Ytjämnhet Riktlinjer för ytjämnhetsbestämning Surface roughness Guidance for the choice of surface roughness

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ytjämnhet Riktlinjer för ytjämnhetsbestämning Surface roughness Guidance for the choice of surface roughness"

Sofia Samuelsson
för 5 år sedan
Visningar:

SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 674 Handlägganda organ Fastställd Utgåva Sida Registrering SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1989-10-18 4 1 (7} SMS reg 12.

1 SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 674 Handlägganda organ Fastställd Utgåva Sida Registrering SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING (7} SMS reg SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA STANDARDPUBLIKATIONER Ytjämnhet Riktlinjer för ytjämnhetsbestämning Surface roughness Guidance for the choice of surface roughness lnnehåll Orientering 1 Omfattning 2 Referenser 3 Val av ytjämnhetsparameter 4 Val av referenslängd 5 Val av mätställe och mätriktning 6 Samband mellan ytjänmhet och dimensionstolerans 7 Ytjämnhet funktion bearbetningsmetod Orientering Denna utgåva skiljer sig från utgåva 3 främst genom korrigering av terminologin och av referenserna samt av några ändringar i tabell 2 och 3. Standardvärden för ytjämnhet ges i SS-ISO 468 och för referenslängder och utvärderingslängder i SS-ISO Terminologin enligt SS-ISO tillämpas i denna standard. 1 Omfattning Denna standard ger riktlinjer för ytjämnhetsbestämning baserat på erfarenhetsvärden. Det kan därför i flera fall vara befogat att använda andra värden än de i tabellerna 2 och 3 mar-kerade normalvärdena. Man bör av ekonomiska skäl välja det största ytjämnhetsvärde som kan accepteras med hänsyn till ytans eller föremålets funktion. 2 Referenser I standarden nämns följande dokument, som emellertid inte innehåller några krav för denna standard. SS 672, utg 5 (SMS reg 1.70), Ritningsregler Ytjämnhetsuppgifter SS 675, utg 2 (SMS reg 12.79), Ytjämnhet Mätning av ytjämnhet med elektriska profilregistrerande instrument SMS 2090, utg 1 (SMS reg 11.05), ISO-toleranser Grundtoleransvidder SS-ISO 468, utg 1 (SMS reg ), Ytjämnhet Parametrar, värden för dessa samt allmänna regler vid kravspecificering SS-ISO , utg 1 (SMS reg ), Ytjämnhet Terminologi Ytan och dess parametrar SS-ISO 4288, utg 1 (SMS reg ), Ytjämnhet Regler och förfaranden för mätning av ytjämnhet med nålinstrument UDK Standarder kan beställas hos SIS som även Iämnar all- Upplysningar om sakinnehållet i standarden Iämnas av SMS. männa upplysningar om svensk och utländsk standard. Telefon: Telefax: Postadress: SIS, Box 3295, STOCKHOLM Telefon: Telefax: Prisgrupp J Tryckt i december 1989

2 Utgåva 4 Sida 2 3 Val av ytjämnhetsparameter De i svensk standard angivna ytjämnhetsparametrarna R a R z och R y anger ytavvikelsernas storlek i höjdled inom den valda referenslängden. De är således av samma karaktär och i princip utbytbara. Bärighet t p är tillämpad för att sätta krav på profiloregelbundheternas form på profilkurvan i olika nivåer. R a är den oftast tillämpade ytjämnhetsparametern och vanligen mäts R a med hjälp av elektrisk integrering varvid vissa mättekniska betingelser måste vara uppfyllda. Om man av olika anledningar förmodar att R a inte kan bestämmas för en viss yta kan det vara lämpligt att ange en annan parameter. De vanligaste orsakerna till val av annan parameter än R a är: för grov yta; R a är större än 10 µm. Många mätinstrument har inte erforderligt mätområde eller tillräckligt stor gränsvåglängd, varför manuell mätning måste utföras på från instrumentet utskriven kurva, t ex med parameter R y. för kort yta; Ytan är kortare än erforderlig utvärderingslängd. Se SS 675. För numerisk angivning av en ytas egenskaper i profilens längdriktning finns parametrarna S m och S. Dessutom kan man beskriva ytan genom att ange ytmönstrets orientering, bearbetningssätt eller för utseendet viktiga bearbetningsdata. Standardiserade ytlikare och andra hjälpmedel kan här vara till stor hjälp. 4 Val av referenslängd Val av referenslängd görs enligt SS-ISO Referenslängden väljs normalt så att ytjämnheten i sin helhet kan mätas. Detta innebär att det är profiloregelbundheternas delning snarare än deras storlek som bestämmer valet. Referenslängden bör vara minst lika med och helst 3-5 gånger den största medeldelning (S m som finns hos den uppmätta profilen. Genom granskning av ett profildiagram erhållet med lämplig referensyta och med tillräckig mätlängd kan delningarna studeras och mätas. Se SS 675. Tabell 1 ger anvisningar om lämpliga referenslängder vid olika bearbetningsmetoder med normala bearbetningsdata. Är man osäker vid val av referenslängd bör alltid en större längd väljas. Tabell 1 Lämpliga referenslängder

3 Utgåva 4 Sida 3 För ytjämnhetskrav bör direkt eller indirekt anges referenslängd. För indirekt angivning kan hänvisning ske till tabell 1-3 i SS-ISO Gäller annan referenslängd skall denna alltid anges direkt på ritningen. Angivning av referenslängd i ytjämnhetssymbol, se SS 672. När funktionskravet gäller endast en del av ytavvikelserna, t ex de kortvågigaste delarna vid utseendekrav som glans, Så kan detta markeras genom val av kortare referenslängd än man annars skulle valt. I figur 1 och 2 visas hur två ytor med olika karaktär kan särskiljas med hjälp av angivelse av ytjämnhetsparameter med kort referenslängd. Figur 2 5 Val av mätställe och mätriktning Mätning och utvärdering av ytjämnhet görs enligt SS-ISO Lokala ytdefekter såsom porer, repor och sprickor räknas ej till ytjämnhet varför mätställen på ytan skall väljas så att sådana defekter ej inkluderas vid mätningen. Om ej annat anges utförs mätningen i den riktning som ger de största mätvärdena. Detta innebär i allmänhet att givarens rörelseriktning skall vara vinkelrät mot ytmönstrets orientering. 6 Samband mellan ytjämnhet och dimensionstolerans Något direkt samband mellan ytjämnhet och dimensionstolerans finns ej. Ytor med helt olika ytavvikelser och karaktär kan uppfylla de krav som ställs i samband med angiven dimensions-, form- och lägetolerans. Emellertid kan, t ex vid spel- eller greppassningar, ytjämnheten vara av vital betydelse för passningens karaktär och funktion. Väsentligt är också uttydningen av ytavvikelserna vid dimensionstoleransens gågräns. God verkstadspraxis har dock sedan länge varit att man i viss utsträckning rättar ytjämnhetskraven efter toleranskraven bl a för att man tillräckligt noga skall kunna innehålla dimensions- och formkraven. Följande värden kan tjäna som riktvärden: där IT = grundtoleransvidden i µm. Se SMS 2090.

4 Utgåva 4 Sida 4 7 Ytjämnhet funktion bearbetningsmetod I tabell 2 ges exempel på lämplig ytjämnhet för olika konstruktionsfall. Dessa är indelade i tre klasser klass fin för precisionstillverkning och finmekanik, klass medel för allmänna maskinkonstruktioner och klass grov för grövre konstruktioner. De horisontala linjerna för varje klass anger vilka ytjämnhetsvärden som kan väljas. I tabell 3 ges exempel på vilken ytjämnhet olika bearbetningsmetoder kan resultera i. De delar av de horisontala grova linjerna i tabellen som är heldragna anger det normala utfallet, de streckade delarna anger att man kan få mindre eller större ytjämnhetsvärden, beroende på den maskinella utrustningen. Man bör, av kostnadsskäl, inte kräva bättre ytjämnhet än som kan accepteras med hänsyn till ytans eller föremålets funktion. Figur 3 visar det ungefärliga sambandet mellan bearbetningstid och medelytavvikelse R a för ett antal metoder att bearbeta vanliga metaller med vanliga verktyg. Figuren kan ligga till grund för kostnadsjämförelser även om andra kostnadspåverkande faktorer än tiden beaktas.

5 Utgåva 4 Sida 5 Tabell 2 Riktvärden för val av ytjämnhet vid maskinkonstruktioner Värdena för R z i tabellen är omräknade från R a. För profildjupet H, vilket förekom i utgåvorna 1 och 2 av standarden, kan vid behov R z - värdena användas.

6 Utgåva 4 Sida 6 Tabell 3 Exempel på ytjämnhetsvärden som erhålls vid vanligen förekommande bearbetningsmetoder Vädena för R z i tabellen är omräknade från R a. För profildjupet H, vilket förekom i utgåvorna 1 och 2 av standarden, kan vid behov R z - värden användas.

Relevanta dokument

Borrar Allmänna tekniska data för spiralborrar

Borrar Allmänna tekniska data för spiralborrar SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige SVENSK STANDARD SS 886 Standarden Utarbetad av Första giltighetsdag Utgåva Sida SMS, SVERIGES MEKANSTANDARDISERING 1979-02-15 2 1 (9) Registering SMS reg 51.402