningen samt en expertgrupp. Arbetet fortsatte under 2013 och man har även fått medel för Medlen för dessa år uppgår till drygt 2 miljoner per år. Läs mer i artiklarna på sidorna fysioterapi

3 tema: levnadsvanor Text: Helene Götberg Illustration: Helena Halvarsson Det är lätt att motivera fysioterapeuter att arbeta hälsofrämjande eftersom det ligger i yrkets natur. Samtidigt finns det ett stort behov av mer kunskap om levnadsvanor och samtalsmetodik. Det menar Raija Lenné, projektledare för förbundets projekt om levnadsvanor. Vi behöver bli bättre på dialog foto: lois steen Raija Lenné är projektledare för levnadsvaneprojektet och hon tycker att det här arbetet har inneburit en fantastisk möjlighet för hela professionen. Vi får vara med och påverka befolkningens hälsa på lång sikt. Kollegor i andra länder är Raija Lenné leder förbundets levnadsvaneprojekt. att vi har fått den här mycket imponerade för chansen. Vi diskuterar inte bara vi agerar också, säger hon. Syftet med projektet är förstås att öka viljan och kompetensen att implementera riktlinjerna för de sjukdomsförebyggande metoderna bland fysioterapeuterna, men även att öka samarbetet med de andra professionerna. Till sin hjälp i levnadsvaneprojektet har Raija Lenné en styrgrupp med förbundsledning och en expertgrupp bestående av nyckelpersoner från olika delar av landet. Alla har erfarenhet av att ha arbetat med sjukdomsförebyggande metoder, särskilt inom fysisk aktivitet, flera på strategisk nivå. Projektledaren började med att kartlägga hur det såg ut i förbundet. Vad visste fysioterapeuterna om levnadsvanorna och om de nationella riktlinjerna? Det var viktigt att veta vilken kunskapsnivå och vilket intresse medlemmarna hade innan vi satte igång med att informera och sprida kunskap på ett systematiskt sätt, säger hon. Medlemmarna erbjöds därför att svara på en enkät svarade och av dessa kände tre av fyra fysioterapeuter till att riktlinjerna fanns. En fjärdedel angav att de också hade läst dem. Intresset av att börja arbeta med frågorna var stort. Enligt Raija Lenné har fysioterapeuter ett hälsoperspektiv som grund och är genom sin expertkompetens inom fysisk aktivitet vana att arbeta sjukdomsförebyggande. De arbetar ständigt med människors inneboende resurser och styrkor. Det faller sig även naturligt för oss att vara medvetna om levnadsvanor, säger hon. Visst har hon stött på ett visst motstånd bland kollegor som undrat varför fysioterapeuter ska arbeta med levnadsvanor, men de är inte särskilt många. I uppdraget från Socialstyrelsen ligger att förändra attityderna för att implementeringen ska lyckas. Redan i dag arbetar många fysioterapeuter med dessa frågor, men då oftast utifrån sitt eget starka intresse och engagemang. Genom levnadsvaneprojektet och de nationella riktlinjerna har många fler fått möjlighet att ta till sig kunskapen och integrera den i sitt arbete. Alla kan hitta sitt sätt att arbeta sjukdomsförebyggande med levnadsvanorna, säger hon. Samtidigt visade enkäten att det fanns ett stort utbildningsbehov bland fysioterapeuterna i fråga om hur de skulle arbeta med frågorna. Över 50 procent av de tillfrågade uttryckte ett sådant behov. Många fysioterapeuter ställer höga professionella krav på sig själva och vill inte göra saker de inte har kompetens till. Nu får de evidensbaserad kunskap och förutsättningar för att arbeta även med andra levnadsvanor än fysisk aktivitet, säger hon. För att implementeringen ska lyckas på lång sikt är det även nödvändigt med chefernas ledning och styrning. Därutöver ska finnas det finnas organisatoriska förutsättningar, tillägger hon. Nästa steg i kartläggningsprocessen var att ta reda på hur landets fysioterapeut utbildningar ser ut. Finns det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande tankar i utbildnings- och kursplanerna? Utbildningarna har en tydlig inriktning mot hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Dock ligger fokus främst på fysisk aktivitet och mindre på övriga levnadsvanor. Glädjande är att flera utbildningar fokuserar även på samtalsmetoder som en naturlig del av den professionella kompetensen, säger hon. Under 2012 hölls också ett seminarium om de nationella riktlinjerna för lärare från alla lärosäten. Arbetet framöver handlar om att anpassa terminologin och öka kunskapen om de tre övriga levnadsvanorna. Parallellt har projektledningen arbetat med strategisk planering för de kommande åren som kort beskrivs i broschyren Sjuk 24 fysioterapi

4 Vi är duktiga på att ge råd, men inte tillräckligt bra på att genomföra dialog som utgår från patientens perspektiv. gymnasters samtal om levnadsvanor. Den finns att läsa och ladda ned på förbundets hemsida. Man har också tagit fram och samlat mycket mer material som ligger på webben. Den är, enligt Raija Lenné, en skattkista för den som vill fördjupa sig i ämnet. Här finns en genomgång av vad som har hänt i projektet, information från olika utbildningsaktiviteter, föreläsningar om olika levnadsvanor och testmaterial. Dessutom finns det länkar till andra professioners webbplatser samt ingångar till Socialstyrelsens material med mera. (Se faktarutan på sidan 29 för fler tips!) Enligt Raija Lenné har det alltid varit naturligt för fysioterapeuter att tala om sitt expertområde fysisk aktivitet. En del av fysioterapeuterna har också en viss vana att tala om tobak och matvanor, däremot finns det ingen tradition av att prata om riskbruk av alkohol. Det är ju inte så att vi ska bli experter på alla ämnen, men vi ska bli medvetna, kunna ta upp frågan om levnadsvanor och ha den basala kunskapen för att börja processen. Vill människor ha hjälp med till exempel rökavvänjning så ska vi kunna hänvisa till rätt ställe. Det innebär att vi måste känna till hur de andra professionerna arbetar, säger hon. Hon tycker även att kompetens i samtalsmetodik är viktig. Många fysioterapeuter har i dag någon form av utbildning i samtalsmetodik, men många fler behöver bli bättre på att föra en dialog. Här har arbetsgivarna ett stort ansvar att utbilda sin personal, även om fysioterapeuterna själva bär ansvaret för livslångt lärande inom detta område, menar hon. Vi inom vården är duktiga på att ge råd, men inte tillräckligt bra på att genomföra dialog som utgår från patientens perspektiv, behov och beredskap för förändring, säger hon. Projektet har ordnat utbildningsdagar, seminarier, nätverksträffar och workshoppar. De har utbildat ungefär fysioterapeuter i olika delar av landet om hur man kan arbeta med levnadsvanor och gett exempel på olika typer av samtalsmetodik. Insatserna har även fokuserats på nyckelpersoner och ledare inom sektionerna, och sex sektioner har deltagit. Många från andra sektioner frågar nu när det är det är dags för dem att få vara med och Raja hoppas på att övriga sektioner kommer att kunna delta. Hon kan också redan se att projektets arbete gett resultat. Det är roligt att se att de ambassadörer från sektionerna, som gick på våra utbildningar och workshops förra året, nu är i full färd med att sprida kunskaperna vidare till sina medlemmar, säger hon. fysioterapi

5 tema: levnadsvanor Text: Helene Götberg Illustration: Helena Halvarsson Så blev häls en del av vardagen Under 2013 deltog sex sektioner i förbundets projekt om levnadsvanor. Just nu arbetar dessa vidare med att sprida kunskaperna om levnadsvanorna till sina medlemmar. Vi har tittat närmare på vad tre sektioner och några kliniker gör med de nya erfarenheterna i sin vardag. I samband med att förbundets projekt drog igång erbjöds yrkessektionerna att delta. Sex nappade och deltog i satsningen under Det var sektionerna för primärvård, andning och cirkulation, neurologi, fysisk aktivitet och idrottsmedicin, mental hälsa samt äldres hälsa. Fysioterapi har kontaktat tre av dem för att se hur arbetet går vidare. Dessutom får några enskilda fysioterapeuter berätta hur de arbetar praktiskt med detta i sin vardag. I korthet innebär de nya rekommendationerna att hälso- och sjukvården ska arbeta sjukdomsförebyggande och när det finns behov ska vården ta upp och prata om levnadsvanor med en patient. När det gäller matvanor och tobak rekommenderar evidensen en serie med kvalificerade rådgivande samtal. För fysisk aktivitet rekommenderas rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination, stegräknare och särskild uppföljning. Vid riskbruk av alkohol hos vuxna har rådgivande samtal och webb- och datorbaserad rådgivning högst prioritering. Det här innebär inte att vården ska fråga alla Inger Widéen, ordf., primärvårdssektionen. Karin Winberg, primärvården, Helsingborg. patienter, utan bara när det finns behov och när patienten själv vill. Socialstyrelsens undersökningar har visat att 70 procent av alla patienter vill att personalen ska prata med dem om hur levnadsvanorna påverkar deras hälsa. Alla som arbetar inom vården bör kunna ge enkla råd. För många fysioterapeuter är det redan naturligt att prata om levnadsvanor och man vet hur man ska hänvisa patienter vidare när det behövs mer information. Vissa landsting arbetar redan med detta. Därför kommer det fortsatta arbetet inom sektionerna att se olika ut beroende på vem och vilka man samarbetar med. Inger Widéen är ordförande för primärvårdssektionen, en av den största inom förbundet med cirka 930 medlemmar. Där har man utbildat sex ambassadörer via Levnadsvaneprojektet som ska sprida kunskapen vidare till sektionens övriga medlemmar. Just nu håller de på att planera utbildning om Levnadsvanor som sker i samband med årsmötet i mars i Umeå. Inger Widéen blev glad över att det var så många som ville bli ambassadörer förra året. Det här projektet har gett levnadsvanearbetet, som vi numera är ålagda att göra, en extra skjuts, säger hon. Enligt Inger Widéen har fysioterapeuter inom primärvården stora möjligheter att påverka patienter eftersom de vanligtvis träffar dem många gånger. Hon tycker dock det är viktigt med fingertoppskänsla, att vara lyhörd för när det passar in att ta upp samtal om levnadsvanor. Hon nämner att motiverande samtal (MI) är ett bra redskap att använda, då det gäller att hjälpa patienten att hitta vägar till förändrat beteende. Utbildningen i levnadsvaneprojektet har stärkt fysioterapeuterna. Vi har fått tips på var man kan söka mer kunskap samt fått ta del av nu gällande evidens för hälsosamma levnadsvanor, det känns tryggt i mötet med patienterna. Efter utbildningen kan alla ge enkla råd och vi vet nu också vart vi ska slussa patienter vidare, säger hon. På vårdcentralen i Drottninghög i Helsingborg arbetar fysioterapeuten Karin Winberg. Här har de valt att ha ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete som alla professioner deltar i. Hon berättar att många av de boende i upptagningsområdet lever i utanförskap och saknar arbete eller annan försörjning. Ungefär 80 procent har sitt ursprung utanför Sverige. Efterfrågan på sjukvård är stor. Patienterna har ofta värk, högt blodtryck och högt blodsocker. Många röker och är fysiskt inaktiva och matvanorna är inte heller alltid de bästa. Både kvinnor och män söker hjälp på vårdcentralen på grund av smärtbesvär, vilka ofta har en psykosomatisk grund. Att få ut informationen om att levnadsvanorna påverkar hälsan är en jätteutmaning och inte lätt, men vi prövar olika metoder, säger Karin Winberg. En timme i veckan är vårdcentralens gym öppet för kvinnorna i området. Det är inte så många som kommer, men för dem som dyker upp gör det skillnad. Vårdcentralen bjuder också in olika invandrarkvinnor 26 fysioterapi

6 ofrämjande Hälsofrämjande aktiviteter på gator och torg, numera en del av vårdens vardag. till gruppträffar med livsstilsinformation samt till stavgång i grupp. Kommunen och vårdcentralen har via landstinget startat ett hälsoprojekt i området, säger hon. En person är nu anställd och stationerad på biblioteket för att göra fysiska aktiviteter tillsammans med de boende i området. Det ordnas föreläsningar om levnadsvanor och även homepartys med fokus på hälsa. En dag bjöds alla in till torget för att höra på föreläsningar. Vårdcentralen deltog och tog blodsocker och blodtryck. Syftet med vårt förebyggande arbete är att förbättra hälsan och minska vårdbehovet, säger hon. Det är dock viktigt att ha kunskap om och en känsla för vad man ställer för frågor och till vem. Det är inte särskilt lämpligt att fråga en arabisk kvinna om hon dricker alkohol, säger Karin Winberg. I Västerbotten har man arbetat medvetet med levnadsvanor under många år. Det började med det så kallade Västerbottenprojektet. I byn Norsjö led många invånare av ärftliga hjärt- och kärlsjukdomar. För att komma till rätta med symtomen började en dietist arbeta med fysioterapi

7 tema: levnadsvanor samtal för att kunna prata om en ohälsosam levnadsvana med våra patienter, säger hon. Ingmarie Rinsén, primärvården, Skellefteå. Margareta Engvall, primärvården, Norrköping. levnadsvanorna. Det arbetet utvecklades till Västerbottens hälsoundersökningar. Sjukgymnasten Ingmarie Rinsén, som jobbar på en vårdcentral i Skellefteå, tycker därför att det känns naturligt att ta upp levnadsvanefrågor med sina patienter, vilket hon har gjort länge. Vissa kolleger har ifrågasatt meningen med det hela och tyckt att det känns pinsamt att ta upp frågor om alkohol, men för det mesta arbetar de aktivt med dessa frågor dagligen. Precis som andra sjukgymnaster tycker hon också att det är lättare att ta upp fysisk rörelse än till exempel matvanor. Det är viktigt för oss ta upp det här med levnadsvanor och hur det kan påverka patienternas sjukdom och läkning. Det är inte vår uppgift att få dem att sluta, men de måste få upplysningen om det, så att det vet vad de har för alternativ, säger hon. Margareta Engvall är en av arton fysioterapeuter som arbetar inom primärvården i Norrköping. Hon har tagit del av utbildningen i projektet och har precis börjat informera sina kollegor om vikten av att Maria Palmer, ordförande, Sektionen för neurologi. Lotta Jansson, sekr., Sektionen för andning och cirkulation. arbeta för att förebygga sjukdom vid ohälsosamma levnadsvanor. Jag har bara mött positiv respons och vissa har redan vanan inne att ta upp frågorna när det behövs, säger hon. Det känns också helt naturligt för de flesta att ta upp samtal om levnadsvanor i primärvården. Vi har en unik möjlighet att prata med patienterna om det här, säger hon. Det viktiga nu är att bygga upp en lokal kunskap om vart man ska hänvisa människor vidare för kvalificerade rådgivande samtal. När det gäller samtal om fysisk aktivitet står vi naturligtvis bättre rustade. Vi behöver även mer kunskap i motiverande Sektionen för neurologi har också deltagit i förbundets projekt. Maria Palmer är ordförande och hon tycker att det har varit ett viktigt projekt. Nu planerar de också för en utbildningsdag i mars. Vi har precis avslutat vårt arbete i projektet och utbildningsdagen är den första aktiviteten som riktar sig till våra medlemmar. Frågan är om intresset är lika stort för denna utbildning som det brukar vara. Det ska också bli spännande att se om det kommer att bli diskussioner. Förhoppningen är att medlemmarna efter utbildningsdagen ska känna sig bättre rustade för att ta upp frågor kring levnadsvanor. Enligt Maria Palmer arbetar många medlemmar med patienter som har stroke, vilket är direkt kopplat till ohälsosamma levnadsvanor. Därför känns det nära till hands för oss att arbeta med frågorna och om inte vi tar upp dem, vem gör det då? säger hon. Sektionen har arbetat med case-berättelser, det vill säga hur de i olika patientfall skulle kunna arbeta med vanorna. Syftet är att stimulera till tänkande och beslutsfattande kring situationer, där det inte finns en enkel lösning. Syftet är att stimulera till tänkande och beslutsfattande kring situationer, där det inte finns en enkel lösning. Välkommen till Hjul Hjälpmedel Bilanpassning Bostadsanpassning torget Hjälpmedelsmässa Seminarier på temat Hälsofrämjande livsstil Hälsofrämjande Livsstil Kistamässan Stockholm maj 2014 Fritt inträde Registrering sker på 28 fysioterapi

8 Karakteristiskt för ett case är att det utgår ifrån en persons perspektiv och skrivs som en berättelse. Ett exempel hon ger är en medarbetare som har arbetat på en vårdcentral ett tag, blivit lite varm i kläderna och vet att det är allas ansvar att arbeta med levnadsvanorna. En man med lindriga restsymtom efter stroke står nu framför personen: Han är kraftigt överviktig och jag förstår att det är nu jag borde ta upp det här med kost och fysisk aktivitet med honom, men hur ska jag inleda samtalet? Tankar, känslor och relationer har inflytande över beslut, och handlande skulle därför vara en viktig ingrediens i berättelsen, enligt de instruktioner vi fick. Denna ska också skrivas på ett sätt så att den ger utrymme för tolkning, avslutar Maria Palmer. Lotta Jansson är sekreterare och viceordförande i Sektionen för andning och cirkulation. Hon har också varit engagerad i levnadsvanearbetet. Vi bildade en arbetsgrupp bestående av fyra styrelsemedlemmar och tre medlemmar i sektionen som har utbildats till hälsoambassadörer. Vår uppgift är att sprida kunskaper om levnadsvaneprojektet. Arbetsgruppen har vid flera utbildningstillfällen träffat de andra sektionernas arbetsgrupper, vilket har varit mycket givande. Hon hoppas på ett fortsatt samarbete. Sektionens medlemmar har i utskick fått veta hur Levnadsvaneprojektet utvecklats. En tvådagarskurs i Linköping om alkohol, tobak, mat och motion och hur man ska implementera goda levnadsvanor är planerad under våren. Tips för praktiskt levnadsvanearbete Praktiska verktyg på Fysioterapeuternas webb Gå in på förbundets webbplats och ladda ner broschyren Sjukgymnasters samtal om levnadsvanor. Klicka på utbildningsmaterial och få tillgång till många värdefulla föreläsningar som har hållits på tidigare utbildningar. Beställ foldern Testa dina levnads vanor som du kan ha i väntrummet och använda i ditt patientarbete. På hemsidan finns även ett kalendarium med aktiviteter som berör Levnadsvaneprojektet. Ta kontakt med din sektion och ditt distrikt för att få veta mer om utbildningar. Läs mer: Användbart material från Socialstyrelsen Ladda ner eller beställ Socialstyrelsens broschyr Tobak, alkohol, fysisk aktivet och matvanor så kan hälsooch sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor. Den vänder sig i första hand till patienter men inne - håller bra information. Läs Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Finns i kort och lång version. Läs mer: När endast det bästa är gott nog! Train Aktivstöd från Bauerfeind ger kompression som: Tar bort svullnad Reducerar smärta Ger snabbare mobilisering Ger snabbare återgång till arbete eller träning Motion is Life: GenuTrain Train_Anzeige_SWE_180x54+3_ indd 1 2/28/2014 7:55:57 AM fysioterapi