Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Transkript

1 Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

2 Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa, upplevelse av trygghet och förekomst av sjukdom. Faktorer som påverkar en individs hälsa är t.ex. utbildning, ekonomiska och sociala förutsättningar, kön, miljö och infrastruktur. Vilka levnadsvanor människor väljer exempelvis vad gäller bruk av alkohol och tobak, matvanor och fysisk aktivitet har också stor betydelse för hälsan.

3 Vad är folkhälsoarbete? Långsiktiga, strategiska och övergripande insatser riktade mot hela samhället eller mot enskilda grupper i befolkningen. Folkhälsoarbete kan vara antingen hälsofrämjande, med syfte att förstärka och skapa förutsättningar för en god hälsa, eller sjukdomsförebyggande, där fokus ligger på att förhindra vanor och beteenden som man genom forskning vet är negativa för hälsan. Exempel på lokalt hälsofrämjande arbete kan vara att kommunen har en infrastruktur som skapar goda möjligheter att cykla och gå vilket främjar fysisk aktivitet. Exempel på sjukdomsförebyggande arbete kan vara insatser för att få ungdomar att inte börja röka och snusa.

4 Folkhälsopolitikens mål Det övergripande nationella målet för den svenska folkhälsopolitiken är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen" (prop. 2002/03:35). För att underlätta arbetet med att nå det övergripande målet finns 11 delmål: Delaktighet och inflytande i samhället Ekonomiska och sociala förutsättningar Barns och ungas uppväxtvillkor Hälsa i arbetslivet Miljöer och produkter Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skydd mot smittspridning Sexualitet och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Matvanor och livsmedel Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

5 Folkhälsoenhet i norra Kalmar län Uppdrag från Tomas Kronståhl, kommunalråd Västervik Helen Nilsson, kommunalråd Vimmerby Anna Bodjo, ordförande utskottet för folkhälsa och samhällskydd Västervik

6 Bakgrund Ohälsa bidrar varje år till betydande kostnader för samhället och stort lidande för individen. Flera utmaningar Cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar (ökad överlevnad) Hälsan ojämnt fördelad (socioekonomi) Brist på arbetskraft Befolkningsstruktur, många äldre Psykisk ohälsa ANDT (Alkohol Narkotika Dopning Tobak) Otrygghet Med flera..

7 Syfte Att stärka kommunernas och regionens folkhälsoarbete och göra hälsan i befolkningen mer jämlik

8 Organisation Hultsfred, Oskarshamn, Vimmerby och Västerviks kommuner samverkar genom en gemensam folkhälsoenhet. Fyra tjänster a 100 % varav en chef/folkhälsostrateg och tre folkhälsostrateger. Deltagande kommuner delar på kostnader för personal, OHkostnader och allt som innefattar enheten. 50 procent delas lika medan återstående 50 procent fördelas utifrån kommunernas storlek. Vimmerby kommun är värdkommun och ansvarar för personal och det praktiska arbetet kring en folkhälsoenhet.

9 Uppdrag kartlägga och identifiera behov av folkhälsoinsatser genomföra vissa folkhälsoinsatser vara metod- och kunskapsstöd utbilda samordna aktuella områden delta i samhällsplanering vid behov producera gemensamma handlingsplaner för samtliga fyra kommuner delge och implementera aktuell forskning vara inspiratörer för nya arbetssätt och metoder

10 Vinster/fördelar Vi får en grupp med välutbildade folkhälsostrateger som kan kompetensutvecklas utifrån behov Vi får en grupp som kan ta stöttning av varandra, folkhälsoarbete är ofta komplext och samtidigt ett ensamarbete Vi får en arbetsgrupp med tjänster som inte går att röra, dvs. att det inte går att lägga andra arbetsuppgifter i tjänsterna som tar bort fokus på folkhälsa

11 Vinster/fördelar Vi kan göra större folkhälsoinsatser i enskilda frågor då vi har en hel grupp som står för åtgärden Våra kommuner har ungefär samma utmaningar inom folkhälsoområdet och vi kan hitta samordningsvinster genom att samverka Vi kan stärka samarbetet med landstinget och andra aktörer då vi blir en större enhet Arbetet med folkhälsa behöver långsiktighet och kontinuitet för att nå sitt syfte om en mer jämlik hälsa som kostar mindre för samhället, förutsättningar som ökar med en gemensam enhet.

12 Nackdelar Befintliga strukturer och arbeten inom respektive kommun riskerar att förloras. Detta kan delvis åtgärdas genom att varje folkhälsostrateg har en del av tjänsten kopplad till en specifik kommun.

13 Styrning och ledning Styrning och ledning En överenskommelse på 4 år med utvärdering efter 2 år. Styrgrupp med representation från samtliga kommuner

14 Stöd i arbetet med förslaget Folkhälsoteam finns i Norra Örebro län Referensgrupp Länsstyrelsen, Landstinget, Regionförbundet

15 Tidsplan Beslut i respektive kommun våren 2018 Start 1 januari 2019

16 Kostnad (investering!) Budget 2018 för hela folkhälsoenheten är beräknad till kr. Fördelningen på detta utifrån principen att 50 % delas lika mellan deltagande kommuner och 50 % delas utifrån befolkningsmängd d.v.s.: Hultsfred Oskarshamn Vimmerby Västervik kr kr kr kr

17 Ekonomiska vinster Att inrätta en folkhälsoenhet för norra Kalmar län ska i första hand ses som en investering. Med främjande och förebyggande insatser minskar samhällets kostnader. Några små räkneexempel: Om folkhälsoarbetet leder till att rökningen minskar med 1 % i åldersgruppen år över en 5-årsperiod sparar kommunerna i Kalmar län 1,8 miljoner kr. Samhällskostnaden minskar med ca 7,4 miljoner kr (landsting, kommun och försäkringskassa, ej rättsväsendet, produktionsbortfall m.m.) Om folkhälsoarbetet leder till att den fysiska inaktiviteten minskar med 4 % i Kalmar län sparar kommunerna 1,6 miljoner kr. Samhällskostnaden minskar med 6,6 miljoner kr. Om andelen med riskbruk minskar med 1 % sparar kommunerna 2,2 miljoner och samhället 3,7 miljoner Hela folkhälsoenhetens budget för 4 kommuner är drygt kr vilket motsvarar 2-3 placeringar på ett HVB-hem under 1 år.

18 Ekonomiska vinster En åldrande befolkning Hemtjänst kr/år Äldreboende kr/år

19 Andelen alkoholkonsumenter i gymnasiets år 2 i kommuner i Kalmar län och i riket och Procent Skolelevers drogvanor Källa: CAN

20 Procent Andelen elever i gymnasiets år 2 som röker i Kalmar län och i riket och Röker ibland Röker dagligen/nästan dagligen Skolelevers drogvanor Källa: CAN

21 Ekonomiska vinster Kostnader för 1 år (OBS 2008) Narkoman Psykisk sjuk Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

22 Alkohol och tobak Tobak personer dör varje år till följd av egen rökning Ytterligare några hundra av passiv rökning Alkohol dödsfall per år sjukhusvistelser per år 55% har påverkas negativt av någon annans drickande senaste året 10% har påverkats mycket negativt av att växa upp med närstående som dricker för mycket

23 Om en kommun säger nej???

24

25 Alkoholproblem i Sverige För den som dricker: (Källa: Stockwell m.fl, 2017) dödsfall per år sjukhusvistelser per år För omgivningen: (Källa: CAN/RARHA) 55% har påverkas negativt av någon annans drickande senaste året 10% har påverkats mycket negativt av att växa upp med närstående som dricker för mycket 25

26 Föräldrarnas alkoholvanor Närmare barn växer upp i familjer där en av föräldrarna, eller båda, dricker oroande mycket alkohol, enligt en studie från Folkhälsoinstitutet Det innebär att 20 procent av landets två miljoner barn har en mamma och/eller en pappa med riskabelt bruk av alkohol. Alla är inte alkoholberoende, men de dricker så mycket så ofta att det kan ställa till problem för dem själva eller för barnen. Några barn har också psykiskt sjuka föräldrar.

27 Barn i fattiga familjer En studie från Rädda Barnen visar att barn växer upp under svåra ekonomiska förhållanden, som gör att de inte kan leva samma liv som sina kamrater. De kan till exempel inte delta i samma fritids- och nöjesaktiviteter. Vi har fått en debatt om hur många barn som omfattas av barnfattigdom. Forskare och politiker verkar vara överens om att det finns cirka barn som växer upp under fattigdomsstrecket, det vill säga att de lever under omständigheter som är ekonomiskt mer ofördelaktiga än försörjningsstöd.

28 Tobaksfrågan är politisk Rökning är den enskilt största orsaken till ohälsa och för tidig död. Trots en långsam minskning i befolkningen under senaste decennierna insjuknar och avlider av sin rökning i Sverige varje år. Ytterligare några hundra bedöms avlida av andras rökning. Röker dagligen: 10 procent av befolkningen Röker då och då: 10 procent av befolkningen Rökning är 2-3 gånger vanligare i mer utsatta samhällsgrupper, vilket bidrar till den ojämlika ohälsan i samhället. Ingen markant skillnad mellan könen ses längre.

29 RYGGSÄCKAR OCH HINDER Förutsättningarna är olika beroende på socioekonomisk bakgrund

30 Här illustreras vikten av balans mellan individens och samhällets ansvar för hälsan: Individen har alltid ansvar för sin egen hälsa. Samhället har ansvar för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla att ta detta ansvar.

31