Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Transkript

1 Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm

2 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl Antal experter: 32

3 3 Varför utredning om riksintressen? Boverket i flera år har pekat på problem när det gäller tillämpningen av riksintressebestämmelserna och angett att en översyn behövs. Länsstyrelserna har pekat på behovet att tydliggöra riksintressesystemets funktion och att klarlägga innebörden av vissa begrepp samt att förtydliga betydelsen av riksintresseområdena i 4 kap. miljöbalken och att klarlägga hur de bestämmelserna bör tillämpas. Sveriges Kommuner och Landsting menar att processerna med att utse och beskriva riksintressen har havererat och att den punkt har nåtts då systemet med riksintressen har slutat att fungera. SKL anser att det inte får gå inflation i antalet riksintresseområden eller i omfattningen av dem. Länsstyrelsen i Stockholms säger där att systemet inte fungerar optimalt och att detta leder till förseningar och ökade kostnader eller stoppade planprocesser.

4 Uppdrag Att göra en översyn av 3 kap. miljöbalken och relevanta delar av 4 kap. miljöbalken. Utredaren ska föreslå sådana ändringar som ger ett system som är ändamålsenligt, anpassbart över tiden, fokuserat på väsentliga och aktuella behov och som inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas. Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet.

5 5 Tidplan Utredningen tillsätts januari 2014 Delbetänkande 15 augusti 2014 om angeläget bostadsbyggande relativt riksintressen Slutbetänkande 1 december 2015

6 6 Syftet med hushållningsbestämmelserna Kap. 3-4 i Miljöbalken syftar till att främja en sådan användning av mark, vatten och fysisk miljö i övrigt som innebär att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Mark- och vattenområden som rymmer resurser, värden eller företeelser som är särskilt betydelsefulla i ett nationellt perspektiv värnas. Värdefulla miljöer ska bevaras och möjligheterna att uppföra anläggningar som är viktiga för Sverige ska säkras.

7 7 Viktiga skeden Fysiska riksplaneringen (FRP) på 1970-talet Riktlinjer beslutades av riksdagen Plan- och bygglagen (1987) ger kommunerna större makt över den lokala planeringen Naturresurslagen (1987) lagstadgar områden som ska skyddas och staten behåller möjlighet att ingripa vid riksintresse Naturresurslagen förs in i nya Miljöbalken (1999)

8 8 Värdefulla områden kap. 3 Grundläggande bestämmelser Verksamhetsanknutna intressen 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön 3 Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. 4 Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. 5-9 Rennäring, yrkesfiske, naturvärden, kulturvärden, friluftsliv, värdefulla ämnen och material, industriell produktion, energidistribution, avfallshantering, kommunikationer, vattenförsörjning etc. samt totalförsvaret. Bedömningar av områden av riksintresse enligt 5-9 görs av utpekade centrala myndigheter.

9 9 Värdefulla områden kap. 4 Områdesspecifika nationella intressen Områden av riksintresse beslutade av riksdagen 2 Turism och friluftsliv skall beaktas särskilt. 3 Vissa industriella anläggningar får inte komma till stånd 4 Endast kompletterande fritidsbebyggelse; industriella anläggningar där sådana redan finns 5 Fjällområden 6 Skydd mot vattenkraft och vattenreglering 7 Nationalstadspark Områden av riksintresse beslutade av regeringen 8 Natura 2000, koppling till MB kap. 7

10 Preliminära siffror från SCB* 43 % av Sveriges yta (land och vatten) täcks av ett eller flera riksintresseområden enligt kap 3 38 % av Sveriges yta täcks av ett eller flera riksintresseområden enligt kap 4 55 % av Sveriges yta täcks av ett eller flera riksintresseområden enl. kap 3 o 4 80 % av Stockholms läns yta täcks av riksintresseområden enl. kap 3 o 4 Hela Gotland täcks av riksintresseområden enl. kap 3 o 4 *) exklusive områden av riksintresse för trafikslagens anläggningar

11 11 Bestämmelserna innebär inte skydd mot alla åtgärder eller all påverkan Mark- eller vattenområde som har betydelse för.. ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada värdena/påtagligt försvåra framtida användning. Områden som är av riksintresse för.. ska skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap) 4 kapitlet innehåller delvis andra formuleringar

12 12 Vad händer med riksdagens och centrala myndigheternas bedömningar? Länsstyrelserna har viktig roll. Områden av riksintresse ska hanteras i kommunernas översiktsplaner. Riksintressen ska beaktas vid tillämpning i planer, mål och ärenden enligt en lång rad lagstiftningar. Staten (länsstyrelsen) kan ingripa om en kommun gör en detaljplan e.d. där riksintressen skadas påtagligt. Överprövande instanser gör bedömning i överklagade ärenden

13 Överklag 2a instans Aktörer vid tillämpning av 3 o 4 kap MB i planering och beslut/mål och ärenden enligt övriga anknutna lagar Högsta förvaltnings domstolen Mark- och miljööver domstolen Överklag 1a instans Högsta förvaltnings domstolen Regeringen Allmän förvaltnings domstol Mark- och miljö domstol Besluts mynd Regeringen SGU Trafikverket Sjöfarts verket Läns styrelsen Berg mästaren Transport styrelsen Energi marknads inspektionen Lag/ Lagen om ekonomisk zon (1992:1140) 6 Naturgas lagen (2005:403) 2 kap 7 Rörlednings lagen (1978:160) 4 Kontinental sockellagen (1966:314) 3a Väglagen (1971:948) 3a Järnvägs lagen (1995:1649) 1 kap 3a Farleds lagen (1983:293) 1a Torvlagen (1985:620) 7 Mineral lagen (1991:45) 4 kap 2 Luftfarts lagen (2010:500) 6 kap 6 Ellagen (1997:857) 2 kap 8a Beslut Utnyttja naturtillgångar m.m. Koncession för naturgas ledning eller lager Koncession för rörledning Tillstånd att utvinna naturtillgångar Vägplan Järnvägsplan Inrätta allmän farled och allmän hamn Koncession för torv brytning Bearbetnings koncession Inrätta flygplats Nätkoncession för linje och område

14 14 Delbetänkande augusti 2014 Bostadsförsörjning och riksintressen Vilka hinder finns för angeläget ökat bostadsbyggande i områden med bostadsbrist? Innebär områden av riksintressen hinder för bostadsbyggande? Förslag?

15 15 Analys Det finns många olika orsaker till att inte fler bostäder byggs trots ett stort behov. Det finns byggklara detaljplaner i de flesta kommuner, i dessa är riksintressen inte ett hinder. Områden av riksintressen kan i vissa fall hindra, fördröja och försena kommunernas planering för bostadsbyggande.

16 16 På vilket sätt hindrar riksintressen?

17 Exempel på problem och effekter Kriterier varierar Väldigt många riksintressen Oklara värdebeskrivningar Föråldrade bedömningar Andra allmänna intressen kan inte vägas in i bedömningen Bristande dialog myndigheter-kommuner Oklara besked, olika besked Långdragna beslutsprocesser Inaktuella översiktsplaner Krav på kostsamma utredningar Svårt att bedöma vad som är påtaglig skada Otillräcklig kunskap

18 18 Förslag som diskuterades i delbetänkandet augusti 2014 Bostadsförsörjning som riksintresse Ny möjlighet att låta bostadsbyggande gå före riksintressen i vissa fall Ny möjlighet att låta bostadsbyggande skada riksintressen om kompensation görs

19 19 Utredningens bedömning Det är inte lämpligt att redan i delbetänkandet föreslå åtgärder i systemet som riktar sig särskilt mot bostadsbyggandet. Sådana förslag skulle föregripa översynen och försämra möjligheterna att åstadkomma ett effektivt system för helheten. Stor tveksamhet till bostadsförsörjning som riksintresse.

20 Steg i arbetet inför slutbetänkandet A. Utvärdering/analys B. Analys/bedömning C. Bedömning/förslag 4 Tillämpningen av hushållningsbestämmelserna - Utpekande av RIområden - RI - process till ÖP - ÖPs roll - Planering och beslut - Mål och ärenden 5 Regelsystemet - Bevarande/användning - Bevarande särskilt - RI aktualitet (rätt RI?) - Alt. rättsligt skydd - Totalförsvaret 6 Tekniska frågor - Terminologi - RI varaktighet - RI kriterier - RI underlag - Påtaglig skada - Ansvar och roller 7 Överväganden och författningsförslag - Miljöbalken - PBL - Övriga anknutna lagar - Hushållningsförordningen

21 21 Aktuellt från Läs om utredningen och direktiven Ladda ner vårt delbetänkande Följ vårt arbete Hör gärna av er!