Får föräldrar plats? En studie om föräldrars användning och värdesättning av Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT 2015:41 Får föräldrar plats? En studie om föräldrars användning och värdesättning av Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning Mikaela Fallqvist Jonsson Elin Wallström Författarna Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Får föräldrar plats? En studie om föräldrars användning och värdesättning av Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning Engelsk titel: Is there room för parents? A study regarding parent s use and value of the children s section at the city library of Gothenburg Författare: Mikaela Fallqvist Jonsson och Elin Wallström Färdigställt: 2015 Handledare: Karin Dessne och Amanda Glimstedt Abstract: The aim of this thesis is to obtain knowledge about the parents use and value of the library s section for the smallest children at the city library of Gothenburg. The theory of Four Spaces created by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen is used to help answer and understand the research questions. The methods are short interviews with parents and observations of parents in the children s section. The method employed to analyze the gathered data is thematic analysis. In the thematic analysis we create categories based on the empirical material and connect these categories to the theory where possible. Twenty parents were interviewed and 202 observations were made. The results indicate that parents use the children s section to play, read and interact with their children, among other things. The categories from most used to least used were Play, Communal activities, Books and reading, Inactivity and Overall activities. In addition, some of the most common values the parents emphasized were in the form of opportunities for playing and reading. The categories from most valued to least valued were Value for the children, Value for the community, Value related to the children s section, Emotional value, Value of play, Value in the form of books and reading, and Value for the Family. In conclusion, the reasons parents use and value the children s section are complex and they don t always reflect on their actions and choices made when visiting the children s section. Nyckelord: användarperspektiv, småbarnsföräldrar, biblioteksanvändning, värdesättning, barnbibliotek, barnavdelning, kortintervjuer, observationer

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte Frågeställningar Definitioner Tidigare forskning och litteraturgenomgång Folkbibliotek och folkbiblioteksrum Föräldrars användning av folkbibliotek Föräldrars värdesättning och uppfattning av folkbibliotek Teori Tillämpning av teorin Metod Urval Insamlingsmetoder Intervjuer Observationer Analysmetod Reliabilitet och validitet Reliabilitet Validitet Forskningsetik Resultat och analys På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? Intervjuer Observationer Egenskapade kategorier Lek Gemensam aktivitet Böcker. läsning och utbud Inaktivitet Övergripande aktiviteter På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? Egenskapade kategorier Värdet för barnen Värdet av gemenskap Värdet av barnavdelningen Värdet av emotionella aspekter Värdet av lek Värdet av böcker, läsning och utbud Värdet för familjen... 28

4 6 Diskussion På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? Lek Gemensam aktivitet Böcker, läsning och utbud Inaktivitet På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? Värdet för barnen Värdet av gemenskap Värdet av barnavdelningen Värdet av emotionella aspekter Värdet av lek Värdet av böcker, läsning och utbud Övergripande tendenser Utvärdering av teori, metod och resultat samt andra alternativ Slutsatser På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? Övergripande tendenser och avslutande reflektioner Förslag till fortsatt forskning Källförteckning Bilaga 1- Intervjuguide... 39

5 1 Inledning Biblioteket är en av samhällets mest essentiella institutioner och 70 % av befolkningen tycker att bibliotek är viktigt (Fakta om bibliotek 2012, s. 3). Ett folkbibliotek är ett allmänt bibliotek enligt lag (SFS 2013:801) och har en inriktning mot alla människor i befolkningen enligt Richard E. Rubin (2010, s. 173). Bland befolkningen finns många olika typer av biblioteksanvändare och dessa människor har olika intressen och behov. I folkbibliotekens olika rum finns ytor som ger användarna en möjlighet att utföra de aktiviteter som var och en finner tilltalande. Det kan exempelvis vara att läsa en bok, inhämta olika typer av fakta, studera, umgås eller andra aktiviteter. Bland dessa olika biblioteksanvändare befinner sig föräldrar. De är enligt Åsa Axelsson och Anna Björnberg en mångfacetterad användargrupp med många olika behov och roller, exempelvis som förälder, privatperson och yrkesaktiv (2007, s. 2). Därför utgår vi ifrån att de använder sig av olika rum på folkbiblioteket för att uppfylla olika typer av behov. Ett av dessa rum är barnavdelningen, som enligt Kerstin Rydsjö och AnnaCarin Elf är anpassad för barn (2007, s ). Därmed grundar sig vårt intresse för just föräldrar och barnavdelningen i att föräldrarna befinner sig i en miljö som egentligen är helt anpassad åt en annan användargrupp, nämligen barnen (Rydsjö & Elf 2007, s. 24). Vi tycker därför att det är intressant att undersöka föräldrars perspektiv på barnbibliotek. 1.1 Problemformulering Bland de olika rummen i folkbiblioteket finns således barnavdelningen. Bland annat Joan M. Reitz skriver att detta är ett rum där barnen får vara i fokus och där det finns tjänster och bestånd för dem (Rydsjö & Elf 2007, s ; Reitz 2013). Även om barnavdelningen är skapad för barnen och deras behov (Rydsjö & Elf 2007, s ; Reitz 2013) befinner sig också föräldrarna i samma miljö enligt Kerstin Rydsjö, Frances Hultgren och Louise Limberg (red. 2010, s. 13). Föräldrarna tar med sig barnen till barnavdelningen för deras skull och för att låta dem både lära och leka (Rydsjö, Hultgren & Limberg red. 2010, s. 13). Frågan är då vad föräldrarna har för synvinkel på detta folkbiblioteksrum. Det finns således mer än en användargrupp att ta hänsyn till i samband med barnbiblioteket. Därför är föräldrars perspektiv viktigt att ta hänsyn till i forskningen. Vi påträffar mycket forskning om föräldrar, folkbibliotek och liknande aspekter som behandlar hur föräldrar kan stödja småbarnen i olika sammanhang. Exempelvis på detta är forskning och studier om läsning eller språk (Rydsjö & Elf 2007; Rydsjö, Hultgren & Limberg red. 2010). Vi hittar också forskning kring hur föräldrar ser på folkbiblioteket i samband med besök med sina barn. Exempelvis anser föräldrar att det är en skyddad plats där barnen kan skaffa kunskap med hjälp av olika medier enligt Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen (2000, s ). Vi upptäcker sålunda inte några direkta studier som berör just föräldrars perspektiv angående barnavdelningens nytta och funktion. Dessutom är användning och värdesättning av barnavdelningen två aspekter sedda utifrån föräldrars perspektiv som vi anser är värda att utforska vidare. Det här forskningsproblemets professionella relevans består därmed av att folkbibliotek och dess folk- och barnbibliotekarier får mer kunskap om hur föräldrar använder sig av och värdesätter barnavdelningen. Närmare bestämt tar vi upp småbarnsföräldrars användning 1

6 och värdesättning i den här uppsatsen. Det beror på att småbarnsföräldrar enligt Barbro Johansson och Frances Hultgren är personer vars fokus i livet kretsar mycket kring deras barns välbefinnande (Johansson & Hultgren 2015, s. 40). Därigenom kan detta rum inom folkbiblioteket och dess tjänster förbättras för att bättre passa till småbarnsföräldrars behov. Den här undersökningen genomförs på en del av barnavdelningen på Göteborgs stadsbibliotek. På Göteborgs stadsbibliotek har en ombyggnation och tillbyggnation ägt rum under två år fram till våren 2014 enligt stadsbibliotekets hemsida (Stadsbiblioteket Göteborg 2015). Bland annat har Barn- och ungdomsavdelningarna ökat i omfattning (Stadsbiblioteket Göteborg 2015). Barnavdelningen omfattar efter ombyggnationen och tillbyggnationen fyra olika underavdelningar som ligger i anslutning till varandra i följande ordning: 0-5 år, fakta, 6-9 år och 9-12 år. Vi anser att den här nyligen gjorda förändringen av folkbiblioteksrummet och den nya omgivningen på Göteborgs stadsbibliotek är tilldragande som forskningsmiljö. Dessutom hittar vi nyligen gjord forskning om Göteborgs stadsbibliotek som berör förändring i folkbiblioteksrummet med folkbibliotekarieprofessionen i fokus. Exempel på detta är en kandidatuppsats skriven av Malin Fridström (2014). Enligt oss saknas det kunskap kring föräldrarnas perspektiv när det gäller användandet och värdet av barnavdelningen på Göteborgs stadsbibliotek. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att få kunskap om föräldrars användning av barnbiblioteket, samt vad barnbiblioteket betyder för föräldrarna. 1.3 Frågeställningar Här presenteras de forskningsfrågor som besvaras i den här uppsatsen. På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? Frågeställningarna besvaras med hjälp av en studie på Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning. 1.4 Definitioner Här nedan presenteras några termer med förklaringar. Barnbibliotek och barnavdelning är synonymer för olika folkbiblioteksavdelningar eller rum som är anpassade efter barns behov och önskningar (Rydsjö, Hultgren & Limberg red. 2010, s. 13). Vi väljer också att avgränsa undersökningen till föräldrar med småbarn mellan åldrarna 0-5 år. Anledningen till detta tas upp under Problemformulering. Svenska MeSH definierar ett barn som en människa mellan åldrarna 6 och 12 år (Karolinska Institutet 1998). På grund av detta benämner vi barn som är yngre än sex år som småbarn. Det finns många olika sätt att definiera och dela in biblioteksanvändare på. Ett exempel på detta är Åsa Hedemarks, Jenny Hedmans och Olof Sundins diskursanalytiska 2

7 indelning (2005). Vi ser däremot biblioteksanvändare som en individ som besöker eller använder sig av ett folkbibliotek. Dessutom betyder biblioteksanvändning i den här uppsatsen att en användare befinner sig i folkbiblioteket och utför en aktivitet. Här kan det dessutom vara en aktiv eller en passiv användning. En aktiv användning innebär enligt oss att individen på något sätt nyttjar folkbibliotekets resurser, exempelvis genom utlån av böcker eller andra medier. En passiv användning betyder enligt oss att individen inaktivt nyttjar folkbibliotekets resurser, exempelvis genom att sitta på en bänk eller stol utan att aktivt ta del av folkbibliotekets utbud av tjänster. Slutligen innebär begreppet värde vilka aspekter av barnavdelningen som på något sätt berikar föräldrars vardag enligt oss. Hur värdet visar sig och vad det betyder varierar mycket. Att vara en mötesplats och ge upphov till bra upplevelser betonas av Rydsjö och Elf i deras kunskapsöversikt (2007, s ). 2 Tidigare forskning och litteraturgenomgång Här genomförs en genomgång och orientering av tidigare forskning och litteratur som berör den här uppsatsens ämne. Detta presenteras med hjälp av tre olika teman för att få en bra överblick över en del av de olika tidigare studierna. De tre olika temana är: Folkbibliotek och folkbiblioteksrum, Föräldrars användning av folkbibliotek och Föräldrars värdesättning och uppfattning av folkbibliotek. I avsnittet Folkbibliotek och folkbiblioteksrum berörs bland annat folkbiblioteket i samhället och användning av folkbiblioteket, folkbibliotekets värde för biblioteksanvändarna samt barnbibliotek och barnbiblioteksrum. Därefter inkluderar avsnittet Föräldrars användning av folkbibliotek forskning och publikationer om hur föräldrar nyttjar folkbibliotek. Temat Föräldrars värdesättning och uppfattning av folkbibliotek innehåller forskning och litteratur som handlar om hur folkbiblioteket har värde för föräldrarna samt föräldrars uppfattning av folkbiblioteket. Dessutom kan samma studier förekomma i flera avsnitt. Detta beror på att ett forskningsbidrag kan innehålla flera aspekter som passar in under olika teman. Vi innefattar inte så mycket studier och litteratur om föräldrar och barnbibliotek i litteraturgenomgången. Det kommer sig av att de texter som hittas mestadels fokuserar på barnens perspektiv i sammanhanget. Exempel på detta är olika kandidatuppsatser och vetenskapliga artiklar. Tidigare forskning och litteratur om Göteborgs stadsbibliotek utesluts också då vi inte hittar forskning och litteratur om uppsatsens ämne. 2.1 Folkbibliotek och folkbiblioteksrum Först berörs folkbibliotek och folkbiblioteksrum. Detta tema är aktuellt för den här uppsatsens frågeställningar, eftersom barnavdelningen är en viktig del av folkbibliotek enligt Rydsjö och Elf (2007, s ). Vi hittar endast ett fåtal användbara publikationer under detta tema. De aktuella publikationerna är Svanhild Aabøs och Ragnar Audunsons artikel Use of library space and the library as place (2012), Karen E. Fishers, Matthew L. Saxtons, Philip M. Edwards och Jens- Erik Mais bokkapitel Seattle Public Library as Place: Reconceptualizing Space, Community, and Information at the Central Library (2007) och Casper Hvenegaard Rasmussens och Henrik Jochumsens bokkapitel Från läsesal till levande bibliotek: barn, ungdomar och biblioteksrummet (2010). 3

8 Aabøs och Audunsons artikel syftar till att undersöka hur invånare nyttjar det lokala folkbiblioteket när det kommer till sociala aspekter och mötesplatser (2012, s. 138). Studiens resultat visar bland annat på en varierad användning av folkbibliotek (Aabø & Audunson 2012, s. 138). Biblioteksanvändare skiftar dessutom okomplicerat mellan att utnyttja folkbiblioteket som hög- eller lågintensiva mötesplatser (Aabø & Audunson 2012, s. 140). På folkbibliotek innebär högintensiva mötesplatser att biblioteksbesökare använder biblioteket ensam eller tillsammans med någon för att utföra primära och invanda sysslor (Aabø & Audunson 2012, s. 140). Därmed blir biblioteksbesökaren inte intellektuellt utmanad. (Aabø & Audunson 2012, s. 140). Exempel på detta är att läsa en bok som han/hon är van vid och som inte stimulerar till nya perspektiv om världen (Aabø & Audunson 2012, s. 140). Lågintensiva mötesplatser betyder däremot att biblioteksanvändaren blir intellektuellt utmanad genom sitt besök på folkbiblioteket (Aabø & Audunson 2012, s. 140). Det här innebär bland annat att biblioteksbesökare utför aktiviteter som han/hon inte brukar utföra (Aabø & Audunson 2012, s. 140). Exempel på sådana aktiviteter är att en biblioteksbesökare läser tidningar, vilket han/hon inte brukar göra (Aabø & Audunson 2012, s. 140) Därigenom upptäcker han/hon åsikter, perspektiv om världen och bibliotekstjänster som han/hon inte har funderat över tidigare (Aabø & Audunson 2012, s. 140). En annan aspekt som berörs i artikeln är mötets betydelse för biblioteksbesökaren (Aabø & Audunson 2012, s. 140). En biblioteksanvändares samtal med en nära vän är mer högintensivt än hans/hennes möte med en främling (Aabø & Audunson 2012, s. 140) Att denna studie indikerar att biblioteksanvändare använder folkbibliotek på ett varierat vis genom exempelvis utnyttja detta som högintensiva eller lågintensiva mötesplatser visar enligt oss att biblioteksanvändning överlag är väldigt mångfacetterad. Nästa forskningsbidrag pekar på delvis andra resultat angående folkbiblioteket och biblioteksanvändarna. Fishers, Saxtons, Edwards och Mais bokkapitel har som syfte att nå kunskap om vad den då nya biblioteksbyggnaden för Seattles centrala folkbibliotek tillför socialt, politiskt, kulturellt och ekonomiskt för biblioteksanvändare och förbipasserande (Fisher et al. 2007, s ). Studien resulterar bland annat i en uppdelning av SPL (Seattle Public Library) som en fysisk plats, SPL som en social plats och SPL som en informationsmässig plats (Fisher et al. 2007, s. 141). SPL som huvudsakligen en fysisk plats innebär exempelvis att fokusera på positiva och negativa reaktioner kring folkbiblioteksstrukturen och den fysiska miljön (Fisher et al. 2007, s. 141). SPL som en social plats inkluderar exempelvis dialog med andra biblioteksanvändare (Fisher et al. 2007, s. 141). Slutligen medför SPL som en informationsmässig plats till exempel biblioteksbestånd. (Fisher et al. 2007, s. 141). Enligt oss indikerar dessa två studier att folkbiblioteket har olika användningsområden och betydelser för biblioteksanvändare. Detta inkluderar exempelvis fysisk plats, social plats och informationsmässig plats. Hvenegaard Rasmussens och Jochumsens bokkapitel Från läsesal till levande bibliotek: barn, ungdomar och biblioteksrummet i Rydsjös, Hultgrens och Limbergs forskningsöversikt Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld bygger vidare på tankarna att biblioteksrummet ses som en mötesplats (2010, s ). De pekar på att biblioteket är en plats där användarna kan vistas och möta andra besökare. Enligt Hvenegaard Rasmussen och Jochumsen leder detta till att folkbiblioteket kan nå legitimitet genom att förknippas med annat än utlån av böcker (2010, s ). Författarna av forskningsöversikten betonar också att det finns andra sätt som biblioteket kan ses och användas på. De benämner biblioteksrummet som en 4

9 plats för lärande och att biblioteksrummet kan fungera som en verkstad (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s ). De använder en vid definition för att kunna kalla biblioteket och barnbiblioteket en plats för lärande (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 231). Denna definition innefattar många olika aktiviteter så som läxcaféer, evenemang och mötesplatser (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 231). Dessutom är dessa tre biblioteksrum relaterade till varandra (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 233). Exempelvis är det möjligt att uppehålla sig och tillgodogöra sig nya lärdomar i en verkstad (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 233). Avslutningsvis beskriver de att barnbiblioteket kan betraktas som ett experimentarium (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s ). Det här innebär att barnbiblioteket är en plats där upplevelser ligger i centrum (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s ). Exempelvis inkluderar detta upplevelser som är ovanliga på barnbibliotek, såsom av det kroppsliga slaget (Hvenegaard Rasmussen & Jochumsen 2010, s ). Detta är ytterligare exempel på användningsområden och värden i tidigare forskning och litteratur som folkbibliotek och barnbibliotek kan ha. Dessutom finns det enligt oss en del olika sätt att dela in dessa värden. 2.2 Föräldrars användning av folkbibliotek Hur föräldrar använder sig av barnbiblioteket är en av den här uppsatsens frågeställningar. Eftersom vi inte hittar någon tidigare forskning eller litteratur om just barnbibliotek i detta fall, är det värdefullt att redogöra för texter om föräldrars användning av folkbibliotek i allmänhet. Det finns flera publikationer som handlar om hur föräldrar använder sig av folkbiblioteket. De texter som nyttjas här är Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens bok Gør biblioteket en forskel (2000), Axelssons och Björnbergs magisteruppsats Folkbiblioteket och föräldrarollen: En studie om småbarnsföräldrars användning av och uppfattning om folkbibliotek samt bibliotekets funktioner (2007), Johanna Holmströms magisteruppsats Får jag ta med min bebis in? En fokusgruppstudie om bebisföräldrar på folkbiblioteket (2009) och Lina Allards magisteruppsats Föräldrars attityder till bilderböcker och barns läsning (2005). Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen skriver om småbarnsföräldrars biblioteksanvändning i sin bok (2000). Där framstår användning av biblioteket för barnfamiljer som komplex och allsidig. De pekar bland annat på aspekter av användningen som exempelvis mötesplats och utflyktsmål (Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen 2000, s. 33). Axelsson och Björnberg påvisar dessutom andra sätt som föräldrar använder folkbiblioteket på, exempelvis för att söka information kring sig själv som förälder (2007, s. 56). Axelsson och Björnberg respektive Holmström skriver även att folkbibliotek används som kulturcentrum, kunskapscentrum, informationscentrum och socialt centrum av föräldrarna (2007, s ; 2009, s ). Axelsson och Björnberg poängterar att folkbiblioteket är ett kulturcentrum eftersom föräldrarna bland annat tar med sig barnböcker eller andra barnmedier hem (2007, s. 56). Det finns också kulturella aktiviteter som föräldrar önskar ta del av eller tar del av, exempelvis sagostunder (Axelsson & Björnberg 2007, s. 56). Dessutom är kunskapscentrum en kategori som uppfylls eftersom att folkbiblioteket har diverse uppfostrande barnböcker och lärorika aktiviteter som både föräldrar och småbarn har nytta av (2007, s. 56). Den näst sista kategorin, informationscentrum, beskrivs i magisteruppsatsen som att föräldrar använder sig av bland annat referenstjänster (Axelsson & Björnberg 2007, s. 56). Magisteruppsatsens författare berör också föräldrarnas och småbarnens sociala 5

10 integration, då folkbiblioteket fungerar som ett socialt rum och mötesplats (Axelsson & Björnberg 2007, s ). Rydsjö och Elf skriver även om böcker och högläsning, vilket vi tycker är i linje med folkbibliotekets roll som kulturcentrum där böcker finns enligt Axelsson och Björnberg (2007, s ; 2007, s ). De poängterar att föräldrar är en viktig influens till barns intresse för läsning (Rydsjö & Elf 2007, s. 106). I Rydsjös och Elfs kunskapsöversikt (2007, s ) står det också om en magisteruppsats skriven av Allard (2005). Där intervjuas sju föräldrar med barn i 3-6 års ålder, för att få fram föräldrars inställning till bilderböcker och barns läsning av bilderböcker (Allard 2005, s. 1-22). Alla föräldrar vill att barnet själv väljer böcker. Samtidigt önskar alla föräldrar variera barnens läsning och presentera olika sorters litteratur till barnen (Allard 2005, s ). Dessutom nämner föräldrar i Axelssons och Björnbergs text att de kommer till folkbibliotek för att låta sina barn leka (2007, s. 49). Där spelar det sociala centrumet in enligt magisteruppsatsens författare (Axelsson & Björnberg 2007, s. 49). Holmström tillägger i den här kontexten att föräldrar låter sina barn leka tillsammans med andra barn på folkbibliotek (2009, s. 49). Texterna i det här avsnittet visar på en tendens till en mångfacetterad och allsidig användning av folkbiblioteket. Detta demonstreras genom exempelvis barnfamiljers komplexa biblioteksanvändning och folkbibliotekets roll som exempelvis kulturcentrum och socialt centrum. Rollen som kulturcentrumet är komplex. Ett exempel är läsning för barn som enligt Axelsson och Björnberg samt Allard präglas av att föräldrar både vill styra barns läsning och samtidigt släppa den fri så att barnen själva kan välja böcker som är intressanta (Axelsson & Björnberg 2007, s. 56; Allard 2005, s. 57). 2.3 Föräldrars värdesättning och uppfattning av folkbibliotek Barnbibliotekets värde för föräldrar är en av den här uppsatsens frågeställningar. Därför behandlar vi forskning och litteratur som på olika sätt berör föräldrars uppfattning och värdesättning av folkbiblioteket. De texter som tas upp är Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens bok Gør biblioteket en forskel (2000), Rydsjös och Elfs bok Studier av barnoch ungdomsbibliotek: En kunskapsöversikt (2007), Holmströms magisteruppsats Får jag ta med min bebis in? En fokusgruppstudie om bebisföräldrar på folkbiblioteket (2009) och Johanssons och Hultgrens text Rum för de yngsta - Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter (2015). Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen samt Rydsjö och Elf menar att föräldrar uppfattar biblioteket på en mängd olika sätt; som bland annat en trygg plats, biblioteket som mötesplats för barnen, bibliotekets medier, den fostrande betydelsen hos biblioteket, ett bibliotek där barn kan vara fria, bibliotekets kunskapsanskaffande roll och bibliotekets upplevelsespäckade sida (2000; 2007, s ). Holmströms magisteruppsats visar att föräldrar vill att folkbiblioteket ska vara en trygg miljö (2009, s. 34), vilket Jochumsen och Hvenegaard Rasmussen samt Rydsjö och Elf också skriver (2000; 2007, s ). Johansson och Hultgren menar också att föräldrar tycker om ställen och aktiviteter där det finns rum för lek (2015, s. 41). Dessutom anser föräldrar enligt Axelsson och Björnberg att folkbiblioteket är attraktiv både för föräldrar och för barn (2007, s. 56). Allt det här i 6

11 den tidigare forskningen och litteraturen tyder, enligt oss, på att föräldrars uppfattning och värdesättning av folkbibliotek har en stor variation. Det framkommer även olika typer av värdeladdade komponenter hos litteraturen. I Holmströms magisteruppsats nämns fler praktiska aspekter än i Jochumsens och Hvenegaard Rasmussens samt Rydsjös och Elfs texter (2009; 2000; 2007). Några av de mer praktiska delarna i Holmströms artikel är att föräldrar tycker att lokalerna ska vara mysiga, ge barnet ett särskilt område att vistas på, att det utan problem ska gå att komma in i folkbiblioteket med en barnvagn och det ska vara säkert för barnen att vistas i lokalerna (2009). Johansson och Hultgren tar även upp att föräldrar tycker att bekvämlighet är viktigt i det temporära Barnens kulturrum i närheten av Borås stadsbibliotek (2015, s ). De berättar om olika typer av bekvämligheter (Johansson & Hultgren 2015, s ). Bland annat skriver de att det är viktigt för föräldrarna att Barnens kulturrum fungerar i samband med att ta hand om sitt/sina barn. Exempelvis innebär detta ett centralt läge, barnanpassade ytor, gästvänlig miljö och skötrum enligt föräldrarna (Johansson & Hultgren 2015, s ). Liksom i Holmströms text (2009, s. 26) så nämner Johansson och Hultgren att föräldrarna tycker om att kunna hantera och parkera sina barnvagnar på ett bra sätt i Barnens kulturrum (2015, s. 40 ). Dessutom är barns välbefinnande och praktiska bekvämligheter värdefullt för föräldrarna enligt den tidigare forskning och litteratur som vi hittar. 3 Teori I följande avsnitt presenteras teorin som vi använder i denna uppsats. Den redogörs för i sin helhet för att ge kunskap kring hur teorin är uppbyggd. Den relevans som teorin har och hur teorin används i denna uppsats diskuteras också i sektionen. Den teori som används för att besvara frågeställningarna På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? och På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? är en teoretisk modell som heter Four Spaces (Jochumsen et al. 2012). Den presenteras i Henrik Jochumsens, Casper Hvenegaard Rasmussens och Dorte Skot-Hansens artikel The four spaces: a new model for the public library (2012). Enligt artikelns författare började den som en modell för folkbiblioteksprofil (Jochumsen et al. 2012, s ). Därefter har den utvecklats till något mer konkret; till ett verktyg som folkbibliotek kan använda för att utvecklas vidare (Jochumsen et al. 2012, s ). Vi tycker att ett exempel på detta är att modellen bland annat kan användas i folkbiblioteks arkitektur, formgivning, tjänster och program (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen och Skot-Hansen börjar med att presentera fyra mål som folkbibliotek och dess verksamhet kan uppnå (2012, s. 589). Dessa mål utvecklar ett ramverk för resten av modellen och fungerar som fyra pelare. Målen är upplevelse, engagemang, möjliggörande och innovation (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Målen berör biblioteksanvändarna i stort och vad de kan få ut av folkbibliotekets rum och tjänster (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Upplevelse och engagemang berör individen medan möjliggörande och innovation involverar samhälleliga mål (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Upplevelse och engagemang betyder att medborgarna söker efter mening och identitet i denna komplicerade värld (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Möjliggörande innebär dessutom att medborgarna blir alltmer fria och oberoende i sitt tänkande och kan fatta egna beslut i sina vardagsliv (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Innovation definieras 7

12 som att individer kan lösa svårigheter på unika sätt eller tänka ut nya idéer (Jochumsen et al. 2012, s. 589). Dessa mål är relevanta eftersom de på ett generellt sätt kan hjälpa att ge ett underlag till att svara på forskningsfrågorna På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? och På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna? Teorin består också av fyra miljöer som berör hur folkbiblioteket som institution kan ses på och användas (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Det är viktigt att påpeka att dessa miljöer, som förklaras nedan, inte är miljöer i fysisk mening. De beskrivs av författarna som möjligheter och potential som kan förverkligas och därmed uppfylla folkbibliotekets mål i både det fysiska och virtuella folkbiblioteket (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Dessa miljöer torde vara relevanta för denna uppsats frågeställningar eftersom de beskriver vad folkbiblioteksrummen kan ha för användningsområden. De kan till exempel hjälpa oss att undersöka vad barnbiblioteket har för användning och värde för föräldrarna. Dessa fyra miljöer är följande: inspirationsmiljö, lärandemiljö, social miljö och innovativ miljö (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Dessa miljöer beskrivs mer i detalj i texten nedanför. Den första miljön heter inspirationsmiljö. Den handlar enligt oss om hur folkbiblioteket kan inspirera biblioteksanvändarna på olika sätt. Författarna pekar också på att innovation på folkbiblioteket är viktigt (Jochumsen et al. 2012, s. 591). De lägger dessutom vikt på att upplevelser i denna miljö ska vara meningsfulla för biblioteksanvändarna (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Upplevelserna sker på många olika sätt. Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen, Skot-Hansen nämner exempelvis sagostunder i det här fallet (2012, s. 590). De menar också att upplevelser blir mer och mer viktigt i den alltmer virtuella som vi lever i, då allt fler ständigt är uppkopplade mot nätet (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Den andra miljön som berörs är den så kallade lärandemiljön (Jochumsen et al. 2012, s. 591). Det som har störst utrymme här är upplevelser och möjliggöranden för biblioteksanvändare av alla åldrar och med olika bakgrunder (Jochumsen et al. 2012, s. 591). Skribenterna påpekar att lärande sker på många olika sätt på ett folkbibliotek och att lärande alltid ska vara möjligt i folkbiblioteksmiljön (Jochumsen et al. 2012, s. 591). De pekar på att det är biblioteksanvändaren som själv kan se vad och hur de vill lära och sedan själv jobba utifrån det (Jochumsen et al. 2012, s. 591). Några exempel på hur lärande kan se ut är artistiskt uttryck och lek. (Jochumsen et al. 2012, s. 591). Social miljö är den tredje miljön. Den innehåller engagemang och möjligheter för biblioteksanvändarna att träffa varandra och samtala (Jochumsen et al. 2012, s. 592). Denna miljö beskrivs i artikeln som en öppen plats i samhället där alla individer som både är olika och lika varandra kan mötas. (Jochumsen et al. 2012, s. 592). Dessa olikheter respektive likheter kan exempelvis bestå av det som författarna till teorin kallar åsikter (Jochumsen et al. 2012, s. 592). Två individer kan ha likadana eller olika åsikter om bland annat böcker. Dessutom kan allt från mindre till större rum i folkbiblioteket utnyttjas som sociala miljöer (Jochumsen et al. 2012, s. 592). Den sista miljön kallas innovativ miljö (Jochumsen et al. 2012, s. 593). Denna miljö beskrivs som nyskapande och involverande (Jochumsen et al. 2012, s. 593). Här handlar det om att se biblioteksanvändaren som en skapande individ (Jochumsen et al. 2012, s. 593). Folkbiblioteket ska också fungera som en plattform för dennes skapande (Jochumsen et al. 2012, s. 593). I denna miljö finns dessutom olika verktyg för att hjälpa och inspirera biblioteksanvändaren till innovativa aktiviteter. Exempel på dessa verktyg är interaktiva spel och att skriva (Jochumsen et al. 2012, s. 593) 8

13 3.1 Tillämpning av teorin Teorin är menad att belysa alla delar av ett folkbibliotek (Jochumsen et al. 2012, s. 590). Detta innebär som tidigare beskrivits ovan både det fysiska och virtuella folkbiblioteket (Jochumsen et al. 2012, s. 590). I denna uppsats används den däremot som ett teoretiskt verktyg på ett avgränsat sätt. Närmare bestämt inkluderas och utforskas endast barnavdelningen på Göteborgs stadsbibliotek. Teorin är enligt oss främst utvecklad för att ge ett perspektiv som ser mer allmänt på folkbiblioteksverksamheten. Det märks genom att teorins författare främst riktar teorin gentemot folkbibliotek som exempelvis byggs eller förändras (Jochumsen et al. 2012, s ). Författarna till teorin betonar också att den kan nyttjas i samband med biblioteksplaner och riktlinjer, samt vid reflektion kring folkbibliotekets roll i samhället (Jochumsen et al. 2012, s ). Det här leder därför till att vi också anpassar teorin i vår studie så att den passar utifrån föräldrars perspektiv. På vilket sätt det här sker utvecklas under Resultat och analys. 4 Metod I det här avsnittet beskrivs vilket typ av urval som används vid materialinsamlingen. Här presenteras dessutom insamlingsmetoderna kortintervjuer och ostrukturerade observationer. Den analysmetod som används i uppsatsen redogörs också för. Därefter beskrivs uppsatsens reliabilitet och validitet. För att avsluta kapitlet behandlas forskningsetik kring uppsatsen. 4.1 Urval I den här uppsatsen tillämpas ett målstyrt urval. Målstyrt urval innebär enligt Alan Bryman att de undersökta respondenterna passar för att kunna besvara syftet och frågeställningarna (2012, s. 207). Anledningen till att det här urvalssättet är relevant är att föräldrarna från Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning väljs ut utifrån deras möjlighet att ge relevanta svar som sedan används för att svara på frågeställningarna. Rent konkret betyder detta att intervjupersoner tillfrågas och observeras på plats i barnbiblioteket. Därmed säkerställer vi att vi uppfattar hur föräldrarna faktiskt använder sig av och värdesätter barnbiblioteket. 4.2 Insamlingsmetoder I det här avsnittet beskrivs insamlingsmetoderna. För att nå det som Bryman kallar fullständighet (2012, s. 637) i besvarandet av frågeställningarna används en kombination av insamlingsmetoder i uppsatsen. Denna kombination innehåller kortintervjuer och ostrukturerade observationer. Intervjuerna nyttjas för att svara på de båda frågeställningarna På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? och På vilka sätt har barnbiblioteket värde för föräldrarna?. Observationerna sker dessutom för att svara på frågeställningen På vilka sätt använder föräldrar barnbiblioteket? Dessutom äger observationerna rum innan intervjuerna hålls. Däremot presenteras intervjuerna innan observationerna här i metodavsnittet. Det beror på att intervjuerna har en större roll än observationerna i analysarbetet. På vilket sätt det här sker utvecklas i Resultat och Analys Innan intervjuerna och observationerna sätts igång informeras också bibliotekspersonalen 9

14 vid barnavdelningen på Göteborgs stadsbibliotek om att undersökningen sker. Detta leder till att de blir medvetna om den pågående undersökningen Intervjuer Hädanefter presenteras de 20 intervjuer som genomförs. Här beskrivs vilken typ av intervjuer som utförs, anledningen till varför intervjuer används som insamlingsmetod, planeringen inför intervjutillfällena, pilotstudien och genomförandet av intervjuerna på Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning. Vi genomför korta semi-strukturerade intervjuer. I semi-strukturerade intervjuer ställer forskaren allmänna frågor utefter en intervjumall (Bryman 2012, s. 471). Dessutom finns utrymme för ändring i frågeordningen och rum för ytterligare frågor (Bryman 2012, s. 471). Kortintervjuer innebär här att en mindre intervju genomförs där intervjutiden blir cirka två-fem minuter. Anledningen till att semi-strukturerade kortintervjuer väljs är för att metoden enligt Bryman hjälper till att få kunskap om människors egna perspektiv (2012, s. 471). Med kortintervjuer går det också att få en större bredd bland intervjupersonerna än vad som skulle ha varit möjligt med hjälp av längre intervjuer. Dessutom kan det vara svårt att få tag på informanter till längre intervjuer. Det beror på att föräldrar enligt Johansson och Hultgren är personer med upptagna och ansträngda liv (2015, s. 40). Därmed är två- fem minuter långa intervjuer fördelaktiga, eftersom det är en tidsperiod som föräldrar rimligtvis hinner med. En intervjuguide skapas genom att två teman identifieras utifrån frågeställningarna. Det ligger i linje med hur semi-strukturerade intervjufrågor produceras enligt Barbara M. Wildemuth (2009, s. 234). Därmed operationaliseras frågeställningarna, så att intervjufrågorna behandlar föräldrars olika sätt att använda barnbiblioteket på och vad barnbiblioteket har för slags värde för föräldrarna. Fyra frågor utformas, det vill säga två för varje tema. Skapandet av intervjufrågor utifrån våra teman överensstämmer med vad Wildemuth skriver (2009, s. 234) om proceduren kring skapandet av intervjufrågor utifrån frågeställningar. De två första frågorna berör dessutom föräldrars olika sätt att använda barnbiblioteket. Vad gör du på barnavdelningen idag? Vad brukar du göra på barnavdelningen? De två sista frågorna handlar om barnbibliotekets värde för föräldrar. Varför kommer du hit till barnavdelningen? Vad ger barnavdelningen dig? Fler frågor hinns inte med på 2-5 minuter enligt oss. Dessutom kan frågorna besvaras mer utförligt av föräldrarna om de inte får så många frågor på kort tid. En liten pilotstudie genomförs innan kortintervjuerna sätts igång. Pilotstudien används för att som Wildemuth skriver, ge en fingervisning på om frågorna ger de svar som behövs för att svara på syftet och frågeställningarna (2009, s. 234). I den här uppsatsen innebär det att vi skickar ut e-post innehållande intervjufrågorna till fem testpersoner. Dessa testpersoner är föräldrar till småbarn. Om testpersonerna inte besöker barnavdelningen, kan de istället byta ut ordet barnavdelningen och fokusera på folkbibliotek istället. På så sätt blir ändå frågorna närbesläktade eftersom Reitz skriver att 10

15 barnavdelningen är en del av folkbiblioteket (2013). Dessutom förstår testpersonerna intervjufrågorna relativt bra. Intervjusvaren från pilotstudien inkluderas ändå inte i resultatet eftersom svaren inte nödvändigtvis berör Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning. Kortintervjuerna äger rum på en vardag och en helgdag på underavdelningen 0-5 år på Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning. Det här sker för att få en variation av intervjupersoner, eftersom det eventuellt kommer olika föräldrar till barnavdelningen på vardagar respektive på helgdagar. Exempelvis använder eventuellt mest föräldralediga barnavdelningen på vardagar. Utöver detta väljer vi att endast en av oss håller i intervjuerna. Det är vår uppfattning att det blir mindre störande för intervjupersonen/-erna på det sättet. Det kommer sig av att intervjupersonen bara behöver koncentrera sig på en intervjuare. Kortintervjuerna sker också genom att intervjuaren letar efter personer som kan vara föräldrar i och precis utanför barnavdelningen. Därefter tillfrågas personer som ser lediga ut och därför kan tänkas ha tid för en kortintervju. Oftast intervjuas en person åt gången. Däremot intervjuas ibland två eller fler föräldrar samtidigt. Det beror på att två eller fler föräldrar i grupp tillfrågas om de ser ut att vara lediga. Detta kan leda till att personer som intervjuas samtidigt kan påverkas av varandras svar. Vi försöker att ha detta i åtanke vid bearbetningen av resultatet och analysen. Intervjuerna äger rum utifrån tillvägagångssättet introduktion, frågor och avslutning. Detta är ett bra handlingssätt enligt Wildemuth (2009, s. 236). Introduktionen till kortintervjuerna består av det som Wildemuth beskriver som en presentation av intervjuaren, uppsatsens ämne, information om att intervjun är frivillig, intervjuns uppskattade längd och att konfidentialitet råder vad beträffar hanterandet och publicerandet av intervjudata (2009, s. 236). Därefter tillfrågas intervjupersonen om han/hon är en förälder för småbarn upp till åldern fem år. Med hjälp av den här introduktionen sätts den intervjuade in i omständigheterna kring intervjun. När informanten accepterar intervjun så ställs frågorna. Frågorna är det som Bryman benämner som öppna, det vill säga utan förutbestämda alternativ (2012, s. 714). På det viset får informanterna själva svara på frågorna utefter deras eget tycke. Om intervjupersonerna inte förstår vad en fråga innebär, ger intervjuaren exempel på vilka aktiviteter eller vilka värden som kan vara aktuella. Även om informanten får en förståelse för vad frågan betyder är nackdelen med att ge exempel enligt oss att den som utför intervjun kan styra intervjupersonens svar. Avslutningsvis avrundas intervjun med det som Wildemuth beskriver som tacksamhet angående intervjupersonens deltagande och en möjlighet för intervjupersonen att uttrycka funderingar eller tillägg (2009, s. 236). Därigenom avslutas kortintervjuerna i ett positivt klimat och god ton Observationer Hädanefter beskrivs den andra av de utvalda insamlingsmetoderna, vilket är observationer. Här behandlas vilken typ av observationer som utförs, anledningen till att observationer väljs och genomförandet av observationerna på Göteborgs stadsbiblioteks barnavdelning. Observationerna i den här uppsatsen är det som Bryman kallar ostrukturerade, ickedeltagande och dolda (2012, s. 273). Ostrukturerade observationer innebär att observatören fritt antecknar vad de observerade personerna gör (Bryman 2011, s. 266). Vi hittar dock inte någon tidigare publicerad studie kring föräldrars användning av barnbiblioteket. Därmed är det svårt att skapa ett observationsschema med fasta 11

16 observationsenheter, eftersom vi inte kan förutse hur föräldrar reagerar i denna miljö. Därför väljer vi ostrukturerade observationer. Icke-deltagande observationer innebär att observatören sitter på en lite avsides plats och inte befinner sig mitt i den studerande omgivningen (Bryman 2011, s. 266). Observationerna utförs alltså utanför barnavdelningen, men på ett sådant sätt att det finns en bra insyn i rummet. Detta sker för att enligt Bryman inte störa de individer som observeras och för att få fram en så korrekt bild av miljön som möjligt (2012, s. 270). Dessutom betyder dolda observationer enligt oss att föräldrarna inte får reda på att observationerna äger rum. Detta minskar risken att föräldrarnas beteende påverkas av observatören eftersom att de enligt Bryman inte störs av den som observerar (2012). Skälet till att observationer genomförs på detta sätt är att metoden enligt Bryman existerar för att ta reda på hur människor beter sig i olika situationer (2012, s. 270). Dessutom kan observationer ge det som Bryman beskriver som en mer utförlig bild (2012, s. 270) av hur föräldrarna använder barnavdelningen. Metoden är också bra för att få en mer objektiv syn på det som observeras (2012, s. 270). Den här metoden är dessutom aktuell för att den fungerar som ett komplement till intervjuerna. Det beror på att det går att se vilka likheter och skillnader som finns mellan resultatet från intervjuerna och materialet från observationerna. Detta kommer sig av att det enligt Bryman finns diskrepans mellan vad individer säger att de gör och vad de egentligen gör (2012, s ). Dessutom innebär observationerna direkta iakttagelser av miljön och de individer som befinner sig där. Med direkta iakttagelser menas att vi dokumenterar vad de observerade föräldrarna gör just vid en utvald tidpunkt. Dessa observationer antecknas av observatören i punktform. Hur länge observationerna äger rum beror på hur många föräldrar som vid det observerade tillfället finns i barnavdelningen. Dessutom kan det ta olika lång tid att anteckna. En maxgräns angående tiden på observationerna blir därmed 10 minuter. Observationerna äger dessutom rum under fyra dagar genom direkta iakttagelser varje timme kl på vardagar och kl på helgdagar. Anledningen till att de här tiderna väljs är för att vi antar att barnfamiljer är närvarande i barnbiblioteket under dagen. Dessutom öppnar stadsbiblioteket kl. 9:00 på vardagar och kl. 10:00 på helgdagar. Därmed väljs observationstiderna för att det inte ska uppstå störningsmoment för bibliotekspersonalen i samband med öppning och stängning. Både vardagar och helgdagar omfattas av observationerna för att inkludera så många föräldrar som möjligt. Eventuellt besöker föräldralediga föräldrar Göteborgs barnavdelning på vardagar medan arbetande föräldrar fångas upp under helger. Under de fyra dagar där observationerna äger rum observeras 202 stycken individer på barnavdelningen. Individer som bedöms vara föräldrar under observationerna är personer som på något sätt interagerar med småbarn. Det finns en felmarginal här då det är svårt att vara helt säker på att det är en förälder och inte någon annan familjemedlem som är där tillsammans med småbarnet. Detta är utmanande att undvika utan att störa de observerade för att fråga dem om det här. Det krävs endast en observatör för att täcka den begränsade ytan. Det beror bland annat på att det är mindre störande för de observerade än om två personer skulle observera. 12

17 Dessutom innebär rent praktiskt observationerna att observatören går förbi underavdelningen som är inriktat till barn från 0-5 år och antecknar under själva observationen vad potentiella föräldrar gör. En förälder åt gången observeras under en kort tidpunkt, så att relevant information om användning hinner antecknas. Dessutom finns det möjlighet att anteckna efteråt och gå en till observationsrunda om inte alla föräldrar hinns med första gången. Anteckningarna består av korta ord eller fraser som beskriver vad som sker i den observerade miljön. 4.3 Analysmetod Här presenteras analysmetoden. Huvudsakligen används en tematisk analys. Vad den innebär och hur den brukas i den här kontexten beskrivs hädanefter. Tematisk analys innebär att det insamlade materialet sorteras in i kategorier. Tematisk analys har dessutom ingen tydlig teknik bakom sig utan den ser olika ut vid olika tillfällen (Bryman 2012, s ). Den gemensamma faktorn för de flesta tematiska analyser är dock att det eftersträvas bland annat relevanta och återkommande intervjusvar och observationer (2012, s ). Dessa utgör grunden för att kunna se likheter och skillnader i det insamlande materialet enligt Bryman (2012, s ). För att konkret sortera empirin innan den tematiska analysen äger rum, skrivs först det insamlade materialet från intervjuerna och observationerna in ett dokument. Därefter frekvensräknas materialet för att få fram hur många olika aktiviteter och värden som finns. Dessa aktiviteter och värden sammanställs sedan i löpande text eller i tabell för respektive forskningsfråga. Därefter skapas två tomma tabeller i ytterligare ett dokument, en tabell för varje frågeställning. Varje kolumn i respektive tabell är tillägnad en kategori. Sedan skärskådas de första frekvenstabeller för de båda forskningsfrågorna för att undersöka vilka aktiviteter respektive värderingar som har liknande egenskaper. Därefter skrivs aktiviteter och värden med likartade kännetecken in i samma kategori. Det här sker till den tidpunkt att varje aktivitet respektive värdering är underordnad minst en kategori. Dessutom urskiljs hur många aktiviteter respektive värden som ingår i varje kategori och hur omfattande varje kategori är. Slutligen skapas en tabell för varje kategori där aktiviteters eller värdenas frekvens samt totala antalet intervjupersoner respektive observerade personer skrivs in. Samlingsnamnet för dessa kategorier är Egenskapade kategorier och de redovisas under Resultat och analys. 4.4 Reliabilitet och validitet Här presenteras reliabilitet och validitet i samband med uppsatsen. Reliabilitet definieras som strukturen och trovärdigheten hos vetenskapliga undersökningar (Kvale & Brinkmann 2009, s. 360). Dessutom handlar validitet enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann om att en vetenskaplig text är varaktig och utforskar det som uppges utforskas (2009, s. 361). Det är bra att reflektera kring begreppen, eftersom det enligt Bryman leder till bättre vetenskaplig undersökningar (2012, s. 46). Vi tillämpar det som Bryman kallar för flermetodsforskning med både kvalitativa och kvantitativa metoder i den här uppsatsen (Bryman 2011, s ). Den manifesteras 13

18 här genom att kortintervjuerna är av semi-strukturerad karaktär. Detta beror på att semistrukturerade intervjuer enligt Bryman räknas som kvalitativa intervjuer (2012, s. 471). Det visar sig också genom att de ostrukturerade och dolda observationerna räknas som en kvantitativ metod. Det kommer sig av att det som Bryman benämner som frekvens i samband med kvantitativ forskning (2012, s. 160) är det som är undersöks i den här uppsatsens observationer. Med allt det här i åtanke är det som Bryman benämner som kvalitativa varianter av validitet och reliabilitet bra att ta hänsyn till (2012, s ) Reliabilitet Här redogörs uppsatsens reliabilitet för. De olika aktuella typerna av reliabilitet är intrasubjektiv, extern respektive intern reliabilitet. Intrasubjektiv reliabilitet berör vetenskapliga texters resultats möjlighet att upprepas vid andra tillfällen (Kvale & Brinkmann 2009, s. 360). Extern reliabilitet handlar om huruvida publikationer kan upprepas av andra forskare (Bryman 2012, s. 390). Dessutom innebär intern reliabilitet att vi enas kring det som Bryman kallar tolkningar kring uppsatsens resultat (2012, s. 390). För det första är intrasubjektiv reliabilitet svår att avgöra i samband med den här uppsatsen. Det kommer sig av att vi inte hittar några tidigare studier som handlar om föräldrars användning och värdesättning av barnbiblioteket som vi kan jämföra med. Därmed är det svårt att veta om föräldrarnas uttalanden och beteenden skulle vara annorlunda vid exempelvis andra tidpunkter på dygnet eller vid olika årstider. För det andra garanteras extern reliabilitet genom att vi skriver på ett sådant tydligt och transparent vis att det blir vad Bryman beskriver som replikerbart (2012, s. 715). Vid upprepandet av den nuvarande uppsatsen kan en liknande årstid, det vill säga våren, liknande veckodagar, tidpunkter och klockslag behöva nyttjas. Det beror som tidigare skrivet på svårigheten att veta om resultaten skiftar vid andra årstider, etc. Slutligen genomförs försök till relativ hög intern reliabilitet genom att vi innan, under och efter själva undersökningen på barnavdelningen för en dialog tillsammans kring hur olika typer av beteenden och uttalanden vid kortintervjuerna och observationerna tolkas Validitet Här beskrivs uppsatsens validitet. Extern, intern och ekologisk validitet är intressanta. Extern validitet definieras som huruvida resultatet från vetenskapliga undersökningar kan generaliseras (Bryman 2012, s. 390). Intern validitet betyder huruvida forskares iakttagelser på ett adekvat vis passar ihop med de teoretiska uppfattningar som framställs (Bryman 2012, s. 390). Ekologisk validitet innebär huruvida vetenskapliga texters produkt kan appliceras i individers naturliga förhållanden och vardagsliv (Bryman 2012, s. 711). För det första är exempel på extern validitet angående den här uppsatsen generalisering till andra barnbibliotek. Den är invecklad att undersöka enligt oss. Vi hittar som tidigare skrivet inte någon liknande studie angående föräldrar och barnbibliotek. Därmed är det svårt att uttyda om resultaten är av liknande art på ett annat barnbibliotek. För det andra kan den här undersökningens grad av intern validitet påverkas av att iakttagelserna vid kortintervjuerna och observationerna tolkas och kategoriseras av oss. Det är därmed viktigt att våra iakttagelser på ett adekvat och genomtänkt vis passar ihop med de 14