HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

Transkript

1 KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL

2 Former för samtal en fråga om struktur

3 KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET

4 Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt i det dagliga arbetet sina praktiska yrkesteorier om ledarskap och lärande. Praktiska teorier är systematiserad kunskap. FRÅN ENSKILD TILL GEMENSAM YRKESKOMPETENS OCH EN STÄRKT PROFESSION

5

6 Att ömsesidigt medvetandegöra det omedvetna ÖPPNA FRÅGOR en uppmaning att berätta om det som är viktigt och relevant inte en förväntan på att ge viss information. SLUTNA FRÅGOR en möjlighet att ge förväntad information, eller ett förtydligande i sakfrågan. Handledaren [vi] måste ställa frågor om det som den enskilde tar för givet och som delvis också tas förgivet i kulturen. Den måste fråga efter motiveringar av olika slag, och den måste utmana det omedelbara och naturliga inte nödvändigtvis för att det är fel, men för att ta upp det till medveten prövning. Lauvås, P., Lycke, K.H. & Handal, G. (1997). Kollegahandledning i skolan. Lund: Studentlitteratur. (s.12)

7 KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET

8 Steg 1 Inledning Välj en samtalsledare (se samtalsledarens uppgift nedan) Enskild reflektion (5 min): var och en tänker ut ett problem/dilemma* hur man vill presentera det Här ska alla vara tysta!

9 Steg 2 Problempresentation Alla i gruppen ger en beskrivning av ett problem/dilemma samt en beskrivning av eventuella insatser (2 min/person). Samtalsledaren antecknar så att det blir synligt för alla

10 Steg 3 Problemval Snabb runda där alla får säga vilket problem de vill arbeta med. Gruppen väljer ett av de beskrivna problemen/dilemman (slå inte ihop problem som liknar varandra) Tystnadsplikt Etiskt förhållningssätt

11 Steg 4 Redogörelse för problemet Problemägaren ger en mer ingående beskrivning av dilemmat. Inga frågor i detta steg. Notera gärna för det egna minnet.

12 Steg 5 Klargörande av problemet och situationen Var och en ställer i tur och ordning öppna frågor till problemägaren för att öka förståelsen. Lyssna noga på andras frågor och följande svar. En fråga i taget. Steget avslutats med tyst reflektion: Alla formulerar skriftligt sin upplevelse av problemet. Alla läser upp sina upplevelser av problemet Har vi uppfattat problemet rätt?

13 Steg 6 Problemägarens egna lösningsförslag Problemägaren redogör själv för egna lösningsförslag. Samtalsledaren antecknar lösningsförslagen så att det blir synligt för alla. Problemägaren godkänner formuleringarna.

14 Steg 7 Gruppens lösningsförslag I tur och ordning får var och en ge ett lösningsförslag. Ta gärna flera rundor. Kommentera inte varandras lösningsförslag. Samtalsledaren skriver ner lösningsförslagen och formuleringarna godkänns av den kritiska vännen.

15 Steg 8 Reflektera över olika lösningsförslag Problemägaren markerar de förslag som hen kan tänka sig att pröva.

16 Steg 9 samtal om samtalet Vilken plats tar eller får jag i gruppen? Vänder jag mig ofta till någon särskild? Lyssnar jag på andra? Lyssnar andra på mig? Är alla delaktiga i samtalet? Om inte, gör jag något åt det? Hurudant är klimatet i gruppen? Finns det en öppenhet för det som sägs och sker? Finns det allianser inom gruppen? Hur vet jag om andra förstår vad jag säger och menar? Förstår jag vad andra säger och menar? Hur hanteras tystnad i gruppen? Vad innehåller en ev. tystnad? Vilka slags frågor ställer vi i gruppen? Slutna frågor- varförfrågor, ja och nej-frågor eller öppna frågor?

17 Samtalsledarens roll Påminn gruppen kring ordningsfrågor innan samtalet börjar. Till exempel hur länge samtalet ska pågå och är uppbyggt. Påminn om tystnadsplikt och etik Upprätthålla samtalsstrukturen Verka för ömsesidig respekt kring olika tankar och inlägg Hålla det aktuella problemet i fokus. Föra anteckningar så att alla kan se. Samtal om samtalet

18 LÄRANDE SAMTAL OM FRAMGÅNGSFAKTORER I LÄS- OCH SKRIVUNDERVISNINGEN

19 Varför Lärande samtal? Att gå på djupet inom ett begrepp eller ett ämne För att bidra till varandras lärande Även: Som inledning till nytt arbetsområde I arbetet med att komma fram till gemensamt förhållningssätt För att fördjupa sig i nya styrdokument Att lära känna varandra som nya kollegor I ett systematiskt kvalitetsarbete osv. Syftet är inte att bli överens, utan att lyfta olika synpunkter och därmed bidra till en kunskapsutveckling i gruppen

20 Tre roller Ledare Observatör Aktiv deltagare

21 Grundläggande regler Det som sägs ska stanna i rummet Aktivt lyssnande Alla deltar i samtalet Var och en får ordet en gång per runda Alla respekterar talordningen

22 Deltagarens roll Att bidra med sina tankar kring frågan Att aktivt lyssna på övriga deltagares tankar Att respektera turordningen och inte tala utanför sin tur Att gärna anteckna sina tankar i väntan på sin tur i nästa runda

23 Ledarens roll Hålla koll på tiden Fördela ordet Se till att ingen talar utanför sin tur i rundan Ställa fördjupande frågor i runda 2 och 3 Undvika att visa sina egna åsikter i frågan, men gärna ställa utmanande frågor Fokusera på Hur? och Vad? -frågor, undvik Varför-frågor Visa ett positivt intresse för deltagarens åsikter

24 Observatörens roll Att föra anteckningar under samtalets gång och sedan beskriva sina observationer för gruppen Att iaktta samtalets form Att analysera hur samtalet blev Hur närmar gruppen sig frågan? Hur aktivt lyssnar gruppen? När blev samtalet extra intensivt? Fick gruppen en aha-upplevelse och hur visade den sig i så fall? Att hjälpa ledaren att se till att regler följs och att inte samtalet blir en dialog, en debatt eller diskussion

25 Arbetsgång Lärande samtal Bestäm ämne för samtalet Utse ledare och observatör Bestäm när samtalet ska börja och sluta (inkludera tid för att samtala om samtalet) 10 minuters egen reflektion kring ämnet Runda 1: Delge gruppen dina tankar Runda 2: Delge gruppen dina tankar och anknyt gärna till andras tankar Runda 3: Delge gruppen dina tankar, anknyt gärna till andras tankar, ev. avrunda, ge nya synpunkter Observatören ger sin bild av samtalet Runda 4: Delge gruppen dina reflektioner kring själva samtalet Runda 5: Delge gruppen dina reflektioner kring Lärande samtal som metodmöjligheter och problematik i relation till din egen praktik