Anteckningar på Människokroppen

Transkript

1 Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer ut i andra änden så bryts maten ned för att vi ska kunna ta upp näring ifrån den. Vår föda består till stor del av kolhydrater, fetter och proteiner. Vi har enzymer i kroppen som bryter ner dessa ämnen. Enzymer är proteiner i kroppen som påskyndar reaktioner utan att själva förstöras. Nu tar vi tar det från början: Munnen Tänderna maler maten så att saliven lättare kommer åt. I saliven finns ett enzym som börjar bryta ned stärkelse. Saliven i sig gör att maten lättare glider ner i matstrupen till magsäcken. När socker bryts ned bildas syra som fräter på tänderna. Därför är saliven basisk för att skydda tänderna så att vi inte får karies = hål i tänderna. Svalg och matstrupe I svalget sitter våra stämband. För att inte mat ska åka ner i luftstrupen så sitter det ett struplock. Det locket fälls över luftstrupen när vi sväljer. Matstrupen hjälper genom rörelser till så att maten kommer ned i magsäcken. Magsäcken Maten når magsäcken via övre magmunnen. I magsäcken finns magsaft med saltsyra, för att bryta ned proteinerna. Det finns också ett enzym, pepsin, som bryter ned proteinerna ytterligare. Magens hinna skyddas av ett slem för att inte brytas ned av syran. Får man magsår kan syran komma åt att börjar angripa själva magsäcken. Maten lämnar magsäcken efter några timmar genom nedre magmunnen. Tolvfingertarmen Till tolvfingertarmen kommer mat i små portioner från magsäcken. Det kommer bukspott från bukspottskörteln för att höja ph-värdet. Från gallblåsan kommer galla för att finfördela fettet. I tolvfingertarmen finns även enzymet lipas som bryter ned fettet. Tunntarmen Tunntarmen är ungefär 5 meter lång. Den måste vara lång för att kroppen ska hinna ta upp så mycket näring som möjligt ur maten. Tunntarmens vägg är täckt med tarmludd. I tarmluddet går små, små blodkärl som ska suga upp näringen. Här i tunntarmen slutförs själva nedbrytningen av maten. Levern

2 Blodet som suger upp näring från tunntarmen går sen via portådern till levern för att renas. Förutom att fungera som reningsverk känner levern av kroppens behov av socker. Om kroppen behöver socker släpper levern ut det i blodet. Behövs det inte, lagrar levern sockret som glykogen till senare. Avfallsämnen som levern tagit upp ur blodet töms med gallan i tolvfingertarmen. T.ex. så släpper levern ut döda, röda blodkroppar med gallan. Det är det som gör vår avföring brun. Blindtarmen Mellan tunntarmen och tjocktarmen finns blindtarmen. På den sitter ett bihang som ibland kan bli inflammerat. Tjocktarmen Tjocktarmen har som funktion att suga upp vatten ur maten så att vi inte förlorar så mycket vätska med avföringen. Om tjocktarmen är påverkad av t.ex. olämpliga bakterier kan vi få diarré. Arbetar den för mycket blir vi förstoppade. Allt det som vi äter som inte enzymerna i kroppen kan bryta ned, bryts ned i tjocktarmen med hjälp av colibakterier. Det blir en förruttnelse och det bildas gaser. Colibakterierna hjälper oss också med bildning av K- och B-vitaminer. Ändtarmen Ändtarmen avslutas med analöppningen eller anus. Där sitter en ringmuskel som håller tätt. Alla våra tarmar har tarmrörelser hela tiden för att mata fram maten genom systemet. Sjukdomar som kan påverka vårt matspjälkningssystem Karies hål i tänderna kräkning och diarré ofta på grund av virus eller bakterier Magkatarr och magsår flera olika orsaker. Stress är en viktig faktor. Gallsten beror ofta på att man äter fel mat med fel sorts fett. Det gör att gallan får jobba mycket. Ätstörningar: Anorexi självsvält, Bulimi hetsätning

3 Anteckningar till avsnittet Lungor och andning Vi andas för att våra celler behöver få syre, O 2, och bli av med koldioxid, CO 2. Transporten sker med hjälp av blodet till alla kroppens delar. Näshålan slemhinnor fuktar, värmer och renar luften näshålan förenas med munhålan i svalget I struphuvudet finns våra stämband som ger oss ljud att prata med när luften pressas förbi. Luftstrupen ett rör som hålls ut av broskringar med flimmerhår det delas till två rör = bronker som går ner i varsin lunga bronkerna delas i sin tur in i mindre och mindre luftrör = bronkioler bronkiolerna slutar i lungblåsor Lungorna våra lungor består av miljontals lungblåsor = alveoler alveolerna omges av små blodkärl = kapillärer i kapillärerna byter blodet koldioxid, CO 2, mot syre, O 2 Lungornas blåsor har tillsammans en area av ungefär en fotbollsplan för att vi ska få så bra syresättning av blodet som möjligt. Vi andas med hjälp av mellangärdet som drar lungorna nedåt och med hjälp av bröstkorgen som vidgar lungorna utåt. I vila andas vi ungefär andetag/minut. Vid hårt kroppsarbete kan vi behöva andas upp till 60 andetag/minut. Vid förkylning så blir våra slemhinnor i näsa och luftrör försvagade. Då blir kroppen mer mottaglig för infektioner och vi kan få t.ex. lunginflammation eller halsfluss.

4 Anteckningar på hjärtat Vårt hjärta är en pump som ska få runt blodet i kroppen Det är i storlek som en knuten näve Vårt hjärta består av fyra rum, två förmak och två kammare. Förmaken tar emot blod till hjärtat Kamrarna pumpar ut blod från hjärtat Blodet går i två olika kretslopp Det lilla kretsloppet går från hjärtat lungor - hjärta Det stora går från hjärtat kroppen hjärtat I hjärtat finns klaffar som fungerar som ventiler. De ser till att blodet inte går åt fel håll. När de slår igen hörs det i ett stetoskop som dunk-dunk. I vila slår hjärtat ungefär 70 slag/minut. Det är vår puls. Vid hårt arbete kan hjärtat slå upp mot 200 slag per minut. Hjärtat styrs av elektriska impulser De kärl som förser hjärtat med blod kallas kranskärl Om de sätts igen på grund av t.ex. åderförfettning kommer vissa delar av hjärtat lida syrebrist, men får så kallad kärlkramp. Blir syrebristen för stor får man en hjärtinfarkt.

5 Anteckningar på vårt blodomlopp och blodet Som vuxen har man ungefär 5 liter blod i kroppen. Blodet har till uppgift att transportera gaser och näringsämnen, försvara kroppen och fördela kroppsvärmen. Vi har två kretslopp i kroppen. Det lilla kretsloppet går mellan hjärta och lungor för att syresätta blodet. Det stora kretsloppet går från hjärtat och ut i resten av kroppen. Vi har tre olika blodkärl: artärer, vener och kapillärer. Artärer leder blodet från hjärtat och ut i kroppen Den största artären kallas aorta eller den stora kroppspulsådern. Pulsen vi känner är den tryckvåg som skapas i aorta när blodet trycks ut ifrån hjärtat. För att klara av den kraftiga tryckvågen är artärerna tjocka och elastiska. Kapillärer Artärerna blir mindre och mindre blodkärl. De minsta kallas kapillärer och genomkorsar alla kroppens vävnader och organ. Genom kapillärerna kan celler lämna ifrån sig koldioxid och ta upp syre och näring. Vener För tillbaka blodet till hjärtat. Eftersom tryckvågen nu lagt sig något behövs det hjälp ifrån muskler runt venerna för att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Klaffar i venerna förhindrar bakflöde. Blodet består av blodplasma och blodkroppar. Vi har tre olika blodkroppar: röda, vita och blodplättar. Röda blodkroppar innehåller ämnet hemoglobin. Hemoglobinet är rött och det är hit syret binder. Röda blodkroppar bildas i benmärgen. Vita blodkroppar hjälper till att skydda kroppen mot t.ex. bakterier. De är alltså inblandade i kroppens immunförsvar. Blodplättar hjälper till när blodet ska koagulera = stelna.

6 Anteckningar på njurar, hud, skelett och muskler Njurarna Njurarna renar vårt blod från bland annat urinämne och de hjälper oss att hålla vår vatten- och saltbalans. Har du vätskebrist blir urinen koncentrerad för att försöka spara vatten i kroppen och dricker du för mycket så kissar du mer än vanligt. Det bildas ungefär 2 liter urin / dygn och man kissar ungefär 2-3 dl / gång, Man kan få urinvägsinfektion en bakterieinfektion i urinröret som gör att det svider när man kissar eller så känner man sig kissnödig hela tiden. Det är vanligare att det drabbar tjejer eftersom de har kortare urin-rör än killar. Om njurarna slutar fungera drabbas kroppen av urinförgiftning. Det är mycket allvarligt. För att överleva måste man antingen få njurar donerade av någon eller få dialys. Dialys betyder att du får hjälp av en apparat att rena ditt blod flera gånger i veckan alltså det jobb som njurarna annars skulle ha gjort hela tiden. Man kan leva med endast en fungerande njure. Huden Huden är ett skydd för kroppen plus att den hjälper oss att reglera kroppstemperaturen, t.ex. genom att vi svettas när det är varmt. Den är indelad i överhud, läderhud och underhud. Överhuden består av döda celler och pigment. Läderhuden består av känselkroppar för t.ex. kyla, värme och smärta. Där finns också hårsäckarna och talgkörtlarna. Underhuden består mest av underhudsfett. Vi har pigment för att skydda kroppen mot solens farliga UV-strålar. När vi solar mycket på sommaren behöver vi mer pigment som skydd och då blir vi bruna. Talgkörtlarna bildar fett som gör huden mjuk och smidig. Underhudsfettet skyddar våra organ och hjälper oss att hålla värmen. Det är även reservnäring ifall vi skulle börja svälta.

7 Skelettet Skelettet är vår stomme som håller kroppen upprätt. Skelettet hålls samman av muskler och senor. Det fungerar även som skydd, t.ex. revbenen som skyddar lungorna och kraniet som skyddar hjärnan. Inuti våra största ben finns det röd benmärg som bildar våra röda blodkroppar. Ryggraden består av en pelare av 30 kotor och brosk. Brosket som sitter emellan kotorna gör att vi kan röra oss bra. Ryggraden skyddar ryggmärgen som innehåller alla nerver som går från hjärnan ut i kroppen. En led består av ledkapsel, ledband, ledvätska och ledbrosk. Vi har olika sorters leder: gångjärnsleder, vridleder och kul-leder. I knät har vi extra brosk, menisk, eftersom benen passar så dåligt ihop. Muskler Hjärtmuskler finns i hjärtat. De kan vi inte kontrollera. Glatta muskler finns t.ex. i tarmarna. Dessa sorters muskler kan vi inte heller påverka. De sköter sig själva. Våra skelettmuskler styr vi över. Det är de vanliga musklerna som man t.ex. kan få större och uthålligare genom att träna.