Inledning

Transkript

1

2 Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring målgruppen. Riktlinjerna sammanfattas under samma rubriker som de nationella riktlinjerna har upprättat: prevention och tidiga insatser bedömning och dokumentation psykosociala behandlingen och läkemedelsbehandling gravida kvinnor med missbruksoch beroendeproblem samsjuklighet Utgångspunkt för samarbete Personer som ökar sitt intag av alkohol, droger eller beroendeframkallande läkemedel kommer att öka risken för att utveckla riskbruks-, missbruksoch beroendeproblem. Detta kan i sin tur medföra att dessa personer utvecklar olika psykosociala, psykiatriska och somatiska besvär. Omvänt har patientgruppen med psykiatriska tillstånd en större risk än den övriga befolkningen att utveckla missbruksoch beroendeproblem. Detta är viktiga samband, vilket förtydligar att vård och behandlingen för personer med riskbruks-, missbruksoch beroendeproblem utgör ett gemensamt ansvar och uppdrag för både kommunernas socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård. Vård och behandling ska ske i samarbete och i förekommande fall tillsammans med arbetsgivare. Prevention och tidiga insatser Uppdraget att ge tidiga insatser och förebygga riskbruks-, missbruksoch beroendeproblem har många verksamheter inom det offentliga området, t.ex. primärvården, akutmottagningar, mödravården, BVC, psykiatriska mottagningar, företags- hälsovården, ungdomsmottagningen och kommunens socialtjänst m.fl. Som hjälp för att identifiera riskfylld alkoholkonsumtion ska den personal som ansvarar för att möta den enskilde ha kompetens för att använda och analysera resultatet av bedömningsinstrumentet AUDIT (frågor om alkoholvanor). Frågeformuläret ska användas på den enskilde med hälsoproblem som ofta förekommer i samverkan med överkonsumtion av alkohol. Frågeformuläret kan med fördel användas i samband med andra screeningsinstrument som omfattar andra folkhälsoproblem som t.ex. rökning, motion, matvanor, sömn.

3 Bedömning och dokumentation Det är viktigt att personalen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som arbetar med riskbruks-, missbruksoch beroendevård kan kommunicera och samarbeta på ett professionellt sätt. En förutsättning är att man använder samma terminologi, definitioner och skattningsoch bedömningsinstrument för att underlätta kommunikationen mellan verksamhetsområdena. Personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör kunna använda: 1 Bedömnings- och screeningsinstrument AUDIT - Screening av alkoholvanor och identifiering av skadlig konsumtion DUDIT - Screening av narkotikabruk och identifiering av narkotikakonsumtion ASI - Bedömning av problemtyngd och hjälpbehov av missbruk och beroendeproblem, samt uppföljning av insatser ADAD - Bedömning av behov, problemtyngd, samt uppföljning av insatser för ungdomar med alkoholproblem 2 Gemensam klassifikation och definitioner DSM IV - Diagnostiskt instrument för att utreda om missbruk eller beroende föreligger ICD 10 - Diagnostik och klassifikation av sjukdomar, kapitel V, psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiv substans 3 Gemensamma begrepp Avgiftning ska benämnas abstinensbehandling Missbrukare ska benämnas personer med skadligt bruk- och beroendeproblem Riskbruk är ett bruk av alkohol som kan bli skadligt, men där skadligt bruk eller beroende inte föreligger Dubbeldiagnos ska benämnas samsjuklighet dvs. personer med missbruksoch beroendeproblem och samtidig psykiatrisk eller somatisk sjukdom Övriga termer och begrepp ska definieras enligt socialstyrelsens termbank

4 Psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Personer med ett identifierat riskbruks-, missbruksoch beroendeproblem ska i första hand få sin behandling inom socialtjänsten, primärvården eller psykiatrin lokalt. Det är den lokala ledningen för hälso- och sjukvården och ledningen för kommunens socialtjänst som tillsammans ska planera hur vård och behandlingen ska organiseras. Verksamheten ska lokalt samordnas mellan socialtjänstens personal inom missbruksverksamheten och med yrkeskompetens från primärvården och psykiatrin inom området, t.ex. läkare och sjuksköterskor. En modell för identifiering, bedömning och behandling av riskbruk-, missbruk- och beroende kan se ut enligt bilaga 1. Lokala varianter kan dock förekomma. Förebyggande och tidiga insatser: Om det vid ett besök inom kommunens socialtjänst, primärvård eller psykiatrin framkommer (t.ex. via analys av AUDIT) att den enskilde har ett riskbruk av alkohol eller missbruksoch beroendeproblem, ska kort rådgivning initieras. Kort rådgivning ska bygga på metoden motiverande samtal, en patientcentrerad metod där patienten utan påtryckning får hjälp att för sig själv klargöra motiven för eller emot ett visst beteende. Barn till föräldrar som har missbruks och beroendeproblem Barn till föräldrar med missbruksoch beroendeproblem ska särskilt uppmärksammas och erbjudas individuellt och adekvat stöd. Barnen behöver hjälp att förstå och avlastas ansvar för föräldrarnas problem Abstinensbehandling Abstinensbehandling ska erbjudas inom hälso- och sjukvård. Vid abstinensbehandlingens initiala skede bör gemensam vårdplanering initieras mellan patienten, landstingets och kommunens missbruksoch beroendeverksamheter och i förekommande fall med arbetsgivaren om patientens hälsotillstånd tillåter. Läkemedelassisterad underhållsbehandling vid opiatberoende Se särskilt dokument, bilaga 2

5 Gravida kvinnor med riskbruks-, missbruks- eller beroendeproblem Intag av alkohol, droger eller beroendeframkallande läkemedel under graviditet kan ge skadliga effekter på fostret, vilket innebär att gravida kvinnor utgör en särskild riskgrupp som måste uppmärksammas. Mödravården har vid inskrivning av gravida kvinnor ett särskilt ansvar och uppdrag att utföra screening (AUDIT & DUDIT) av de blivande föräldrarna. Identifieras ett riskbruk ska kort rådgivning initieras enligt metoden motiverande samtal. Lokala rutiner för hur man tar kontakt med kommunens socialtjänst ska utformas Vid skadligt bruk eller beroende ska gravida kvinnor prioriteras för vård och behandling. Samsjuklighet Med samsjuklighet menas att en person med missbruk och beroendeproblem samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för ett psykiatriskt och/eller somatiskt tillstånd. Detta samband är relativt vanligt. Personer med missbruks och beroendeproblem har ofta psykiatriska symtom och somatisk ohälsa. Sambandet gäller också omvänt. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för personer med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Om socialtjänsten misstänker att en person med missbruksoch beroendeproblem har psykisk eller somatisk sjukdom ska, med den enskildes samtycke, omedelbar kontakt tas med primärvård eller öppenvårdspsykiatri för en bedömning. Om hälso- och sjukvården misstänker att en person med psykiatrisk diagnos och/eller somatisk ohälsa har missbruks och beroendeproblem ska, med den enskildes samtycke, omedelbart kontakt tas med kommunens missbruksvård. En samtidig vård och behandling för båda problemen är viktig, samordnad tillsammans av landstingets hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Det finns ingen evidensbaserad behandling för samsjuklighet specifikt, men inget talar emot att använda de metoder som idag är effektiva för missbruk- och beroendeproblem respektive psykiatriska problem.

6 I varje kommun ska det finnas lokala rutiner för samarbete och samordning att behandla patienter med psykiska problem och samtidigt missbruk och beroendeproblem. Alla identifierade personer ska ha upprättade vårdplaner (samtycke) som är gemensamma mellan kommunens socialtjänst och psykiatrins öppenvård och/eller primärvården. Bilaga 3 - vårdplan

7 Exempel på handlingsplan för utveckling och implementering av riktlinjerna och tillskapande av lokala rutiner För att genomföra riktlinjerna måste olika aktiviteter genomföras tillsammans mellan personalen inom kommunernas socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård. Följande aktiviteter ska genomföras; att personal som möter nya patienter/klienter ska utbildas i basal missbruks och beroendelära. att personal som möter nya patienter/klienter ska utbildas i att använda och tolka bedömningsinstrumenten AUDIT och DUDIT. att särskild utsedd personal inom varje kommuns socialtjänst, landstingets primärvård och psykiatrin ska utbildas i: bedömningsinstrumenten ASI och ADAD diagnostiskt instrument DSM IV att personal som möter nya patienter/klienter och personalen som arbetar med målgruppen inom kommunens socialtjänst, primärvården och den psykiatriska öppenvården ska utbildas i MI- baserad rådgivning (motiverande samtal) att lokala rutiner ska upprättas för samverkan mellan missbruksoch beroendevården i kommunens socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård..

8 Modell för identifiering, bedömning och behandling av missbruksoch beroendeproblem BILAGA 1 Identifiering missbruksberoendeproblem Bedömning av svårighetsgrad DSM IV ICD 10 Utredning ASI Kontakt med ny klient Screening AUDIT DUDIT Inga problem Kort rådgivning med motiverande samtal MI -anda Behandling Ex. Medicinsk behandling 12-stegsbehandling CRA Samtida psykiatrisk behandling

9 Medgivandeblankett Medgivande till samverkan Samverkansteamet kan behöva samarbeta med andra personer och myndigheter som har med dig att göra. Det är för att du till exempel ska kunna få rätt hjälp gällande bidrag, boende eller sysselsättning. Medgivandet till samverkan betyder att personalen får ditt tillstånd att både hämta och lämna nödvändig information om dig medan vårdplaneringen gäller. Det är viktigt för att göra din planering så bra som möjligt. Nedan står de vanligaste vi kan behöva ha ett samarbete med. Sätt ett kryss i rutan för dem som får lämna och ta del av information som rör dig Socialtjänsten Psykiatri Arbetsförmedling Försäkringskassan Skattemyndigheten Övrig sjukvård Kriminalvården Familj/anhöriga; Namn. Bostadsbolag/Hyresvärd.. JA, jag ger mitt medgivande till att samverkansteamet får samverka med ovanstående. Medgivandet gäller 12 månader efter underskrift. Ort och datum: Namn: Personnummer: Bevittnat.. Bevittnat

10 Vårdplanering GEMENSAM VÅRDPLANERING Namn: Personnummer: Kontaktperson: I Gemensam vårdplanering samplanerar Brukaren/klienten och resurspersonerna med aktuella grupper som finns runt Brukaren. Tidsperspektivet i Gemensam Vårdplanering är ett år med eventuell förlängning. Mina resurspersoner/personer engagerade i vårdplan Namn Titel Telefon....