Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Transkript

1 Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

2 Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk & mjölksyra

3 Våra leder Kulleden fungerar som en kula som kan rotera i en skål. Axel-och höftleden, fungerar som kulleden. Planleden finns mellan ryggkotorna och Gångjärnsleden som finns i alla fingrar, tår och finns även i den led som armbågen rör sig. Vridleden sitter i armbågen och gör att den kan rotera i sidled. Det är den leden som gör att går att armen går att vrida på, fast handen är fixerad (låst/blockerad eller kan inte röras). Det finns även två-axlade leder, men denna led sitter bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka, eller i sidled.

4 Kroppens starkaste muskel Kroppens starkaste muskel är låren men av alla organ och kroppsdelar, är hjärtat den starkaste. Den pumpar 5l blod per minut men förutom hjärtat, är låret den starkaste muskeln. Låret kan jobba statiskt, uthålligt och explosivt. Låret kan göra många saker. Den kan vara lågintensivt aktiv (det vill säga att man inte anstränger sig särskilt mycket) under en lång tid eller vara maxintensivt (anstränga sig mycket) under en kortare tid. Låret ligger i den övre delen av benet mellan höften och skinkorna.

5 Muskler och olika typer Människokroppen har ungefär 600 muskler som vi styr med viljan. Det finns 40 muskler i bara ansiktet. De hjälper oss att le, tugga, svälja o.s.v. Musklerna utgör ungefär hälften av vår kroppsvikt. Det finns också hjärtmuskler som är hjärtats muskler. Musklernas uppbyggnad Bindväv Muskler innehåller till mesta delen av vatten. 20% av musklerna består av protein. Om vi inte får i oss tillräckligt med protein, mår kroppen inte bra. Skelettmusklerna är uppbyggda av muskelceller (muskelfibrer). De ligger långsträckta och hålls samman av bindväv. I sådana muskelceller finns det proteintrådar av två olika typer: aktin och myosin. När muskeln är avslappnad, är proteintrådarna skilda från varandra. När muskeln dras samman, det vill säga är spänd, gilder dessa två proteintrådar: aktin och myosin, in mellan varandra. Det finns två olika sorters muskelceller: långsamma och snabba. Alla muskler innehåller samma två sorter: långsamma och snabba.

6 Skelettet Kroppen består av ca 200 skelett och ben. Musklerna är fästa på skelettet av olika storlek och form. De kallas för skelettmuskler. Skelettet håller kroppen uppe och skyddar de mjuka och ömtåliga organen i kroppen som hjärtat, tarmarna eller njurarna. Kraniet skyddar hjärnan och ryggraden håller ryggen rak och uppe. Revben och höftben skyddar hjärtat, lungor och andra organ i magen. Skelettet blir starkare av kalcium som finns i mejeriprodukter, t.ex. naturell yoghurt och framför allt mjölk. För att skelettet ska bli hårdare, behöver man röra på sig. Skelettet är bra på att röra sig med hjälp av lederna som sitter där benen möts. Det gör att kroppen kan vrida och skruva på sig. En del skelett i kroppen har uppgift till att skydda de mjuka organen, till exempel skyddar revben hjärtat och lungorna. Utan skelettet skulle vi varken röra på armen eller överhuvudtaget röra oss. Vi skulle ligga som en pösig säck på marken. Skelettets funktion är att ge kroppen stadga (göra kroppen stadig och stabilt) och ett fäste för musklerna. Skelettet producerar även blodkroppar. Blodkropparna bildas inne i skelettet. Där finns det en mjuk massa som kallas för benmärg. Växtvärk Det gör ont att få växtvärk. Växtvärk sitter i underbenet framför eller baksidan av knävecket.

7 Visste du att Tre olika skelett Musklerna, skelettet och lederna, kallas tillsammans för rörelseapparaten... Det finns tre olika typer av skelett: Rörben kallas de långa skelettdelar som finns i armar och ben. Korta och oregelbundna ben, finns bland annat i våra hand-och fotleder. Även i ryggkotorna. Platta ben bygger upp skallen, bröstben, revben, skulderbladen och höftben, räknas som platta ben.

8 Muskler För att kroppen ska kunna orka att gå längre, eller gå uppför trappor, behövs det muskler. Musklerna gör många saker, bland annat rörelseförmåga. Fast det är inte bara det. Muskler ger b.la. stadga för skelettet, ger skydd åt de inre organen, möjlighet att kunna prata/tala,svälja tugga och uttrycka sig själv med olika miner och har kontroll över tarmens och urinblåsans tömning. Musklerna jobbar på olika sätt, beroende på vad vi gör. Om man står i 90 grader, hålls muskeln i spänt läge utan vila. Nervsystemet skickar signaler till musklerna.

9 Människans kranium Kranium är ett annat ord för skalle. Kraniet skyddar hjärnan och håller huvudet uppe. Utan kraniet, skulle vi lättare riskera att hjärnan skadades ifall vi skulle ramla ur cykeln. Därför är det viktigt att ha på sig hjälm när man cyklar-och sparkcyklar. Kraniets uppbyggnad Kraniet (skallen) består hjärnskålen och ansiktsskelettet. Totalt 29 stycken ben. Hjärnskålen är uppbyggd av pannbenet, två hjässben, två tinningben, kilbenet, silbenet och nackbenet. Tillsammans skyddar dessa ben hjärnan. Ansiktsskelettet skyddar ögonen, munhålan och näshålan. Under-och överkäksbenet, näsbenet, okbenen och tårbenen. Underkäksbenet är rörligt tack vare käkbenet.

10 Ryggraden Ryggraden ser till att ryggen är rak och rörbar. Ryggraden kan dock bli skadad, när man bland annat böjer sig med ryggen först, eller anstränger sig mer än vad man behöver. Ryggskott Det är inte helt klart varför ryggskott uppstår, men den mest logiska anledningen är när man ansträngt sig fysiskt. Smärtan kan komma från muskler, diskar, ledband eller leder mellan kotor. Man får oftast ryggskott i den nedre delen av ryggen, det vill säga ländryggen. Ryggradens uppbyggnad: Ryggraden är består av: Sju halskotor Tolv bröstkotor Fem ländkotor Eftersom kotorna är staplade på varandra som en pelare, bildas en kanal genom hålen på kotorna. I kanalen går ryggmärgen (den mjuka massan där det bildas blodkroppar) väl skyddat. Korsbenet som består av fem sammanvuxna korskotor Fyra eller fem svanskotor som i medelåldern växer ihop till svansbenet - I varje kota, finns det hål.-

11 Träningsvärk & mjölksyra Mjölksyra Mjölksyra bildas när musklerna jobbar och inte får tillräckligt med syre. Mjölksyran bildas lättare när musklerna är i spänt läge. Mjölksyra är inget farligt men det kan göra ont och verka. Träningsvärk Man får oftast träningsvärk inom en vecka. Man vet inte riktigt varför man får träningsvärk, men det uppstår en svullnad i musklerna som gör ont. När man inte tränat på länge eller gjort någon intensiv/jobbig övning, kan man få träningsvärk.

12 Tack så mycket! Vi hoppas att ni lärt er en hel del om skelett och muskler! Källor: Skelett.se, UR. se och 1177 Vårdguiden