2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Transkript

1

2 2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com 2

3 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet 6 Källor och kunskapsunderlag 6 Utvärdering av folkhälsoarbetet 6 Måldokument, nationellt, regionalt och lokalt 7 Folkhälsorådets prioriterade områden 9 Verksamhetsplan 10 Delaktighet och inflytande i samhället 10 Barn och ungas uppväxtvillkor 11 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 12 Fysisk aktivitet 13 Matvanor och livsmedel 14 Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 15 Konteringsplan Bilaga 3

4 Inledning Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för positiv samhällsutveckling och tillväxt. En god hälsa är något som de flesta av oss värdesätter allra högst. Att ha invånare som är friska och som kan vara i arbete är sannolikt en av de allra viktigaste förutsättningarna för att en kommun ska utvecklas. En god hälsa kännetecknas av god livskvalitet, hög medellivslängd, låg sjuklighet och en jämlik hälsa i befolkningen. Genom politiska ställningstaganden och beslut skapas förutsättningar och möjligheter för en positiv hälsoutveckling i befolkningen. Figur: Hälsans bestämningsfaktorer 4

5 Människans hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer som kan delas in i olika nivåer, och folkhälsofrågor är en angelägenhet för såväl den enskilde individen som hela samhället. Faktorer på global nivå samt faktorer som hänger samman med hur samhället är organiserat, kan vi människor inte direkt råda över, utan de bestäms oftast genom politiska beslut. Faktorer som ålder, kön och arv kan givetvis inte heller påverkas utan ger oss endast olika förutsättningar. Faktorer som man själv kan påverka kan hänföras till levnadsvanor som kost, motion, rökning etc. Sociala nätverk, socialt stöd, familj och nära anhöriga är grundläggande faktorer för en god hälsa. 5

6 Folkhälsorådet Folkhälsorådet, som lyder under kommunstyrelsen, är ett av kommunens remissorgan i frågor av vikt som berör folkhälsa och trygghet. Folkhälsorådet har som uppgift att ta fram underlag för att beskriva hälsoläget i kommunen, som sedan skall ligga till grund för prioriteringar. Rådet består av politiker och tjänstemän från barn och utbildningsnämnden, socialnämnden, kulturoch fritidsnämnden, bygg- och miljönämnden, teknisk service, räddningstjänsten, bygg- och miljöförvaltningen och kommunchefen. I rådet ingår även landstinget lokalt, Polisen och Friskvården i Värmland. Samverkan sker också med Landstinget i Värmland, genom bl.a. Folkhälsa och samhällsmedicin. Det operativa arbetet bedrivs företrädesvis inom respektive verksamhet och organisation eller i projektform. Till grund för kommunens folkhälsoarbete skall en hälsoplan finnas och denna skall utgå från kommunens övergripande verksamhetsmål, vision och kännetecken. Hälsoplanen skall utvärderas och revideras av Folkhälsorådet. Kommunen och övriga aktörer ska i folkhälsorådet samverka kring sina respektive verksamheter, planerade förändringar och resultat av olika åtgärder som har eller kan påverka kommuninvånarnas trygghet och hälsa. Källor och kunskapsunderlag för folkhälsorådets arbete Konventioner WHO s Hälsa 21 FN s Barnkonvention FN s Kvinnokonvention Rapporter Kommunala basfakta (Folkhälsoinstitutet) Öppna jämförelser 2009 (Folkhälsoinstitutet) Värmlänningarnas liv & hälsa 2009 (Landstinget i Värmland) Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008 (Landstinget i Värmland) Ung i Värmland (C Hagqvist, Karlstads universitet) Aktuell Folkhälsorapport (Socialstyrelsen) Hälsodatabanken (Värmlands kommuner) Utvärdering av folkhälsoarbetet Alla berörda nämnder och verksamheter ansvarar för att en redovisning, av de målområden som finns med i verksamhetsplanen, sker i samband med ett årligt Rådslag samt i verksamhetsberättelsen. 6

7 Måldokument som Hälsoplanen grundar sig på Nationellt För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen har riksdagen fattat beslut om följande nationella folkhälsomål: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Regionalt Nya Perspektiv Nya Perspektiv är ett utvecklingsarbete för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Nya Perspektiv fokuserar på fyra utmaningar, den sårbara familjen, riskbruk och riskbeteende, psykisk ohälsa och äldres hälsa. Lokalt Kommunens övergripande mål Kommunstyrelsen har tillsammans med ordförandena från respektive verksamhet utarbetat vision, övergripande mål och kännetecken för Årjängs kommun. De övergripande målen är hög livskvalitet, livslångt lärande, positivt näringsklimat och bra omsorg. Reglemente för Årjängs Folkhälsoråd Årjängs folkhälsoråds reglemente är antaget av kommunfullmäktige (KF ) 7

8 8

9 Prioriterade områden Efter en kartläggning i nämnder och verksamheter och diskussion i folkhälsorådet, har man, av de nationella folkhälsomålen, prioriterat följande områden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 9

10 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Delmål: 1. Ökad medborgardialog 2. Ökat elevinflytande Aktiviteter: Ansvar: 1.a. Bredare informationskanaler Kommunikationsstrateg 1.b. Införa ungdomsråd Fritidsgårdsföreståndare 2. Utveckla skolornas elevråd Rektorer Utvärdering: 10

11 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet 1. Utvecklat föräldrastöd 2. Föreningsstöd 3. Utvecklad Årjängsmodell Aktiviteter: Ansvar: 1. Utveckla föräldrastöd inom - Familjecentralen Styrgrupp Familjecentralen - Barnomsorgen Barnomsorgschef - Skolan Skolchef 2. Föreningsstöd Kultur & Fritidsnämnden 3.a Inrättande av tjänst som Kommunstyrelsen Förändrings- och processledare/ Socialnämnden samordnare inrättas Barn & utbildningsnämnden Polis 3.b. Arbetar utifrån helhetssyn, med barnet/föräldrarna i fokus och tidiga insatser. Kommunstyrelsen Verksamheterna Barn & Utbildning samt Vård & Omsorg. Polis, Landstinget lokalt Utvärdering: 11

12 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa. 1. Hälso- och sjukvården arbetar mera förebyggande och med ett hälsoperspektiv 2. Minskat antal fall bland äldre 3. Fysisk aktivitet på recept (FaR) 4. Tobak Aktiviteter: 2.a. Fallpreventivt projekt 2.b. Hälsofrämjande arbetssätt inom äldreomsorgen Ansvar: Socialnämnd, Landstinget i Värmland Verksamheten Vård & Omsorg, Socialchef 3. Ökad förskrivning Personal Vårdcentral av FaR-ordinationer Årjäng och Töcksfors 4. Frågeställning om Personal Vårdcentral tobaksvanor Årjäng och Töcksfors Utvärdering: 12

13 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 9: Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. 1. Öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga 2. Öka den fysiska aktiviteten hos den vuxna befolkningen Aktiviteter: 1.a. Öka den dagliga aktiviteten inom förskola och skola 1.b. Fortsatt stöd till föreningslivet 2.a. Tillgång och förutsättningar i för fysisk aktivitet i närmiljön Ansvar: Verksamhet Barn & Utbildning Kultur & Fritidsnämnden Kommunstyrelsen Kultur & Fritidsnämnden Bygg & Miljönämnden Arbetsgivare Utvärdering: 13

14 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 10: Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 1. Ökad medvetenhet om kosten och dess betydelse för hälsan 2. Minskat antal överviktiga barn och ungdomar Aktiviteter: 1.a. Arbeta för en kostchef i kommunen 1.b. Arbeta fram riktlinjer gällande utbud och kvalité inom den kommunala verksamheten Ansvar: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 2. Arbeta enligt gemensamt Folkhälsorådet gemensamt strategidokument för att med verksamhet Barn & Utbildning förebygga övervikt och Landstinget främja goda matvanor och fysisk aktivitet hos barn och unga i Värmland (Landstinget i Värmland, Kommunerna i Värmland) Utvärdering: 14

15 Verksamhetsplan 2011 Delmål och strategier har gemensamt arbetats fram och beslutats i Folkhälsorådet. Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning & spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Tobak är en av de enskilt största orsakerna till ohälsa och bidrar även till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra. Årjängs ansvar har mandat att fungera som motor i det förebyggande arbetet, där man utifrån strategier arbetar med ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Folkhälsorådet har valt att prioritera tobaksfrågan där man på nationell nivå visar på effekterna av en bred samverkan med många aktörer. 1. Minskat tobaksanvändande bland kommunens invånare Aktiviteter: 1.a. Arbeta för rökfria arbetsplatser, skolgårdar och fritidsgårdar 1.b. Aktiv tillsyn av försäljningsställen 1.c. Erbjuda tobaksavvänjning Ansvar: Verksamhet Barn & Utbildning Kommunstyrelsen Verksamheterna Vård & Omsorg, Verksamhet Bygg & Miljö samt Kultur & Fritid Bygg & Miljö Kommunhälsan Skolsköterskor Personal Vårdcentralen Årjäng och Töcksfors Utvärdering: 15

16