Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

Transkript

1 Folk och Försvar - Rikskonferensen 2018 Det nya totalförsvaret Anförande av Försvarsberedningens ordförande, Eders Majestät, mina damer och herrar, jag vill inleda med att tacka Folk och Försvar för möjligheten för mig som ordförande för Försvarsberedningen att tala här idag. Jag vill också framföra mitt tack för arrangemanget i sin helhet och för ett mycket relevant program. För mig personligen känns det bra att vara här igen. Senast jag deltog i Rikskonferensen var 2009, då hade konferensen ett annat fokus än den har idag. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats sedan dess och vi talar åter om behovet av ett totalförsvar. Jag kommer idag att fokusera på den rapport som Försvarsberedningen presenterade strax före jul med titeln Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret Jag kommer även att berätta något om det arbete Försvarsberedningen nu har framför sig och om den slutrapport som beredningen kommer att presentera senast i maj Först några ord om Försvarsberedningen som sådan. Beredningen har sedan mitten av 1990-talet varit ett samrådsorgan mellan regeringen och riksdagens partier i försvars- och säkerhetspolitiska frågor. Syftet är att nå bred samsyn kring den framtida utformningen av Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsberedningen består, utöver företrädare för de politiska partierna, av ett sekretariat med en huvudsekreterare samt sakkunniga och experter från Regeringskansliet, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Beredningen är ett unikt organ. I vårt arbete har vi möjlighet att lyfta blicken från dagsaktuella frågor till de bredare trenderna i den säkerhets- och försvarspolitiska 1

2 miljön för att sedan utmejsla vilka konsekvenser utvecklingen får för inriktningen av vårt totalförsvar. I februari 2017 inledde Försvarsberedningen sitt arbete inför nästa försvarsbeslut, perioden Den 20 december presenterade vi vår rapport Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret Som ordförande har min uppgift varit att nå en bred politisk enighet kring huvuddragen i rapporten. Jag kan med glädje konstatera att vi har uppnått en sådan enighet. Samtliga åtta riksdagspartier är överens om huvuddragen i rapporten och därmed vikten av att stärka totalförsvaret. Vi är glada över det positiva mottagande rapporten har fått i media, bland bloggare och hos allmänheten. Enligt svensk lag är totalförsvaret den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Om Sverige befinner sig i krig omfattar totalförsvaret hela samhället. Totalförsvaret ska ha en sådan styrka, sammansättning, ledning, beredskap och uthållighet att det avhåller från försök att anfalla, besätta eller på annat sätt utnyttja vårt land. Därmed blir totalförsvaret krigsavhållande och fredsbevarande. Försvarsberedningen föreslår att målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Under de senaste tjugo åren har det inte vidtagits några egentliga förberedelser för höjd beredskap inom totalförsvaret. Det har saknats strategiska inriktningar och ambitionsnivåer för beredskapsplaneringen. Sedan försvarsbeslutet 2015 har planeringen för totalförsvaret återupptagits, bland annat genom de beslut den så kallade försvarsgruppen har tagit i bred politisk enighet. Planeringen för totalförsvaret befinner sig dock fortsatt i ett inledande skede. 2

3 Vi konstaterar i vår rapport att vi har ett globalt säkerhetspolitiskt läge som präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. I en tillbakablick har det säkerhetspolitiska läget försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Likaså har det militärstrategiska läget försämrats i vårt närområde och Europa de senaste åren. Den ryska militära förmågan kommer att fortsätta att öka under de kommande åren. Medlemsstaterna i Nato och EU kommer på sikt få ökad effekt av sina försvarssatsningar, och så även Sverige, men vi kan konstatera att Rysslands relativa militära styrkeövertag i vårt närområde kommer att bestå tills vidare. Östersjön är vid sidan av Svarta havet den region i Europa där Rysslands intressen tydligast ställs mot övriga europeiska länders och USA:s intressen. Även i Arktis står intressen mot varandra. Den solidariska säkerhetspolitiken är grunden för den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Vårt försvar måste kunna verka tillsammans med andra länder och organisationer. Vår solidaritetsförklaring gäller: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas. Sverige bör därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd. Vid en allvarlig säkerhetspolitisk kris kan det ta relativt lång tid för Sverige att få civilt och militärt stöd från det internationella samfundet. Sverige måste därför, i väntan på internationellt stöd, ha förmåga att klara svåra störningar och försvara sig på egen hand. Mot bakgrund av detta har Försvarsberedningen enats om att det militära och civila försvaret, som ett sammanhållet totalförsvar, ska planera för att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och i vårt närområde under minst tre månader. Det inbegriper även en så kallad gråzonsproblematik, till exempel i inledningen till ett väpnat angrepp eller i en efterkrigssituation. 3

4 Försvarsberedningen föreslår att det ska vara en utgångspunkt för planeringen att Sverige är i krig under del av de tre månaderna. Under de tre månaderna ska det förutsättas att det råder höjd beredskap i Sverige och att logistikflödena med omvärlden har begräsningar utan att för den skull helt ha brutits. I händelse av krigsfara eller krig kommer totalförsvarets ansträngningar att kraftsamlas till det militära försvaret. Försvarsberedningen betonar vikten av att kunna ställa om samhället till krigsförhållanden, genomföra en nationell kraftsamling och mobilisera militära och civila resurser som gynnar de samlade försvarsansträngningarna. Detta kan ta upp till en vecka. Den enskilde individens eget ansvar utgör en viktig del av samhällets samlade förmåga att motstå och lindra konsekvenser av allvarliga samhällsstörningar. Den enskilde ska därför vara beredd att klara sin egen försörjning och omsorg en vecka utan stöd från det offentliga. Med god beredskap hos individen kan det offentliga inrikta insatserna på att stödja de som har svårt att klara sig själva i en sådan situation. Detta är något som kräver förberedelser. Det är också centralt att människor samarbetar med varandra för att klara den egna försörjningen. Det handlar om att tänka kreativt, vad kan jag och mina närmaste behöva i händelse av en kris? En radio, varma filtar, konserver, färskvatten är några exempel på vad som kan vara bra att ha hemma. Att vidta den typen av förberedelser skapar också en trygghet inför en krissituation. I vår rapport konstaterar vi att samhället har genomgått stora förändringar sedan Sverige senast hade en planering för totalförsvaret. Vårt samhälle är beroende av tillgång till el, it och elektronisk kommunikation, transporter, drivmedel och finansiella tjänster. En störning eller avbrott i försörjningsflöden till exempel genom en cyberattack kan påverka stora delar av samhället, inklusive det militära försvaret. 4

5 I beredningens rapport Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret lämnar vi förslag på åtgärder inom en rad olika områden. Det gäller: o befolkningsskydd, o sjukvård och läkemedelsförsörjning, o ordning och säkerhet, o näringslivet, o energiförsörjning o livsmedelsförsörjning, o transporter, o det finansiella systemet, o cybersäkerhet, o psykologiskt försvar, samt o organisation och ledning. Jag vill särskilt lyfta fram några av dessa områden. Till att börja med befolkningsskydd. För att hantera och minska påfrestningarna för civilbefolkningen i händelse av ett väpnat angrepp anser Försvarsberedningen att det måste upprättas planer och avdelas resurser för befolkningsskyddet. Sveriges skyddsrumsbestånd behöver ses över och befintliga skyddsrum iordningställas. Vi måste också förbereda särskilt utsatta områden för utrymning. Jag vill även lyfta fram sjukvården. Om Sverige skulle drabbas av ett väpnat angrepp och krig på svenskt territorium skulle det resultera stora förluster. En krigssituation som pågår under ett antal veckor kan resultera i tiotusentals döda och skadade. Försvarsberedningen lämnar därför ett antal förslag på hur sjukvården ska kunna öka sin förmåga att ställa om verksamheten för att ta hand om masskadeutfall. Näringslivet är helt centralt för att totalförsvaret ska kunna fungera och ska delta aktivt i beredskapsplaneringen. Det finns en omfattande kunskap, organisation och kreativitet hos privata aktörer som innebär ett mervärde för totalförsvarsplaneringen. 5

6 Normal elförsörjning kommer inte att kunna garanteras vid en krigssituation. Det nationella stamnätet är sårbart. För att säkra elförsörjningen konstaterar Försvarsberedningen att det kommer att behöva läggas en ökad tonvikt på oberoende reservkraftförsörjning i beredskapsplaneringen. Ett annat område jag vill lyfta fram är transportsektorn. Med en beredskapsplanering som omfattar konkreta handlingsplaner, principer för prioriteringar av transportresurser samt investeringar kan vår förmåga att hantera kriser och krigssituationer förbättras. Vårt finansiella system underbygger våra ekonomiska relationer och är beroende av el och it-kommunikation. Idag använder vi av praktiska skäl allt mindre kontanter i vardagen och utvecklingen går snabbt. Att säkerställa tillgången till sedlar och mynt är ett enkelt sätt att stärka vår motståndskraft. Försvarsberedningen lämnar även förslag om förtydligade ansvars- och ledningsförhållanden för totalförsvaret på central, regional och lokal nivå. MSB bör ges mandat att lämna förslag till regeringen på avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamhetsområden inom det civila försvaret. Försvarsberedningen föreslår att de 21 länen bildar ett antal större geografiska civilområden med ca 3 6 län inom varje område. Inom respektive civilområde ska en civilbefälhavare utses. För att åstadkomma en sammanhållen geografisk indelning i totalförsvaret föreslår vi att Försvarsmaktens militärregioner anpassas efter civilområdesindelningen. Försvarsberedningen anser att förmågan att utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret bör stärkas. Det bör ske genom att en ny självständig myndighet ges i uppgift att granska, utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret i sin helhet, vilket inkluderar både det militära och det civila försvaret. Att bygga upp det civila försvaret kräver ekonomiska förstärkningar. 6

7 Beredningen uppskattar att kostnaderna för förslagen uppgår till ca 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden De ekonomiska förstärkningarna föreslås genomföras stegvis. Kostnadsuppskattningarna bör betraktas som preliminära. I syfte att åstadkomma en välavvägd helhet i totalförsvaret måste en avvägning göras mot de förslag som beredningen lämnar i sin slutrapport vilken ska redovisas senast den 14 maj Försvarsberedningen konstaterar i rapporten att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Jag vill särskilt kommentera detta. Att bedöma sannolikheter rörande säkerhetspolitisk utveckling eller krigsrisker är mycket svårt, även i ett tidsperspektiv på bara några år. Under arbetet med rapporten hade Försvarsberedningen omfattande diskussioner om hur vi skulle förhålla oss till tidigare skrivningar om sannolikhet för ett väpnat angrepp. Jag tycker att Tage Danielssons monolog från 1979 om kärnkraftsolyckan i USA illustrerar svårigheten med att bedöma sannolikhet på ett tänkvärt sätt. Jag citerar: Jag menar, före Harrisburg så var det ju väldigt osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten plötsligt upp till inte mindre än 100 procent så att det nästan blev sant att det hade hänt. Att göra en relevant bedömning rörande något som kan ske om 5 10 år är närmast omöjligt. Historien uppvisar många exempel på svårigheten att bedöma sannolikheten för att säkerhetspolitiska händelser ska inträffa. Hur uppfattade samtiden sannolikheten för att det som hände skulle hända innan det hade hänt Norge och Danmark 9 april 1940, Berlinmurens fall 9 november 1989, New York 11 september 2001, Georgien 8 augusti 2008 eller Krim 27 februari 2014? Försvarsberedningen gör inte anspråk på att bedöma risker eller sannolikheter för ett väpnat angrepp. En sådan bedömning kan ingen göra med säkerhet. Däremot måste beredningen ge grundläggande planeringsförutsättningar för totalförsvaret. 7

8 Det gör vi genom att konstatera att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Sverige blir oundvikligen påverkat om en säkerhetspolitisk kris eller väpnad konflikt uppstår i vårt närområde. Totalförsvaret ska därför utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium. En samlad totalförsvarsförmåga är krigsavhållande. En trovärdig totalförsvarsförmåga bidrar också till förmågan att hantera fredstida kriser, konflikter i vår omvärld samt s.k. gråzonsproblematik. Beredningens rapport om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret kommer att utgöra en grund för det fortsatta arbetet med det militära försvaret och framtagandet av den slutrapport som beredningen ska redovisa senast den 14 maj Försvarsberedningens arbete går nu vidare. Vi går in i en fas av informationsinhämtning och kunskapsuppbyggnad. Vårt arbete kommer nu att inriktas mot utformningen av det militära försvaret under perioden 2021 till och med Beredningen behöver göra en bedömning om ambitionerna i försvarsbeslutet 2015 kommer att vara uppfyllda år 2020 och vilka åtgärder som krävs därefter. Enligt våra anvisningar ska beredningen lämna förslag gällande Försvarsmaktens krigsorganisation och den militära förmågans relevans såväl i det nationella försvarsperspektivet som rörande möjligheten att bidra till internationella fredsfrämjande insatser. De förslag som beredningen kommer att lämna rörande det militära försvaret ska, enligt våra anvisningar, beakta förmågeutvecklingen i omvärlden och eventuella konsekvenser för Försvarsmaktens krigsorganisation. Möjliga effektiviseringar och konsekvenserna av förslagen ska redovisas inklusive uppskattade kostnader samt förslag hur dessa ska finansieras. Effekterna för krigsdugligheten ska beskrivas. 8

9 I februari 2018 kommer utredare Ingemar Wahlberg att presentera Utredningen om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Den kommer att utgöra ett viktigt ingångsvärde för beredningens arbete med det militära försvaret. Försvarsberedningen har konstaterat att den säkerhetspolitiska utvecklingen präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Under våren 2019 kommer beredningen därför att göra en säkerhetspolitisk analys som kommer att fungera som en kontrollstation för våra samlade slutsatser. Eders Majestät, mina damer och herrar, De förslag som Försvarsberedningen lägger fram i Motståndskraft. Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret innebär en samhällsreform. En sådan reform kräver hela samhällets engagemang. Kunskapen om totalförsvaret måste förbättras. Det är en högt prioriterad fråga eftersom förmågan i totalförsvaret bygger på den svenska befolkningens förmåga och försvarsvilja. Totalförsvaret berör alla delar av vårt samhälle - det berör den enskilde individen. Det är med stor tillförsikt jag ser fram emot beredningens kommande arbete. Tack. 9