Hur identifierar och stödjer vi gravida och föräldrar m ed missbruk, riskbruk och beroende i hela vårdkedjan?

Transkript

1 Hur identifierar och stödjer vi gravida och föräldrar m ed missbruk, riskbruk och beroende i hela vårdkedjan? Hanna Eklund Barnmorska BålstaDoktorn Anna Berg Barnsjuksköterska Vårdutvecklare Barnhälsovården Dalarna Anette Kroner Barnmorska Specialistmödravården

2 Hur det startade med riskbruksprojektet 2001 genomförde Bm. Mona Göransson och Dr. Åsa Magnusson studier på en BMM i Stockholm, vilket visade att 17% av de gravida hade ett riskbruk och 30% hade druckit alkohol under graviditeten. Efter att barnmorskorna på mottagningen hade utbildats i AUDIT och använde detta vid inskrivning av nygravida samt gav kort information om alkohol och dess påverkan på fostret, visade uppföljande studie att antalet som drack under graviditeten sjunkit till hälften implementerades Riskbruksprojektet i hela landet och barnmorskor gavs fortlöpande utbildning i AUDIT och MI. Riskbruksprojektet övertogs 2010 av folkhälsoinstitutet fram till 2017 när barnmorskeförbundet tog över ansvaret.

3 Alkohol i Sverige Vuxna kvinnor dricker hälften av männens konsumtion och dricker fram för allt vin. Därem ot dricker idag 75% av flickorna i gym nasieålder regelbundet och då m ed 80% av pojkarnas totala konsumtion. Cirka 10% av svenska kvinnor har ett högt riskbruk av alkohol medans ca 5% har ett alkoholberoende, men ett stort m örkertal finns. Alkoholkonsumtionen hos kvinnor är om högst i 20 års ålder, sjunker sedan i års ålder, troligen p.g.a. barnafödande men ökar sedan efter 35 igen.

4 Det finns ingen skillnad i konsum tion i glesbygd m ot storstad, men i storstaden är förstagångsgravida kvinnor äldre och har därav en högre alkoholkonsumtion. De kvinnor som har ett m issbruk av alkohol visar ofta ett beteende med ältande av självförakt, skuld och skam med upprepade försök till kom pensering till om givningen. De upplever en ofta isolering och stigm atisering i sam hället där kvinnor ses som okvinnliga och om oraliska i sitt alkoholbeteende. Men även om kvinnor har större rädsla för konsekvenser av sitt missbruk är de mer ärliga och hjälpsökande än män.

5 Missbruk, graviditet och föräldraskap Ängeln sade till kvinnan Du skall bli havande och föda en son. Drick nu inte vin eller starka drycker (Bibeln) Första studien att alkohol är fosterskadande publicerades 1973, men ingen lägre mängdgräns har kunnat fastställas och därför rekommenderas i Sverige total avhållsamhet under hela graviditeten. Missfallsrisken ökar m ed 2-4 gånger vid 1glas/ dag och vid riskbruk ökar risken för infertilitet m ed 30%.

6 Mellan 6-16% av gravida kvinnor uppger att de dricker under graviditeten där ALLT drickande är ett riskbruk. Graviditet är den mest motiverande händelsen för förändring hos kvinnor och de flesta kvinnor slutar helt att dricka under graviditeten. Dock har de med riskbruk vid inskrivning en stor risk att återgå till problematiskt drickande efter att barnet är fött. 20% av svenska barn lever med föräldrar med riskbruk eller beroende.

7 La gar, riktlinjer och forskning Socialstyrelsen ( Missbruksutredningen ; 2007) samt SFOG (ARG-rapport; 2008) har skrivit tydliga riktlinjer för hur barnmorskor skall informera om alkoholens påverkan på det ofödda barnet samt hur de skall identifiera de som är i riskzonen för riskbruk, m issbruk eller beroende av alkohol och eller droger. Enligt socialstyrelsen skall även barnm orskor fortlöpande ges utbildning om riktlinjer, AUDIT, TLFB och MI samt alkohol och drogers påverkan på graviditeten och föräldraskapet. Barnmorskans guide för samtal om alkohol. Hållbar livsstil; Barnmorskans samtal om levnadsvanor- En handledning.

8 SBU:s genomgång 2011 visade att screening och upprepad kortfattad information till den gravida kvinnan minskar alkoholintaget under graviditeten och är den mest kostnadseffektiva metoden för barnmorskor att använda. Vid 10 m inuters inform ation till dem m ed riskbruk ökar chansen fem gånger att de avstår alkohol under graviditeten, denna siffra ökar ännu mer när partnern deltar vid samtalet.

9 Region Uppsalas riktlinjer Basprogram för barnmorskemottagningar i Uppsala län. Alla gravida kvinnor skall tillfrågas om alkohol-, drog- sam t nikotinbruk och AUDIT skall genomföras vid hälsosamtalet som erbjuds 7-10 dagar efter kontakt med BMM. AUDIT poängen skall dokumenteras. Informera gärna kvinnan vid första telefonkontakten om rekommendationerna. Alkohol och graviditet, vårdprogram för barnmorskemottagningar i Uppsala län och Specialistmödravården Akademiska sjukhuset. Vårdprogram för hur barnmorskan gör med de som har ett missbruk.

10

11

12 AUDIT AUDIT-poäng 0-5 informera kvinnan om alkoholens påverkan och rekommendationen att avstå. Fråga gärna om partnerns alkohol bruk och hänvisa ev. partner till lokal beroendevård som ett stöd i kommande föräldraskap. AUDIT-poäng 6-9 ett riskbruk föreligger vilket bör tydliggöras för kvinnan. En grundlig anamnes och TLFB bör genomföras som stöd i samtalet. Ny tid erbjuds på BMM inom 1 v. och kvinnan bör tas upp på planeringsronden för ev. remittering till SPEC.MVC eller planering av fortsatt kontakt m ed egen BMM i samverkan med andra aktörer. AUDIT-poäng över 10 tyder på att kvinnan har ett missbruk av alkohol och m ycket troligt kom m er behöva stöd i att sluta dricka. Genom för TLFB och i sam råd m ed kvinnan skrives rem iss till SPEC.MVC, om hon är tveksam motivera för ett första informationssamtal och betona vad BMM roll är och vår kompetens.

13

14

15 Vid graviditet visar 6% ett riskbruk m ed AUDIT 6-9 poäng samt 1% över 10 poäng. Medelvärde ligger på 2,29 enligt Graviditetsregistret. Riskkonsum tion för alla individer är även m er än 9 standardglas per vecka eller mer än 4 standardglas vid samma tillfälle.

16

17 Droger i Sverige Droganvändandet ökar stadigt, framför allt med smärt- och sömntabletter. Cirka 1% av kvinnor i Sverige missbrukar droger regelbundet, men mörkertalet är mycket stort. Påverkan på modern och fostret är fysiskt individuellt, m en alltid olagligt. Missbruk i föräldraskap skall generera en socialtjänst anmälan. 1. Alkohol och rökning, vilket ej är olagligt. 2. Cannabis, Hasch och Marijuana; 2% av vuxna och 14% av ungdomar. 3. Amfetamin hos vuxna och Spice hos ungdomar. 4. Heroin hos tunga m issbrukare och Kokain hos alla m issbrukare, 5. LSD, Subutex, Metadon, GHB, Extasy, Rohypnol, Benzodiacepiner, Opium, Kat, doping, sniffning och smärtstillande-lugnande och sömnläkemedel. Tramadol och Citodon! Vanligt m ed blandm issbruk av flera substanser.

18

19

20 Droger och illegala substanser Vid bruk av droger och eller illegala tabletter skall ALLTID kvinnan rem itteras till SPEC.MVC. Om barn finns i fam iljen skall en orosanm älan alltid genomföras. Att använda droger är olagligt, även cannabis. Anmälan till socialtjänsten under graviditet: Det ofödda barnet är ingen juridisk person och socialtjänsten har egentligen ingen skyldighet att öppna utredning, men många kommuner gör ändå detta för att förbereda för det kommande barnet. Det ofödda barnet är ingen juridisk person och modern kan därför inte omhändertas enligt lagen för missbrukare (LVM) enbart för att hon missbrukar under graviditeten. Däremot beskriver LVM att i vissa fall där personen löper risk att förstöra sitt eget liv, eller skada sig själv eller närstående kan tvångsvård tillämpas. LVM skrives oftast av beroendeläkare när all frivillig vård har erbjudits vilket innebär att graviditeten kan var långt gången.

21 Nikotin: Vid nikotinbruk när modern röker mer än 10 cigaretter per dag skall kvinnan tas upp på planeringsronden sam t att tillväxtkontroll övervägas. Låt samtalet om rökning vara ett återkommande samtal under graviditeten, det är aldrig försent att sluta. Tänk på ökad risk för annat missbruk.

22 Hur frågar och informerar vi? Var m edveten om din egen relation och förhållningsätt till alkohol. De kvinnor som uppfattade att barnmorskan förmedlade att lite alkohol inte är farligt har enligt studier större risk att dricka under graviditeten. Rökning, psykisk ohälsa, hereditet på alkoholm issbruk, ekonomisk utsatthet och våld i nära relation samverkar med ökad risk för andra missbruk. Dessa frågor kanske är de svåraste att fråga om vid inskrivning? Ändvänd MI och öppna frågor. Informera kvinnan kort om alkoholens påverkan på fostret efter att AUDIT är genomförd. Det är viktigt att poängtera att riktlinjerna är olika för graviditet och am ning.

23 Fråga om partnerns alkohol eller drogbruk. Erbjud partnerstöd med lokal beroendevård eller socialtjänstens stöd. Visa gärna tänk på i vilket sällskap på föräldrautbildningen på BMM och BVC. Hur frågar vi om droger? Använder du droger, läkarföreskrivna narkotiska preparat eller andra egenköpta läkemedel? Använd gärna baksidan på DUDIT formuläret och uppmärksamma ex. Citodon och Tram adol. Har du använt droger eller cannabis tidigare i livet? Försök inte förmildra oron för de kvinnor som druckit, de ökar risken att de gör det igen. Gör TLFB och uppmuntra till fortsatt nykterhet.

24 Ta upp patienten på planeringsronden för att få stöd och en tydlig dokum entation. Poängtera och uppmuntra kontakt med SPEC.MVC eller lokal beroendevård, socialtjänst sam t stöd från BVC i föräldraskapet. Poängtera barnmorskan/ sjuksköterskans roll och kompetens och att vissa sjukdomstillstånd skall ha specialistvård. Följ alltid upp med täta återbesök, få stöd själv genom exempelvis kontakt med Annette, dokumentera så att vårdkedjan fungerar.

25 Vårdkedjan BMM till BVC Främsta rekommendationen är personligt möte mellan den gravida, partner, barnmorska och BVC-sjuksköterska. Om personligt möte ej kan ordnas bör överföringen ske via telefon med den gravida i rummet. Om det ej är möjligt kan informationsöverföringen ske via telefon när den gravida inte är närvarande. Informationsöverföringen ska dokumenteras i journalen med vem som fört över informationen och till vem. Den gravida ska alltid informeras och hennes godkännande ska eftersträvas.

26 Om m odern inte sam tycker till inform ationsöverföring, tillåter ändå offentlighets- och sekretesslagen (2009:400; 25 kap 12 ) att detta sker om det sker i syfte att skydda det väntade barnet. Anmälan till socialtjänsten ska i dessa fall övervägas. Hur får BVC inform ation om m oderns eller fam iljens riskbruk eller m issbruk i Upplandsregionen? Huldra?