Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Transkript

1 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun

2 Innehåll Termer Inledning Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Krav enligt lagen om Extraordinära händelser Risk och sårbarhetsanalyser Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap... 8 Ekonomi

3 Termer SKL MSB LEH RSA WIS Sveriges kommuner och Landsting Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Risk- och Sårbarhetsanalys Skyddat Webbaserat InformationsSystem

4 1. Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tecknat en överenskommelse med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), som reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. Uppgifterna som beskrivs i LEH delas in i följande verksamheter: risk- och sårbarhetsanalyser planering geografiskt områdesansvar utbildning och övning rapportering höjd beredskap Kommunen ska dessutom, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Den planen ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen Målet är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: 1. en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, 2. en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas. 3. en övnings- och utbildningsplan för mandatperioden samt 4. en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse, hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt, vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.

5 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser Lagen om extraordinära händelser ställer upp ett antal krav som kommunera ska leva upp till. Nedan följer en kort tolkning av dessa krav och anges inriktning och ansvar för de olika delarna. 2.1 Risk och sårbarhetsanalyser 1 Kommuner och landsting skall analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk och sårbarhetsanalys. Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att kunna besvara frågorna; 1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun? 2. Varför kan det inträffa och hur ofta, sannolikheten? 3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö? 4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna? Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, möjligheten för att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten ökar samt förutsättningarna för en säker samhällsplanering skapas. Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan förutses/förebyggas. Inriktning Uppgifter som framkommer inom RSA arbetet är ett viktigt planeringsunderlag. Kommunens förvaltningar ansvarar för att utse företrädare som kan delta i RSA arbetet och som kontinuerligt kan delta i den årliga utvärderingen och uppdateringen av kommunens RSA. Kommunens bolag ansvarar för att analysera, dokumentera och kommunicera de risker och sårbarheter som finns inom dess verksamhet och som inte kan hanteras där. Respektive förvaltning ansvarar för att synliggöra risker och verka för att minimera de identifierade riskerna. Åtgärder som kräver större investeringar ska lyftas upp för politisk avvägning. Säkerhetssamordnaren ansvarar för att driva och sammanställa inkomna uppgifter.

6 2.2 Planering Fort 1. Kommuner och landsting skall vidare, med beaktande av risk och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas i fullmäktige varje mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna hantera en extraordinär händelse. Inriktning Plan för extraordinärhändelse ska antas politiskt. Planen ska kompletteras med en krisledningsplan och en kriskommunikationsplan som hanteras på tjänstemanna nivå. Planen ska baseras på resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen Planen ska innehålla o Beskrivning av Ragunda kommun organisation för krishantering intern och i samverkan med andra. o Mål och uppgifter för krishanteringsorganisationen o hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse o vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. 2.3 Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de samma. Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret. Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i kommunen före, under och efter en händelse Nytt för är att kommens ansvar för samverkan före, under och efter en kris har förtydligats med en särkskild samverkansersättning.

7 Inriktning Ett råd för samverkan med aktörer i kommunen ska finnas. Syfte att diskutera risker och gemensamt ansvar för åtgärder och hantering av händelser. Samverkansersättningen ska användas för att utveckla rådet och utbilda i krisberedskap. Samverkansersättningen ska användas för att delta i nätverket Säksam Z tillsammans med övriga säkerhetssamordnare i länet. 2.4 Utbildning och övning 8 Kommuner och landsting skall ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de skall kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka som behöver utbildningar. Inriktning En plan för övning, utvärdering och utbildning av krishanteringsorganisationen ska antas av Kommunstyrelsen under 2015, del av Plan för extraordinär händelse. Ragunda kommun ska arbeta enligt System för utbildning och övning Jämtlands län.

8 2.5 Rapportering 9 Kommuner och landsting skall hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagit enligt detta kapitel och hur åtgärderna påverkat krisberedskapsläget. Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns, sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse. Ragunda kommun ska ha fortsatt möjlighet att kommunicera internt och externt med Rakel. Behov av Rakel ska ses över för verksamheter som idag inte har Rakel. Kommunens krisledningsgrupp ska kunna sammanställa och förmedla lägesbild till ansvariga myndigheter. Inom krisledningsgruppen ska kompetens finnas att hantera de tekniska hjälpmedel som krävs, tex WIS. 2.6 Höjd beredskap Kommunen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten samt utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjdberedskap.

9 Ekonomi 2016 Ersättning a) Grundbelopp kr för att hålla en funktion med erforderlig kompetens för samordning av kommunens uppgifter i krishanteringssystemet. b) Verksamhetsersättning För genomförande av planering, risk- och sårbarhetsanalyser, övning m.m. utbetalas 12,75 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter c) Ersättning för underhåll av utomhusalarmeringssystemet kr per larmsändare.(4 st.) d) Samverkansersättning Stimulering av kommunerna att samverka med aktörer utanför det geografiska området. Bidraget utgår med 2,10 kr/invånare under förutsättning att kommunen fullgjort sina uppgifter Summa ersättning (KPI omräknat) En del av ersättningen från staten baseras på hur många innevånare som bor i kommunen och summan kan därför variera något mellan åren. Kommunen särredovisar kostnader för säkerhetssamordning dock förs inga kostnader för arbetstid för tjänstemän utöver säkerhetsamordnaren på detta. 1 Kan variera något beroende på invånarantal. Siffra från 2015 års ersättning.

10 Kostnader kr Underhåll/provning av utomhusalarmeringsutrustning: Säkerhetssamordnare 1/2, kommunledningsförvaltningen, Personalkostnader och avgifter SUMMA Kvar för verksamhet Verksamhet kr kr kr (medel utöver eget arbete) POSOM-funktionen: beredskap/larmning, utbildning Beredskap krisledningsorg Framtagande av risk- och sårbarhetsanalyser, scenarier, planer, checklistor m fl underlag kr kr kr Geografiskt områdesansvar: lokalt samverkansråd, publika kampanjer, projekt m.m. Utbildning, övning Utbildning: Krisledningsgrupp samt krisledningsgrupp. Kurser, konferenser, nätverksträffar inom området för krishantering. Inkl arvoden och resor. Kompetensutveckling för användande av tekniska stödsystem (Rakel, WIS, mm) Övning: enligt system för övning och utbildning Jämtland. Samverkan utanför det geografiska området - Säksam Z samverkan med länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen. - SOGO samverkansområde geografiskt områdesansvar. Diverse exv. mindre inköp etc kr kr kr kr SUMMA Kostnader totalt Summa fr sparade medel ( ) kr kr kr

11 De större kostnadsposterna för verksamhet är snittvärden och styrs årligen bl. a genom sparande/överföring till kommande år och kommer att variera över åren främst beroende på när större övningar förbereds och genomförs eller nya omfattande analyser och planer ska utarbetas. Kommunen har under tidigare år inte nyttjat bidraget fyllt ut. Detta finns särredovisat och planeras att nyttjas under kommande år.