Forskning och matematikutveckling

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskning och matematikutveckling"

Bo Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk forskning i matematik? En inblick i matematikdidaktisk forskning. Ett försf rsök k till översikt av den matematikdidaktiska forskningen. Vilken forskning påverkar p praktiken i klassrummen? Lesson/learning study Matematiksatsning Systematiskt kvalitetsarbete Matematikutveckling Skolutveckling innebär r praktiska försf rsök k att förbättra verksamheten inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg. Syftet är r att förebygga f svårigheter, pröva idéer och lösa l problem. (Carlström m & Carlström m Hagman, 2006, s.17) 1

Vilken forskning påverkar p praktiken i klassrummen?

2 Vad betyder begreppet matematikutveckling för r lärare, l rektorer, matematikutvecklare, tjänstem nstemän n och för f r skolpolitiker? Rektor: menar att begreppet står r för f r att man pratar och tänker t i matematiska banor. Lärare: tycker att dem behöver kompetensutveckling för f r att undervisningen i matematik ska utvecklas. Varför r lyckas en del skolutvecklingsprojekt medan andra misslyckas? Vilka faktorer är det som kan påverka p resultatet av en skolutveckling? Verklighetsanknytning Delaktighet och inflytande Struktur och systematik Forskningsanknytning Spridning (Tillers,, 2004) Vad är ämnesdidaktisk forskning i matematik? Allmänt sett har ämnesdidaktiken tre viktiga kontaktytor mot omgivningen. Den första f är r mot angränsande nsande utbildningsvetenskapliga discipliner som pedagogik, didaktik och specialpedagogik. Den andra är r mot den praktiska undervisningen, särskilt s i skolan. Den tredje är r mot olika ämnen. (Helldén, 2005, s 8) Forskning och utveckling inom ämnesdidaktik kräver kompetens inom det ämnesområdet men också kompetens inom flertalet stödämnen. 2

Varför r lyckas en del skolutvecklingsprojekt medan andra misslyckas? Vilka faktorer är det som kan påverka p resultatet av en skolutveckling?

3 En inblick i matematikdidaktisk forskning Matematikdidaktik som forskningsfält Mål l och kursplaner Lärande och undervisning Interaktion i klassrummet Lärarutbildning Teknologi i undervisningen Utvärdering och bedömning, prov Ett försf rsök k till översikt av den matematikdidaktiska forskningen En kort historik På 60-talet var intresset huvudsakligen inriktat påp matematikundervisningens innehåll och påp kursplanefrågor. I Tyskland kallade man detta Stoffdidaktik och man sökte s svar påp frågan hur ett visst område inom matematiken bäst b kan läggas l upp eller undervisas. Frågor om mål, m syfte och avsikter med matematikstudier, 70-talet. Så kallade curriculum -studier tilldrog sig forskarnas intresse och detta område är än n idag viktigt. En del av den serie av studier som kallas TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) ) rör r r just kursplanefrågor. Frågor om utbildning av lärare l och deras profession, 70-talet. Problemlösning, sedan 70-talet. 3

innehåll och påp kursplanefrågor. I Tyskland kallade man detta Stoffdidaktik och man sökte s svar påp frågan hur ett visst område inom matematiken bäst b kan läggas l upp eller undervisas.

4 Senare kom intresset att rikta sig mot de lärande i matematik, eleverna eller studenterna. Studier av hur enskilda elever lär r sig matematik eller speciella delar av matematiken blev vanliga. Så småningom (på 80-talet) blev det klart att individen lär l r sig i ett sammanhang och dåd vidgades studieområdet det till elever i klassrummet. Hela gruppen i en lärandesituation studerades. Att läraren l har en avgörande betydelse för f elevernas lärande l i matematik stod klart och forskning påp lärare blev allt vanligare påp 90- talet. Vilken forskning påverkar praktiken i klassrummen? Vid 100-årsjubileet av ICMIs tillkomst i Rom i mars 2008 talade Jo Boaler om The relationship between research and practice in mathematics education. Hennes slutsats är: att den forskning som leder till att lärare l lär l sig något n om sina elever, sin undervisning, lärande och att vara lärare l är r de projekt som vinner framgång och får f r betydelse. att forskare måste m arbeta tillsammans med lärare och erbjuda lärare l denna möjlighet m att lära sig från n forskningen. Ett antal internationella studier visar att processen att integrera forskning med den pedagogiska praktiken är r långsam l och misslyckande eller är r liten och obetydlig. En djup klyfta tycks finnas mellan forskning och vad som händer h i skolan och i klassrummet. Gapet mellan matematiklärare och forskare vidgas istället för f r att överbryggas. 4

Att läraren l har en avgörande betydelse för f elevernas lärande l i matematik stod klart och forskning påp lärare blev allt vanligare påp 90- talet. Vilken forskning påverkar praktiken i klassrummen?

5 Några paradoxer Vi vet en hel del om matematikundervisning, vi vet vad eleverna kan och inte kan klara av på prov i matematik. Men vi vet inte vilken relation eller vilket samband som råder r mellan den undervisning som erbjuds och det lärande l som sker? Hur kan det komma sig att lärare l trots att de vet sås mycket om elevernas kunskaper (som de visar sig påp prov i matematik) inte klarar av att undervisa sås att resultaten förbf rbättras? Vart går g r vår v r planeringstid till? Skaffar/får r information om och diskuterar organisation. Ordnar praktiska saker. Elevsamtal/konfliktlösning/Uppf sning/uppföljning Föräldrasamtal/ ldrasamtal/åtgärdsprogram/utredningar/ uppföljningar. Kontakter med andra pedagoger. Lite tid för f r lektionsplanering. Hur planerar vi för f r att eleverna skall lära sig det vi vill? Själva eller för f r många m kvalité? Diskuterar form/arbetssätt/material tt/material osv. Mycket fokus påp hur lektionen ska gåg till. 5

Hur kan det komma sig att lärare l trots att de vet sås mycket om elevernas kunskaper (som de visar sig påp prov i matematik) inte klarar av att undervisa sås att resultaten förbf rbättras?

6 Brown hävdade h (1999) att kvalitativt lärande l är r viktigare än klassrumsorganisation det är r inte om man arbetar i helklass,, små grupper eller individuellt, utan snarare vad man lär l r ut och hur man kommunicerar matematiskt med barnen som verkar vara det som betyder något (s 7). Stigler och Hiebert (1999) - lesson study Lo, Marton,, Pang och Pong (2004) - learning study A. Planering B. Bollplank C. Lektion D. Utvärdering E. Analys av resultat F. Rapportskrivande Lesson study 6

som verkar vara det som betyder något (s 7).

7 Learning Study 1. Utgår r från n en teori om lärandel 2. Avgränsar ett lärandeobjektl 3. Finner lärandeobjektets l kritiska aspekter teoretiskt 4. Kartlägger elevernas initiala förmf rmåga och finner kritiska aspekter empiriskt 5. Planerar en forskningslektion utifrån n de teoretiska utgångspunkterna 6. Genomför r forskningslektionen 7. Kartlägger elevernas utvecklade förmf rmåga 8. Reviderar lektionsplanen och genomför ytterligare 2 lektioner enligt punkt FördrF rdröjd kartläggning av elevernas förmåga 10. Skriftlig dokumentation Modell: lesson study Kollektiv process Iterativ, cyklisk Systematisk prövning Feed-back Utvärderande Learning study Teori: variationsteori Fokus på den förmåga som skall utvecklas Hur eleven lär/förstår det som skall läras Vad som är nödvändigt för att lära detta (kritiska aspekter) Mönster av variation/invarians? 7

Kartlägger elevernas utvecklade förmf rmåga 8. Reviderar lektionsplanen och genomför ytterligare 2 lektioner enligt punkt 5-75 9. FördrF rdröjd kartläggning av elevernas förmåga 10.

8 Learning study - erfarenheter Svårt till en början. b Skapar engagemang. Känsla av att vara professionell. Gemensamt ansvar och mål. m Innehållet styr arbetssättet. ttet. Mer medvetna om vårt v uppdrag. Nya glasögon. gon. Fantastisk kompetensutveckling. Lesson eller learning study? Samma metodik Lesson Study - lektionen Learning Study lärandeprocessen Matematiksatsning huvudmän n (276 kommunala) 1641 projektbeskrivningar skickades in Man ansökte om drygt 900 miljoner kr (144,5 miljoner kr fördelades) f projektbeskrivningar skickades in (922 från kommunala skolor, 216 fristående skolor) Man ansökte om drygt 580 miljoner kr (61miljoner kr kommer att fördelades) f 8

Samma metodik Lesson Study - lektionen Learning Study lärandeprocessen Matematiksatsning 2009-2011 2011 2010 430 huvudmän n (276 kommunala) 1641 projektbeskrivningar skickades

9 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet i skolan Hur väl verksamheten svarar mot -nationella mål, krav och riktlinjer -andra mål överensstämmande med de nationella I vilken utsträckning verksamheten -strävar efter förbättring Kvalitetscirkeln de fyra stegen Skolverket, 2010 Om begrepp Hur använder vi Vad menar vi med Kvalitet Måluppfyllelse Uppnåendemål Strävansmål Formativ och summativ bedömning 9

verksamheten -strävar efter förbättring Kvalitetscirkeln de fyra stegen Skolverket, 2010 Om begrepp

10 Om måluppfyllelse Vilka mål styr undervisningen? Hur väl lever skolan upp till de nationella målen? Vad har gjorts för att öka måluppfyllelsen? Vilka effekter kan urskiljas av tidigare insatser? Om förutsättningar Beslutsfattande Ledarskap Verksamhetsplanering Organisation Resurser Kollegialt samarbete Lägesbedömning handlar bland annat om Nulägesbeskrivning Vad som fungerar bra/mindre bra Förbättringsarbetet -en del av ordinarie verksamheten Bedömning av arbetsprocess, resultat och förväntningar från personal och elever 10

Om förutsättningar Beslutsfattande Ledarskap Verksamhetsplanering Organisation Resurser Kollegialt samarbete Lägesbedömning handlar

11 Vad är kvalitet i undervisningen? Vilka indikatorer finns på god kvalitet i undervisningen, om vi inte bara mäter elevernas resultat? 11

Relevanta dokument

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan

Learning study elevernas lärande blir samtalsämne lärare emellan Angelika Kullberg Undervisning gör skillnad 2003 G VG MVG A Öjersjö 52 26 9 13 Riket 53 29 10 8 Källa: Skolverket, 2003/2007, Öjersjö interna