Hur bygger man upp en cancerrehabiliteringsversamhet? Regiondag i Cancerrehabilitering RCC Uppsala-Örebro
|
|
- Christoffer Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur bygger man upp en cancerrehabiliteringsversamhet? Regiondag i Cancerrehabilitering RCC Uppsala-Örebro Patrik Göransson psykolog och verksamhetutvecklare, Helsingborg
2 Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt ( Nationella Vårdprogrammet för Cancerrehabilitering).
3 Nationellt vårdprogram 2017 Förebygga och reducera följderna av cancersjukdom och dess behandling. Ge stöd och förutsättningar för cancerberörda att leva ett så bra liv som möjligt. Nationellt vårdprogram Ett kunskapsunderlag 224 sidor Läs här Alla patienter med cancer bör under hela vårdprocessen vara föremål för cancerrehabilitering.
4 Behov under och efter cancerbehandling
5 Utredning Tidig/akut rehabilitering Rehabilitering efter behandling bedömningar Insatser i rätt tid start utredning diagnos start behandling behandling avslut behandling eventuell kronisk fas eventuell palliativ fas och på rätt nivå
6 Cancerrehabilitering i praktiken Återkommande bedömning Min vårdplan + rehabiliteringsplan Information och stöd Specialistinsats Insats interprofessionellt team Högspecialiserad behandling Grundläggande behov Särskilda behov Avancerade behov Mycket avancerade behov
7 Individuell vårdplan håller ihop cancerresan Vårdgivaren ska upprätta en individuell vårdplan vilken ska uppmärksamma patientens behov av rehabilitering. Den individuella vårdplanen sammanfattar bedömning, åtgärder, mål, ansvar, tidsplan och uppföljning. Mål och åtgärder i vårdplanen ska vara tydliga och mätbara, och de ska följas upp i dialog med patienten. I den akuta sjukdomsfasen behöver planen vara mycket flexibel och kontinuerligt kunna ändras utifrån behov.
8 Efter avslutad primärbehandling ska den individuella vårdplanen få en mer långsiktig karaktär varpå det är viktigt att planen tydliggör vem som är ansvarig för fortsatt vård och uppföljning. Den individuella vårdplanen ska innehålla råd om egenvård. I vårdplanen dokumenteras vilka kontakter med externa rehabiliteringsresurser som kan vara aktuella. Patienten ska få sin individuella vårdplan med sig och innehållet i vårdplanen ska framgå av journalen.
9 Utmaningar 2017 och framåt Minimum kontaktsjuksköterska 3 x minuter Återkommande bedömning och uppföljning det vi mäter hanterar vi Individuell vårdplan Till patient Sammanlänkande i journal Beteendemedicinsk intervention Verktyg, resurser och tid för att göra skillnad Tillgång till paramedicinska resurser i alla delar av cancervårdprocessen Möjlighet till aktiv överlämning inom cancervårdprocessen Överlämning till primärvård och övrig specialistvård
10
11 Min Vårdplan, rehabiliteringsplan och uppföljningsplan
12 Min Vårdplan / Survivorship Care Plan Obligatoriskt i USA sedan 2006 Svårt att påvisa effekt och nytta flera studier Fokuserar vi på rätt sak? Fyll-i-mall kontra beteendemedicinsk intervetion Hur är viktigare än vad!
13 Vårdplan cancervård - meliormall
14 Syfte Vårdplan - cancervård Processorienterad journalföring Uppdatera kontinuerligt Multiprofessionell Direkt överblick. Patientens mapp Översikt Status Planering Tydlighet ansvarsfördelning vård patient -> empowerment
15 Principer Vårdplan - cancervård Är där patienten är Aktiv överlämning stafettpinne Alla dokumenterar Kontinuerlig uppdatering och dokumentation En samlande mapp med vårdplaner Vårdplan - cancervård tillsammans med Min vårdplan
16 Lite grundläggande om beteende och hur vi människor fungerar. Det handlar om bemötande och ett rehabiliterande förhållningssätt
17 Diagnosbesked ges av läkare tillsammans med sjuksköterska Då fler än en vårdgivare delar samma information med patienten, optimeras fortsatt vårdkontakt Det förebygger, minskar risken för missförstånd hos patienten i den fortsatta vården. Det sparar tid i kommunikation mellan vårdgivare. Det tryggar patienten
18 Närstående är med vid diagnosbesked Personer i chock har ofta svårt för att komma ihåg vad som blir sagt. Närstående är en del av helheten runt patienten. Närstående har behov av att ställa frågor för att kunna vara ett stöd. Det sparar tid i kommunikationen mellan vårdgivare och närstående. Delad information ger möjlighet att reflektera tillsammans efteråt.
19 Cancerberördas perspektiv Frågan Vad vill du veta? Nedskrivet vem som givit besked eller behandlingsinformation. Skriftlig information om diagnosen. Vem kan jag ringa med mina frågor? När sker nästa kontakt eller nästa besked?
20 Krisreaktioner Chock Reaktion Bearbetning Nyorientering Hålla verkligheten ifrån sig Svårt att ta in och bearbeta Reagera på det som hänt Varför jag?! Bearbeta det inträffade Samtala med andra Förlikelse och acceptans Öppen fråga Affirmation Reflektion Sammanfattning Håll i Håll om Håll ut Coping Närvaro Acceptans Värdefokus
21 Mänskligt beteende styrs av konsekvenser Positiv förstärkning Något belönande tillkommer Glädje, beröm, pengar, mat, gemenskap etc. Negativ förstärkning Något jobbigt tas bort Bort med smärta, skam, illamående, ilska, ångest, ledsenhet Positiv bestraffning Negativ bestraffning Något jobbigt tillkommer Något belönande tas bort Smärta, skam, illamående, ångest, ledsenhet Bort med glädje, beröm, pengar, mat, gemenskap Det här var kul, det gör jag igen! Det här var skönt, det gör jag igen! Det här var jobbigt, det vill jag inte göra om! Det här var tråkigt, det vill jag inte göra om!
22 Funktionell analys varför gör vi som vi gör?! Situation (tankar, känslor, minnen, kroppen) Beteende (vad jag gör) Konsekvenser (vad blir effekten av det jag gör?) Tänker på föreläsningen jag ska hålla och blir nervös. Börjar svettas. Blir orolig för att jag ska glömma vad jag ska säga. Tänker att jag är en dålig psykolog. Sätter på en tv-serie Sjukskriver mig Tar en löprunda Grubblar, ältar & försöker lösa Distraktion Undvikande Försäkran Kamp Flykt Kortsiktiga konsekvenser Lättnad Minskad ångest Slipper tänka på det Långsiktiga konsekvenser Är nervös nästa gång jag ska föreläsa Känner mig som en dålig psykolog Blir nervös för att gå till jobbet och behöver förklara mig
23 Hur vi förhåller oss till våra tankar, känslor och vår smärta avgör graden av lidande
24
25
26 Värden väderstrecket att färdas i Mål: konkret och nåbart Jag ska hålla i den här föreläsningen Jag vill träna 3 dagar i veckan Värde: abstrakt och ouppnåbart Jag vill vara en engagerad psykolog Jag vill ta hand om min kropp Vitalitet: upplevs när vi tar steg (stora eller små) i riktning mot våra värden
27
28 Och om vi sätter det hela i relation till relationer
29 Jag känner mig superrädd för att min kille ska tro att jag bara hänger kvar för att han är sjuk och att jag inte älskar honom på riktigt. Jag fattar väl att man inte vill snacka eller prata om cancer när man är 19 år men det är ju inte mitt fel att jag fick skiten. Vad kan jag göra för att folk inte ska bli rädda för mig? Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera situationen för jag orkar inte med en massa relationer just nu, men jag pallar inte heller att gå runt med dåligt samvete. Jag känner mig så kass i sängen. Jag är verkligen attraherad av min tjej, men jag är livrädd för att hon ska tänka att det är något fel på henne. Hur pratar man om nåt sånt här skämmigt med sin tjej? Men när jag dejtar eller när jag träffar andra nya människor, som arbetsgivare eller nya vänner, så vet jag inte hur, när och om jag ens ska ta upp det? Det känns mer som att vi är som två syskon eller bästa kompisar. Inte som partners. Hur kan man hitta tillbaka till varandra och var börjar man ens?
30 Bedömning - beteendeanalys A (antecedent) B (beteende) C (konsekvens) Person A gråter Person B blir rädd, tänker att det handlar om att hen snart ska starta tuff behandling. Vill inte oroa person A och vara en börda. Drar sig undan Lättnad i stunden, slipper se partnern ledsen. Känner sig otillräcklig. Distanserar sig från person A. Person B går ut ur rummet Känner sig som en börda, blir rädd, tänker att hen inte stöttar ordentligt. Slutar gråta, går till jobbet. Skönt, nu ser A att jag klarar av något Känner sig otillräcklig Glider ifrån varandra Vågar inte visa känslor
31 Lite hjälp till hjälp
32 Den ofrivillige resenären ett verktyg för att stötta cancerberörda En bok för den som tvingats ut på en ofrivillig resa cancerresan. Vänder sig både till patienter och närstående. Hjälper individen att definiera och berätta om vilka behov av stöd som hen har. Boken innehåller konkreta verktyg, bra kontaktlistor och exempel på stöd som samhället erbjuder. Blekinge Kronoberg Stockholm Halland Skåne Norrbotten
33 Upplägg resehandbok Överblick över de prövningar man kan ställas inför som cancerberörd. Lathund som innehåller praktiska tips om bland annat hur man rent konkret går tillväga för att efterfråga vederbörligt stöd. Verktyg för att bedöma behov, upprätta en cancerrehabiliteringsplan och kommunicera dessa i kontakt med vården, Försäkringskassan etc.
34 gav en idé om att driva utveckling tillsammans Var med och påverka Nästa projekt Enkät Forum Facebook
35 Livskompassen
36
37 Frågestund och diskussion
38 Tack för uppmärksamheten! Kontakta mig gärna Patrik Göransson Telefon: Mejl: LinkedIn: se.linkedin.com/in/patrikgoransson
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Att bedöma rehabiliteringsbehov och planera åtgärder Workshop på Onkologidagarna 2015 18 & 19 mars Hanna Ekman Kontaktsjuksköterska Rehabiliteringskoordinator
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Tillsammans för Cancerrehabilitering - ett sätt för oss att möta framtiden? Patrik Göransson Ordförande, SWEDPOS ordforande@swedpos.se @Psyprik
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merOro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt
Oro och tankar inför framtiden - att drabbas av cancersjukdom och livet efteråt Anna Kagelind Kurator Kirurgiska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 2019-05-13 Presentationens upplägg Kurators del i
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre
Läs merAktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv
Aktiva överlämningar Carereprojektet regionalt perspektiv Katja Vuollet Carlsson Samordnande kontaktsjuksköterska RCC Norr Västerås, Onkologidagarna 2016-03-17 Aktiv överlämning Under patientens tid i
Läs merCancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI
www.slso.sll.se Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI Varför behövs rehabilitering? En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex av tio lever tio år efter
Läs merDen 4/2 2014 kunde äntligen presentera och sprida denna resehandbok för cancerberörda och nu vill vi gärna ha feedback av alla de slag.
Den ofrivillige resenären - En bok om din cancerresa Den 4/2 2014 kunde äntligen presentera och sprida denna resehandbok för cancerberörda och nu vill vi gärna ha feedback av alla de slag. På Cancerresan.se
Läs merCancerrehabilitering. Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering
Cancerrehabilitering Vad, När och Hur? Helene Wendell Processledare cancerrehabilitering Vad är Regionalt Cancercentrum (RCC)? Jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. Målen är bland annat att
Läs merNationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017
Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017 Hela patienten hela vägen Heléne Öberg, regional patientprocessledare, RPPL Cancerrehabilitering, RCC Syd 2017-10-25 NVP Cancerrehabilitering 2017 Nationella
Läs merMin vårdplan introduktion och manual
Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg SWEDPOS Nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering Pia Dellson Specialistläkare i onkologi och psykiatri Enheten för cancerrehabilitering
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merRegional riktlinje för dokumentation av
Regional riktlinje för dokumentation av cancervårdsprocessen i Melior Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merCancerrehabilitering ett teamarbete
Cancerrehabilitering ett teamarbete Pia Dellson, specialist i psykiatri och onkologi, Lund Tina Eriksson, onkologisjuksköterska och cancersamordnare, Växjö Erik Fransson, medlemsansvarig på Ung Cancer,
Läs merCancerrehabilitering i vårdprocesser
ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,
Läs merRehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com
Rehabilitering vid cancersjukdom Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr www.spiggbloggen.com Fler lever längre med cancer En av tre svenskar får cancer under sin livstid Snart varannan 2030-situationen Sex
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merEnheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar
Enheten för Cancerrehabilitering bjuder in till föreläsningar Träffarna riktar sig till dig med cancersjukdom samt till dina anhöriga Datum Tema 22/8 Fysisk aktivitet och träning under/efter behandling
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merHur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merAlla tjänar på ett starkt team!
Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merMin vårdplan Bröstcancer
Min vårdplan Bröstcancer Till dig som fått diagnosen bröstcancer och skall behandlas med antihormonell behandling Att drabbas av bröstcancer väcker i sig oro hos de flesta, men det finns en väg ut ur detta.
Läs merStöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering
Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom
Läs merTILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER
TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10
Läs merRapporter från länen. Regiondag i Cancerrehabilitering 23 november 2017
Rapporter från länen Regiondag i Cancerrehabilitering 23 november 2017 Vad har vi arbetat med det sista året - Dalarna Multiprofessionell arbetsgrupp med representanter från hela länet. Handlingsplan nedbruten
Läs merKontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården
Kontaktsjuksköterskans roll och uppdrag i cancervården Katja Vuollet Carlsson Regional samordnare för kontaktsjuksköterskor 2016-10-06 KSSK uppdrag nationell Fokus på områden där samverkan/samarbete behövs
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merFrån Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland
Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland Hanna Lundstedt Programsamordnare personcentrerad vård Linda Lännerström Verksamhetsutvecklare, doktorand, division primärvård Sveriges
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merHur känns det? När någon nära dig har fått cancer
Hur känns det? När någon nära dig har fått cancer Den här boken är din Du har fått den här boken för att någon nära dig har cancer. Läs den själv eller tillsammans med någon. Spara den gärna som ett minne.
Läs merTeamet runt cancerpatienten
I samarbete med Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Medlemmar får 10% rabatt Teamet runt cancerpatienten kunskap utveckling inspiration Livet och livskvaliteten efter cancerbehandling
Läs merHur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren
Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren Tabu - Skam - Skuld Att må dåligt Svårt att be om hjälp Svårt att erbjuda hjälp Sjukvården motverkar inställningen! I somatisk vård Om detta hade varit en
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merPsykisk ohälsa. Förhindra Förebygga Förkorta Värmland Tillfälle 1. KUPO Kompetensutveckling om psykisk ohälsa för offentliga arbetsgivare
Psykisk ohälsa Tillfälle 1 Förhindra Förebygga Förkorta Värmland 2017 Tillfälle 1 Block 1: Annas resa Block 2: Självinsikt Tillfälle 2 Block 3: Filmer om chefens roll Block 4: Samtalsövningar Block 1:
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merCancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter
Läs merMin vårdplan och information. till dig som ska utredas och behandlas för sarkom
Min vårdplan och information till dig som ska utredas och behandlas för sarkom Den här pärmen ska innehålla information som kan ge dig en tydligare överblick över den vård du får. Syftet är att göra det
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merTill dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
Läs merEFT. Emotionally Focused Therapy for Couples. Gerd Elliot & Tommy Waad
EFT Emotionally Focused Therapy for Couples känslor Inte tala om känslor. Tala utifrån känslor. att vara i känslan och kunna tala om den EFT:s teoretiska referenser Den experimentella teorin Systemteori
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs merSJUKVÅRD. Ämnets syfte
SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och
Läs merJournalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.
Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter
Läs merBarn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett
Läs merPsykosocial onkologi och cancerrehabilitering
Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?
Läs merBäckenrehabilitering vid cancer
Regional projektplan Bäckenrehabilitering vid cancer Kontaktuppgifter Jessica Nordlander, koordinator vid Regionalt Cancercentrum Uppsala Örebro jessica.nordlander@akademiska.se Syfte 160610 Att utveckla
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merCancerrehabilitering
Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merHej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin.
Hej! Entreprenör som driver cruited.com Mejl: efa@efa.nu Blogg: www.vd-blogg.se LinkedIn: linkedin.com/in/forsandree Sociala medier som plattform för chefskap och ledarskap Belysa, utmana tankarna och
Läs merKunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat
Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Visby 19 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merCancerrehabilitering 2012
Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning
Läs merÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merBlekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?
Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merRegional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019
Regional cancerplan 2020-2023 Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019 Cancer berör alla! Regionalt cancercentrum Stockholm Gotlands uppdrag är att utveckla cancervården i regionen. En ny cancerplan
Läs merVälkomna! Lösningar. 3 november 2015
Välkomna! Lösningar 3 november 2015 Välkomna Dagens workshop Detta har hänt Idégenerering Klusstra och välja Konseptualicering och prototypbygge Presentation Vidareutveckling Tack för idag Detta har hänt
Läs merKonsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv
Konsten att gnälla Stoppa gnäll hos andra och dig själv Liria Ortiz, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, utbildare i motiverande samtal (MINT). Liria.Ortiz@gmail.com 1 Liria Ortiz, leg psykolog, leg psykoterapeut
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merUpprätta Vårdplan, cancervård
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Vårdplan, cancervård Manual Region Skåne 2019-03-01 Utfärdad av Fastställd av Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Styrgrupp journaldokumentation 1.0
Läs merFlexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling
Flexibel sjukskrivning för personer i cancerbehandling Kombinera behandling med arbete en möjlighet för dig Att få diagnosen cancer innebär att mycket i vardagen förändras. Sjukdomen påverkar ork och förmåga.
Läs merSå vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården
Broschyren är framtagen av Patient- och närståenderådet vid Regionalt cancercentrum väst. Den riktar sig till Dig som arbetar i, eller är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården i Sverige. Läs mer om
Läs merAtt vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merDe hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid!
De hade såklart aldrig genomfört operationen om de vetat att jag var gravid! Månadens inspirationsprofil heter Rebecka och är en stark och livsglad ung mamma som i många år kämpat med en svårhanterlig
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merden ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa
den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa Patrik Göransson 2012 den ofrivillige RESENÄREN Jag hade en bild av ett tåg som skenande och jag visste inte vart jag var på väg. Allt eftersom resan
Läs merden ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa
den ofrivillige RESENÄREN en bok om din cancerresa den ofrivillige RESENÄREN Jag hade en bild av ett tåg som skenade och jag visste inte vart jag var på väg. Allt eftersom resan gick fyllde jag tåget med
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merGrön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling
Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad
Läs merCANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK. Gunnar Eckerdal
CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK Gunnar Eckerdal Prognosen är tyvärr inte god.. Generellt är prognosen dålig (NVP 2016) Stor skillnad i överlevnadsprognos
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merDet påverkar dig och andra
Närstående Det påverkar dig och andra Som närstående kan det vara svårt att se sitt barn, sin partner, förälder eller syskon lida och ha det svårt. För den som har fått en diagnos kan det leda till förändringar
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merSociala medier. Enkätundersökning för Länsförsäkringar
Sociala medier Enkätundersökning för Länsförsäkringar Om undersökningen och sammanställningen Detta är en sammanställning av resultaten från enkätundersökningen Sociala Medier. Enkätundersökningen publicerades
Läs merPatientinformation. Min vårdplan. Information till dig som fått diagnos prostatacancer
Patientinformation Min vårdplan Information till dig som fått diagnos prostatacancer Vårdplanen får du som patient för att du ska kunna vara delaktig i din vård i den utsträckning som du önskar. Vårdplanen
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merDesignprojekt Min vårdplan
Designprojekt Min vårdplan Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 7,5 HP Marie Dolk, rapport januari 2017 Kontaktsjuksköterska, Onkologenheten, SÄS, Borås Define I den nya patientlagen
Läs mer22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011
Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3
Läs merÅsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning
Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi
Läs mer