LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Mora vuxenutbildning. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Transkript

1 HANDLINGSPLAN Sid 1 (11) LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Mora vuxenutbildning Läsåret 2016/17 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ansvarig för planen Planens giltighet Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. Mobbning, diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling skall inte förekomma inom vuxenutbildningen. Rektor Lena Rowa Planen gäller Vision för likabehandlingsarbetet Värdegrund Inom vuxenutbildningen i Mora, Orsa och Älvdalen känner sig alla, såväl elever som personal, trygga och väl bemötta. Alla känner att de kan utvecklas utifrån sina förutsättningar och alla finner arbetsro och stimulans. Alla känner sig delaktiga i och tar ansvar för samtliga delar i vår värdegrund. Vi är alla lika mycket värda oavsett kön, religion, ursprung eller sexuell läggning. Vi utsätter inte varandra för kränkande behandling såsom rasism, mobbning eller sexuella trakasserier. Vi visar hänsyn mot varandra och respekterar varandras olikheter Vi har alla ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö

2 Deltagarnas delaktighet Deltagarna är delaktiga i arbetet för likabehandling genom det dagliga arbetet kring värdegrunden som en del av skolans uppdrag. Alla på skolan har till uppgift att upptäcka och förhindra diskriminering, mobbning, hot eller våld. Personalens delaktighet Personalen verkar för en god stämning och är en förebild för deltagarna. Ansvarig lärare följer upp varje enskild elevs skolsituation vid samtal. Innan sommaren utvärderas årets likabehandlingsplan av skolans undervisande personal. Utvärderingen ligger sedan till grund för kommande års plan för det främjande arbetet inom likabehandlingsområdet. Personalen genomför vartannat år en medarbetarenkät som bl.a. innehåller frågor inom likabehandlingsplanens område. Implementering av likabehandlingsplanen Vi varje upprop presenteras likabehandlingsplanen för deltagarna. Där presenteras även rutiner för klagomålshantering. I den dagliga undervisningen uppmärksammas likabehandlingsplanen och dess innebörd vid behov av undervisande lärare. Rektor och verksamhetssamordnare stämmer av arbetet med planen några gånger per termin vid verksamordnarträffarna. Utvärdering av likabehandlingsplanen Vid terminsslut utvärderas planen av vuxenutbildningens personal. Tid för detta ges vid k-dag i juni. Sammanställning av utvärderingarna ligger sedan, tillsammans med svaren från deltagarenkäter, till grund för rektors arbete med nästa läsårs likabehandlingsplan. Utvärdering läsåret 15/16 sker: Gemensam k-dag för utvärdering i juni. Rektor sammanställer utvärderingarna och tar tillsammans med verksamhetssamordnarna fram åtgärder och struktur för nästa läsårs likabehandlingsplan. Detta arbete ska vara klart senast första veckan i september. Utvärdering läsåret 15/16 Utifrån ämnen diskuterade på deltagarråd, verksamhetssamordnarträffar och svar på elevenkäter kommer vi att prioritera följande punkter:

3 Det saknas tydliga rutiner för personalen för hur man hanterar akuta klassrumssituationer. Vi måste bli bättre på att implementera likabehandlingsplanen i undervisningen genom t ex diskussioner, förtydliganden av begrepp och värdegrund. Främjande insatser Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i skolans verksamhet. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla deltagare känner sig trygga och utvecklas. Kartläggning Ett kontinuerligt värdegrundsarbete ska bedrivas i klassrummet. Personalen avsätter tid för diskussioner och tillvaratar elevernas synpunkter. Likabehandlingsplanen delas ut till alla elever och all personal. Skolan medverkar till att tid och utrymme ges för det informella samtalet mellan skola och elev i syfte att utveckla förtroende och tillit. Lärare och övrig personal är goda förebilder i sitt uppträdande mot elever och mot varandra och visar ett demokratiskt och icke kränkande förhållningssätt. Skolledningen ska kontinuerligt informera all personal på personalmöten om det arbete som rör likabehandlingsplanen. Alla på skolan ska ha i uppgift att upptäcka och förhindra diskriminering, mobbning, hot eller våld. Rutiner för fall av kränkande behandling ska biläggas likabehandlingsplanen och såväl personal som elever ska göras uppmärksamma på dem. En kartläggning av nuläget genomförs varje termin. Kartläggningen ligger till grund för vilka förebyggande insatser som ska prioriteras. Förebyggande insatser Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet omfattar de områden som har identifierats i kartläggningen av nuläget. Utifrån resultatet av kartläggningen formuleras tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Nedanstående insatser är formulerade utifrån de prioriteringsområden som beslutats i utvärderingen.

4 Mål Det ska finnas tydliga rutiner för personalen att hantera akuta klassrumssituationer. Insats En handlingsplan tas fram av rektor och verksamhetssamordnare och görs känd bland all personal. Mål Alla deltagare ska behandlas lika och respekteras, ingen ska känna sig dåligt bemött eller kränkt av vare sig andra deltagare eller personal. Insats Vi måste bli bättre på att implementera likabehandlingsplanen i undervisningen genom t ex diskussioner, förtydliga begrepp och värdegrund. Handlingsplan/rutiner vid uppkomna situationer Trots likabehandlingsplan och värdegrundsarbete kan situationer ändå uppkomma där elever känner sig mobbade, diskriminerade eller kränkta av andra elever eller av personal. Då behövs rutiner för att reda ut den uppkomna situationen och i förlängningen förhindra att en liknande situation uppstår igen. Rutinerna träder i kraft direkt vid en uppkommen situation där personal agerar, alternativt när en situation anmäls av elev. Elev anmäler i första hand till lärare på skolan. Nedan följer rutiner för tre olika situationer: Rutiner vid misstänkt mobbning/diskriminering Rutiner vid kränkande behandling mellan elever Rutiner vid kränkande behandling mellan personal och elev

5 Rutiner vid misstänkt mobbning/diskriminering Dokumentation Åtgärd Vem När 1 När kränkande behandling eller misstänkt Lärare kränkande behandling kommer till skolans kännedom, pratar läraren med den utsatte och dokumenterar samtalet. Läraren dokumenterar även meddelanden, bilder etc. som skickats/spridits elektroniskt (e-post, sms, mms etc.) 2 Vid misstänkt kränkande diskriminering/ Lärare/rektor mobbning meddelas rektor Samma dag. Samma dag. 3 Rektor eller den som rektor utser samtalar med den utsatta och gör sedan en bedömning om de ska gå vidare med ärendet som ett fall av diskriminering/ mobbning. Om ny information tillkommer dokumenteras denna på lämpligt sätt. 4 Diskriminering/mobbning konstateras och undervisande lärare informeras om att elev/ elever kommer att hämtas för samtal. Enskilda samtal hålls med förövaren/ förövarna. Samtalen dokumenteras Lärare/rektor Rektor ansvarar Skyndsamt. Helst samma dag. Skyndsamt. Helst samma dag. 6 Behandlingssamtal/uppföljningssamtal. Rektor ansvarar Inom två veckor. 7 Om diskrimineringen/mobbningen ej upphör, kontaktas förvaltningschefen och/eller gymnasienämnden för stöd kring ytterligare åtgärder. Rektor Vid behov.

6 Rutiner vid kränkningar mellan elever Dokumentation Ingripande personal dokumenterar sin upplevelse. Lärare och rektor dokumenterar sina samtal enligt särskild blankett/formulär så att hela processen kan rekonstrueras samt rapporterar händelsen till huvudman. Åtgärd Vem När 1 Lärare eller berörd personal på skolan har samtal med den som känner sig kränkt och dokumentationen görs i arbetslaget. Den ingripande Omedelbart personalen/läraren 2 Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de elever som påstås kränkta och en överenskommelse görs för att handlingarna ska upphöra. lärare Samma dag 3 Uppföljningssamtal sker med båda parter Lärare Inom 2-3 veckor 4 Rektor kontaktas vid allvarligare händelser eller om handlingarna inte upphör. Lärare

7 Rutiner vid kränkningar mellan elev och personal Åtgärd Vem När 1 När kränkande behandling eller misstänkt kränkande behandling kommer till lärarens/skolans kännedom, pratar läraren med den utsatte och dokumenterar samtalet. Läraren rapporterar vidare till rektor. 2 Rektor startar utredning och vidtar lämpliga åtgärder. Rektor anmäler till huvudmannen. 3 Upplever skolan att eleven behöver stöttning i mötet med läraren träder rektor in. Lärare Rektor Rektor Samma dag Skyndsamt När eleven önskar eller om skolan upplever att behov finns.

8 Bilaga 1 Skolans värdegrund och trivselregler Det finns inte regler för alla situationer som kan tänkas uppstå. Men respekterar man skolans värdegrund är vissa beteenden ändå uteslutna. Deltagare och lärare har tillsammans kommit fram till följande värdegrund och trivselpolicy för Mora vuxenutbildning. Värdegrund Vi är alla lika mycket värda oavsett kön, religion, ursprung eller sexuell läggning. Vi utsätter inte varandra för kränkande behandling såsom rasism, mobbning eller sexuella trakasserier. Vi visar hänsyn mot varandra och respekterar varandras olikheter Vi har alla ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö

9 Bilaga 2 Begrepp Diskriminering Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringsgrunderna definieras av DO på följande vis: Kön Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar Diskrimineringsombudsmannen en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller

10 flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller Multipel Skleros (MS). Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. Sexuell läggning Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. Ålder Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. Kränkande behandling När en eller flera personer förolämpar någon med ord eller handling. Kränkningar kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora)

11 Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utanförskap, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) Mobbning: Förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.