Teknisk rapport SIS/TS 12:2006

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Teknisk rapport SIS/TS 12:2006"

Rut Hermansson
för 5 år sedan
Visningar:

Determination of slip resistance ICS 55.020; 83.080.

1 Teknisk rapport Utgåva 1 April 2006 Virkesemballage Bestämning av friktionstal vid halkning Sawn timber wrapping material Determination of slip resistance ICS ; Språk: svenska Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Denna tekniska specifikation är inte en svensk standard. Dokumentet är antaget av SIS/TK 182 Trä efter allmän remiss. Upplysningar om sakinnehållet i tekniska specifikationer, rapporter och standarder lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Tekniska specifikationer, rapporter, Workshop Agreement och standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svenska och utländska standardpublikationer. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 Innehåll Förord... 2 Orientering Omfattning Normativa hänvisningar Beteckningar Utrustning Halkprovningsapparat Fot och sko Fotens upphängning Kraft på foten Skohölje och klackkoppling Referensklack Referensunderlag Plattformsvåg Provbänk Övrig utrustning Provkroppar Konditionering Inställning Provning Resultat Sida 1

4 Förord Det tekniska innehållet i denna SIS Tekniska Specifikation är likvärdigt med innehållet i den numera upphävda SS Golvmaterial Bestämning av friktionstal vid halkning, som har ersatts av SS-EN Golvmaterial Mätning av dynamisk friktionskoefficient på torra golvytor. SS gällde i princip för golvmaterial men metoden har visat sig lämplig även för provning av friktionstal vid halkning på virkesemballage. I avvaktan på färdigställandet av tillämpliga standarder för provning av halksäkerhet inom CEN/TC 339 Slip resistance of pedestrian surfaces Methods of evaluation, har det befunnits vara angeläget att, med vissa modifieringar, ha kvar provningen enligt SS för just virkesemballage. Dokumentet antogs av SIS/TK 182 Trä efter allmän remiss. 2

5 Orientering Provningar enligt SS har varit grunden för en mer än 20-årig branschrekommendation gällande halksäkerhet på virkesemballage. SS har ersatts av SS-EN Golvmaterial Mätning av dynamisk friktionskoefficient på torra golvytor. Till skillnad mot den upphävda svenska standarden gäller SS-EN endast torrt underlag och är olämplig som provningsmetod för halkskydd på virkespaket som till merparten hanteras och lagras utomhus. Föreliggande SIS/TS kommer att upphävas så snart det finns en europeisk eller global metod som visat sig vara minst lika ändamålsenlig som denna metod när det gäller att kvantifiera halkrisken på virkesemballage. 3

6 1 Omfattning I denna SIS Tekniska Specifikation, SIS/TS 12, beskrivs en metod för laboratoriebestämning av friktionstal skoklack underlag med hjälp av en sko på en konstgjort fot som bringas att "gå" som en verklig fot på en provkropp med monterat provmaterial. ANM. Friktionstalet, som är ett mått på halkigheten under givna betingelser, bestäms när skoklacken rör sig på underlaget (innan skosulan når det). Om kontaktytan är hal kan foten halka. Standarden kan tillämpas på torra och rena underlag och på underlag belagda med "smörjmedel" t.ex. mjukt vatten, diskmedelslösning, såplösning eller såpa, vilka i detta fall skall motsvara vatten, frost eller snö. 2 Normativa hänvisningar SS SS-ISO 48 SS-ISO 34-1 SS-ISO 4649 Byggmätning Ytjämnhet Redovisning av profilmätningsresultat Vulkat gummi och termoelast Bestämning av hårdhet (hårdhet mellan 10 IRHD och 100 IRHD) Vulkat gummi och termoplast Bestämning av rivhållfasthet Del 1: Tvåtungad provkropp, vinkelprovkropp och månskäreformad provkropp Vulkat gummi och termoelast Bestämning av nötningsbeständighet genom provning i cylinderformad roterande trumma 3 Beteckningar H H 1 V V 1 D R a f horisontell reaktionskraft, newton horisontalkomposant av den reglerbara kraften på fotledsaxeln, newton vertikal reaktionskraft, newton vertikalkomposant av den reglerbara kraften på fotledsaxeln, newton kraft mot den hydrauliska dämparen aritmetiskt medelvärde av absoluta värden av profilkurvans avvikelser från medellinjen inom en referenslängd (mätning av ytjämnhet enligt SS ) friktionstal 4

7 4 Utrustning 4.1 Halkprovningsapparat Friktionstal enligt denna tekniska specifikation bestäms i en halkprovningsapparat i princip enligt Figur 1 där en skobeklädd, rörlig, konstgjord fot utsätts för krafter som får den att bete sig som en verklig fot vid gång och vid halkning på klacken. Figur 1 Principskiss av halkprovningsapparat Figuren visar stativ, fotledsaxel och kraftkomposanter vid provning. H 1 och V 1 angriper fotleden. D dämpar nedsättningen. H och V överförs till plattformsvågen via provkroppen. Halkapparat och plattformsvåg är uppställda på en provbänk som kan bestå av betong. Provbänken, plattformsvågen och halkapparaten skall vara horisonterade. 4.2 Fot och sko I fråga om vikt och viktfördelning skall den konstgjorda foten, provfoten, i huvudsak överensstämma med en verklig fot. Den skall obeklädd vara 250 mm till 300 mm lång och vid provning, beklädd med sko, väga (1,7 ± 0,2) kg. Fotledsaxeln (rotationsaxeln) skall ligga (107 ± 3) mm över provkroppens yta och (75 ± 2) mm framför klackens bakkant då foten med sko helt vilar på provkroppen. Se Figur 2. Den beklädda fotens tröghetsmoment med avseende på rotationsaxeln skall vara (0,019 ± 0,002) kgm 2. ANM. En obeklädd fots vikt anges i anatomisk litteratur vara ca 1,5 % av kroppsvikten och dess tröghetsmoment med avseende på en tväraxel genom tyngdpunkten = ml 2 /6, där m är fotens massa (vikt) och l är fotens längd. Den beklädda provfotens tröghetsmoment med avseende på tväraxeln genom tyngdpunkten bestäms lämpligen med foten upphängd som torsionspendel i en tråd genom nämnda axel, varvid alla delar som vid provning roterar med foten skall vara med. 5

8 Figur 2 Lägen för fotledsaxeln och dämparens fästpunkt då foten är nedsatt (mått i mm) 4.3 Fotens upphängning Provfoten skall vara upphängd i ett stativ som vid provning skall vila på en provbänk (se 4.8). Stativet skall vara så stabilt att dess rörelser vid provning endast i försumbar grad inverkar på provningsresultaten. I stativet skall finnas belastnings- och lagringsanordningar som tvingar provfoten att röra sig som en verklig fot då den sätts ned. Fotledsaxeln (rotationsaxeln) skall vara parallell med plattformsvågens yta och vinkelrät mot gångriktningen. Under provning skall axeln lätt kunna parallellförflyttas minst 50 mm i vertikalled och minst 120 mm i horisontalled. Foten skall sättas i provkroppen med klacken först. Rotationen vid provning skall kunna omfatta minst 30. Om foten halkar skall rörelsen bromsas mjukt av en fjädrande buffert e.d. vid provsträckans ändläge. 4.4 Kraft på foten Vid provningen skall en reglerbar kraft (Figur 1) påföras fotledsaxeln med lufttryck, vätsketryck e. dyl. Kraftens horisontalkomposant H 1 skall kunna öka från 0 N till minst 500 N och dess vertikalkomposant V 1 från 0 till 1200 N inom 0,1 s. När kraften börjar verka sätts provfotens klack i provkroppen. Reaktionskrafterna H och V från provkroppen skall variera enligt beskrivningen i avsnitt 7, varvid foten skall rotera framåt. Rörelsen skall dessutom regleras av en inställbar hydraulisk dämpare (D i Figur 1) som verkar huvudsakligen i vertikalled i en punkt 50 mm till 90 mm framför fotledsaxeln (Figur 2). Foten skall efter varje halkförsök återföras till utgångsläget (Figur 4, avsnitt 7 och 8.1) av en fjäder (fjäderkonstant (2,5 ± 0,2) N/mm) kopplad parallellt med dämparen. 4.5 Skohölje och klackkoppling Skon skall med undantag för (den yttre) klacken vid provning vara omsluten av ett åtsittande, vätsketätt hölje. Klacken skall med hjälp av en vätsketät kopplingsanordning vara fastsatt på skon och lätt kunna tas av för rengöring eller byte. Kopplingsanordningen skall vara så utformad att den inte avsevärt ändra skons eller klackens styvhet i provningsriktningen. Den kan bestå av t.ex. fyra skruvar genom hål framför klackens (Figur 3) nötta parti. Höljet skall förhindra kontakt mellan sko och mjukt vatten, diskmedelslösning, såplösning, såpa eller annat smörjmedel, som används vid provning. Det skall inte förändra nämnda ämnens egenskaper och det skall vara lätt att rengöra. 6

Relevanta dokument

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

SVENSK STANDARD Fastställd 2005-02-18 Utgåva 2 Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression ICS 91.100.30 Språk: