För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

Transkript

1 Följande text är tagen ifrån texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Tidslinjer Man kan placera ut de olika epokerna i ordning på en tidslinje. Tänk bara på att årtalen är mycket ungefärliga och att det ser lite olika ut i olika länder. Tidslinje 1 Människans 2 miljoner år i grova drag; Afrika och Europa. Tidslinje 2 Människans senaste år; Europa. Om epoker Epoker är viktiga perioder i historien som historiker menar har en likartad historia. Exempelvis europeisk Medeltid, som var mellan c:a 500 e.kr. till 1500 e.kr. Det medeltida samhället hade en likartad struktur och därför kan man tala om en medeltida epok. De flesta epoknamn utgår ifrån Europas historia och europeiska förhållanden. Strukturering = Att beskriva/undersöka utifrån olika perspektiv. Varje epok beskrivs utifrån fyra kategorier; 1) Ekonomi, 2) Sociala förhållanden, 3) Kultur och religion, 4) Politik. - Ekonomi Hur produceras människornas livsnödvändigheter som kläder, mat, hus, vapen, redskap m.m.? Vem äger produktionsmedlen (jorden, jaktredskapet, plogen, industrilokalen). Hur fördelas livsnödvändigheterna?

2 - Sociala förhållanden Hur är människorna i samhället organiserade, finns det klasser, socialgrupper, kaster? Är människorna jämlika? Är vissa förtryckta? - Kultur och religion Kultur: Hur ser kulturen ut, gör man vackra kläder, smyckar man sina husgeråd, bygger man vackra hus? Religion/Vetenskap: Hur ser den andliga kulturen ut, vilka gudar tror man på, finns det en vetenskap, skriver man böcker? - Politik Hur styrs samhället? Hur organiserar man försvaret mot yttre fiender, förhindrar inre konflikter, organiserar gemensamt arbete, hur skapar man lagar och hur bestraffar man dem som inte följer dessa lagar? Upplysningen Upplysningstiden är ett samlingsnamn för perioden 1600 och 1700-talet i Europa då nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram. Begreppet upplysning syftar på tanken om att människa själv kunde söka kunskap och att vi behövde få en ny kunskap som inte bestämdes av kyrkan och envåldshärskande kungar. Människan behövde upplysas om att varje enskild människa skulle våga använda sitt eget förnuft. Hur såg det Europa ut där dessa tankar växta fram? Ekonomiskt Europa och framför allt England, Frankrike och Nederländerna var centrum för en världshandel som växte sig allt starkare. Handeln med Asien, Afrika och Amerika blomstrade som aldrig förr. De som drog mest nytta av denna handel och exploatering (dvs. plundring) av handelskolonierna var Europa med dessa länder i spetsen. I första hand var det privatpersoner som investerade och skötte om handeln och därmed drog hem vinsterna. Regeringarna drog naturligtvis nytta av detta genom skatteintäkter och lån. Men detta skapade också ett beroendeförhållande mellan dessa nyrika personer och respektive lands regering. Europa blev under 1700-talet mycket rikare än andra delar a världen och välståndet ökade för de flesta grupperna i samhället. Det märks bl.a. på en ökad konsumtion av lyxvaror. Fler människor hade råd med fler saker. Bankväsendet och penningväsendet utvecklades också under den här tiden. Industrialismen hade inte slagit igenom ännu men allt fler ägnade sig åt någon form industriarbete även om de fortfarande bodde kvar på landsbygden. Socialt

3 Europa var ett samhälle uppbyggt kring gamla samhällsstrukturer som stånds (klassindelning) och skråväsendet (yrkesindelning). Men det skedde stora förändringar inom denna medeltida struktur. Den nya ekonomiska situationen med en växande världshandel gjorde att medelklassen med borgare och handelsmän ökade i antal. Det skedde en viss utjämning mellan borgarklassen och adeln. Detta gällde framför allt ekonomiskt men som en följd av det höjdes även deras sociala status. Adeln drog också nytta av det ekonomiska uppsvinget men under 1700-talets senare del reagerade de på den utjämning som höll på att ske mellan dem och medelklassen och markerade därför sina gamla förmåner allt hårdare. Förändringar inom jordbruket med gödsling, skiftesreformer (dvs. odla en gröda på ett fält i några år sedan byta gröda vilket ledde till mer produktiv jord) samt bättre plogar gjorde att allt fler ägnade sig åt industriarbete. Men fortfarande var Europas städer små och de flesta människorna ägnade sig åt att bruka jorden. Politiskt Europas länder styrdes i huvudsak av envåldshärskande kungar. Det fanns olika grader av detta envälde. I Ryssland var det näst intill totalt medan det i England knappast kunde kallas envälde eftersom parlamentet hade relativt stor makt. Teoretiskt hade kungen all makt men i praktiken var han beroende av olika fraktioner i samhället. Inte minst p.g.a. att staten behövde mycket pengar p.g.a. dyra krig. De ekonomiska och sociala förändringarna gjorde att man började ifrågasätta den gamla feodala samhällsstrukturen. På det internationella planet pågick en maktkamp om herraväldet i världen och i Europa. Det handlade bland annat om Frankrike eller England skulle ha makten i kolonierna och därmed över världshandeln. Storbritannien gick segrande ur kolonialstriderna. Kulturellt I detta Europa fanns det utrymme för nya tankar om religionen, staten och människan. Frankrike var centrum för denna rörelse där ett antal upplysningsfilosofer formulerade nya sätt att se på verkligheten. Deras idéer togs emot av en växande skara människor som fått möjlighet att utbilda sig och tänka själva. Denna rörelse var i första hand de intellektuellas. Idéerna spreds via tidskrifter och böcker samtidigt som tankarna diskuterades på kaféer och på kulturella aftnar hemma hos förnäma damer. Från Frankrike spred sig sedan idéerna till övriga Europa och även det som sedan kom att bli USA. Naturvetenskapens upptäckter under 1600-talet gjorde att man började tro på människans förnuft. Man var optimistisk till att människan själv kunde söka kunskap. I England hade tänkare som Locke och Hobbes redan kommit fram med tankar om ett nytt samhälle där alla människor hade vissa rättigheter inte bara de som hade pengar.

4 Revolutionernas tidsålder Revolution! Vad står det begreppet för?! Kan man tala om en revolutionens epok? Inom historien brukar man göra det och då syftar man på den industriella revolutionen, den franska revolutionen och den amerikanska revolutionen. Den första av dessa revolutioner är en lång process som pågick under olika perioder i olika länder men till stor del ryms den inom 1700-talet och 1800-talet. De andra två revolutionerna utgör två tydligt avgränsade perioder i två länders historia. Varför tar man upp dem under samma rubrik?! Alla tre revolutioner påverkade samhällsstrukturerna i västvärlden på ett genomgripande sätt. Det handlar både om ekonomiska, sociala och politiska förändringar men också sättet att se på vad en människa är och vilka rättigheter hon har. Revolution står i det här sammanhanget för en förändring i samhället som är så djupgående att något helt nytt ersätter det som varit. - Den industriella revolutionen Det manuella arbetet ersätts av maskiner Från mitten av 1700-talet fick den industriella revolutionen sitt genombrott i Storbritannien. Senare spred den sig till det europeiska fastlandet. Belgien var det land som följde efter först. Senare kom Tyskland och även USA. Den industriella revolutionen nådde inte de nordiska länderna förrän i slutet av 1800-talet. Vad satte igång den industriella revolutionen? (se Powerpoint för mer info) 1. Förändringar inom jordbruket. 2. En folkökning kom till stånd tack vare en ökad avkastning från jordbruket. (Det var i första hand dödligheten som sjönk bland barnen p.g.a. bättre och mer mat). Nya uppfinningar som vaccinet och grödor som potatisen förbättrade också chanserna till att överleva. 3. Början till specialisering inom olika produktionssätt Textilindustrin var först. Följder av den industriella revolutionen Arbetarna Man brukar säga att den industriella revolutionen var den största förändringen i människans historia sedan hon blev en bofast jordbrukare. Många människor som tidigare arbetat inom jordbruket behövdes inte längre pga. av effektivare plogar, maskiner som kunde hjälpa till, och färre åkerområden för en större befolkning tack vare att man slog ihop många små åkrar till större åkerområden. Detta skedde samtidigt som industrierna började växa fram i städerna. Mängder av arbetare flyttade in till städerna för att kunna försörja sig. (Urbaniseringen startade här) Omställningen för människorna som flyttade från landet till staden var ofta enorm. Personer som varit vana vid att arbeta ute i samspel med naturen stängdes nu in i en

5 fabrik där klockan styrde när arbetet skulle ske. Det var ofta fruktansvärda förhållanden i de första fabrikerna. Sjukdomar och hälsoförhållandena i städerna var hemska. Många arbetare gick efterhand ihop och bildade fackföreningar och krävde mer rättigheter, man brukar säga att en ny klass, arbetarklassen, föddes av den industriella revolutionen. Vilket i sin tur skapade ideologin Socialism. Borgarna och medelklassens får mer inflytande Borgarna eller medelklassen växte sig allt starkare under den här perioden. Det var framför allt ekonomiskt de ökade sin betydelse. I det gamla systemet med ståndsriksdag fanns det inte utrymme för dem att påverka på det politiska planet. Nya städer växte fram där det var lämpligt att placera en ny fabrik. Behovet av bra kommunikationer och närheten till arbetskraft och andra produktionsfaktorer avgjorde ofta var man grundade nya fabriker. - Den Amerikanska revolutionen frihetskriget Amerika var fram till 1770-talet en brittisk koloni. Det växte fram en frihetsrörelse som främst protesterade mot att britterna bestämde över dem utan att de själva fick ha några representanter i det brittiska parlamentet. År 1776 förklarade de 13 kolonierna sig självständiga och understödda av Frankrike lyckades de besegra Britterna. År 1783 erkändes koloniernas självständighet. Nu följde en tid av arbete och diskussioner om hur den nya staten skulle styras och 1789 trädde den nya författningen i kraft och den gäller fortfarande. Vad som var nytt var att upplysningens idéer för första gången tillämpades i verkligheten. Man utgick ifrån Montesquieus maktdelningsteori och i författningen finns också de mänskliga fri och rättigheterna nedtecknade. Det som bara diskuterats i Europas salonger och kaféer hade nu blivit verklighet i USA. I Europa fortsatte diskussionen. - Den franska revolutionen 1789, samma år som USA fick sin författning, bröt den franska revolutionen ut med sina slagord Frihet, broderskap och jämlikhet. Mellan åren 1789 och 1814 fick det franska folket vara med om många olika styrelseformer. Det som började med ett land styrt av en envåldshärskande kung slutade med att den diktatoriske kejsaren och militären Napoleon störtades från makten av en allians av de mäktigaste länderna i Europa, bland dem t.ex. Österrike, Ryssland och framförallt Storbritannien. Bakgrunden till revolutionen var ett franskt samhälle i ekonomisk kris. Krig, konkurrens från det industrialiserade Storbritannien och missväxt gjorde att det var stor arbetslöshet och stor hunger bland befolkningen. Ståndssamhället, den gamla sociala strukturen med adel, präster och det tredje ståndet började knaka i fogarna. Bönderna var missnöjda med den allt för höga

6 skatten och borgarna som hade ökat sin ekonomiska makt hade svårt att få sin röst hörd inom politiken pga. att adeln och prästerna samarbetade tillsammans. Röstsystemet gjorde att alla tre stånd hade varsin röst och när adel och prästerna samarbetade hade inte 98% av befolkningen något inflytande alls. I det tredje ståndet fanns välutbildade människor som hade läst upplysningsfilosoferna. De grundade sin samhällskritik på Voltaire och Rousseau och angrep det kungliga enväldet och adelns förmåner utifrån dessa filosofers tankar.