Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

Transkript

1 Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg susann.sward@ltkronoberg.se Barn och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor december 2013

2 LANDSTINGET KRONOBERG (8) 1. Informationskanaler kring hälsofrågor Landstinget Kronoberg har ett antal informationskanaler för att nå ut med information till barn och ungdomar. Bland annat finns webbsidan information som ges vid vårdtillfället och allmän hälsoinformation som främst riktar sig till föräldrarna. Det har dock inte tidigare gjorts någon kartläggning om vart barn och ungdomar i olika åldrar själva hämtar information kring sin hälsa och vilka informationskanaler de föredrar. Frågor ställdes därför till Landstinget Kronobergs kontaktklasser för att få en fingervisning om hur man inhämtade information i olika åldersgrupper. Landstinget i Kronobergs län har bjudit in länets skolor till att bli kontaktklasser för hälso- och sjukvårdsfrågor. Sammanlagt deltar åtta skolor, fördelade på olika årsklasser och runt om i länet. Kontaktklasserna diskuterar hälso- och sjukvårdsfrågor med landstingets barnrättsstrateg en eller två gånger per termin. Både landstinget och skolorna kan initiera diskussionsämnen. Kontaktklasserna är enbart representativa för sig själva och ger Landstinget Kronoberg en möjlighet att höra hur runt 150 barn tänker kring olika hälsofrågor. Under november-december 2012 och november 2013 träffade landstingets barnrättsstrateg sammanlagt 150 elever fördelade på följande skolor: Hagaskolan, Markaryd åk 3 (36 elever) Björkskolan, Skruv, åk 3-4 (22 elever) Lustigkulla skola, Kosta, åk 3-4 (22 elever) Arabyskolan, Växjö, åk 8 (17 elever) Lammhultsskolan, Lammhult, åk 8 (25 elever) JB Gymnasiet, Växjö, Programmet för idrott- och hälsa, åk 3 (22 elever) Kungsmadskolan, Växjö, Gymnasiesärskola, åk 1 (6 elever) Eleverna på högstadiet och gymnasiet besvarade en enkät med sex frågor som rör information om barns och ungdomars hälsa: Om du känner dig sjuk, hur tar du reda på vilken sjukdom du har? Hur får du reda på hur du ska bli frisk igen? Hur får du reda på vad som är bra för din hälsa? Om du fick bestämma, hur skulle du vilja få information om din hälsa? Om du inte är nöjd med den vård eller behandling du har fått på vårdcentralen eller sjukhuset, eller om du vill klaga på något, vem skulle du då prata med? Annat om hur du ser på information om din hälsa Eleverna på lågstadiet och mellanstadiet fick gå en tipsrunda och besvara fyra frågor som rör information om barns och ungdomars hälsa: Om du känner dig sjuk, hur tar du reda på vilken sjukdom du har? Hur får du reda på hur du ska bli frisk igen? Hur får du reda på vad som är bra för din hälsa? Om du fick bestämma, hur skulle du vilja få information om din hälsa? Eleverna på gymnasiesärskolan fick genom mentometerknappar besvara tre frågor som rör information om barns och ungdomars hälsa: Varifrån får du mest information om din hälsa? Hur lätt är det att hitta information om din hälsa? Hur brukar texter om hälsa vara?

3 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Dessutom diskuterade eleverna på lågstadiet och mellanstadiet samt gymnasiesärskolan vad som är viktigt för att informationen till dem ska bli så som de vill ha den. Detta resulterade i en komihåg-lista för alla som ska ta fram informationsmaterial till barn och ungdomar.

4 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Hur får man information om sin hälsa? Eleverna fick frågor om hur de tar reda på vilken sjukdom de har fått, hur de ska bli friska igen, vad som är bra för hälsa och hur man skulle vilja få information om sin hälsa. Föräldrarna är viktigaste informationskällan Alla elever angav att de i huvudsak hämtar information om sin hälsa från sina föräldrar. Andra familjemedlemmar än föräldrarna (t.ex. syskon eller mor- och farföräldrar) är inte lika viktiga informationskällor för eleverna. Andra familjemedlemmar än föräldrar är viktigare för de elever som går på högstadiet eller gymnasiet jämfört med eleverna på låg- och mellanstadiet Hur tar man reda på vilken sjukdom man har? Hur får man reda på vad som är bra för hälsan? Frågar föräldrarna (lågstadiet/mellanstadiet) Frågar föräldrarna (högstadiet/gymnasiet) Hur får man reda på hur man ska bli frisk igen? Frågar annan i familjen (lågstadiet/mellanstadiet) Frågar annan i familjen (högstadiet/gymnasiet) Figur 1: Andel elever på lågstadiet/mellanstadiet respektive högstadiet/gymnasiet som skulle vända sig till sina föräldrar och/eller någon annan i familjen för att få information om sin hälsa (n=80 på lågstadiet/mellanstadiet och n=64 på högstadiet/gymnasiet) Hälften av eleverna på gymnasiesärskolan hämtar information om sin hälsa främst från sina föräldrar. En av sex elever uppgav andra i familjen som viktiga informationskällor. Denna undersökning ger inga svar på vilken kunskap föräldrarna har om olika informationskanaler för hälsofrågor, eller i vilken utsträckning föräldrarna vänder sig till vårdcentralen, 1177, internet eller andra informationskällor.

5 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Information från skolsköterskan men inte från kompisarna Runt var fjärde elev på låg- och mellanstadiet vänder sig till skolsköterskan för att få information om sin hälsa. Detta ska jämföras med högstadiet och gymnasiet där mer än dubbelt så många av eleverna vänder sig till skolsköterskan för hälsoinformation. Det är inte många elever som vänder sig till kompisar för att få hälsoinformation. På lågstadiet och mellanstadiet är det väldigt få elever som frågar en kompis. Eleverna på högstadiet och gymnasiet efterfrågar kompisarnas information om hälsan i något högre utsträckning, och då handlar det främst om information om vad som är bra för hälsan. Hur tar man reda på vilken sjukdom man har? Hur får man reda på vad som är bra för hälsan? Frågar skolsköterskan (lågstadiet/mellanstadiet) Frågar skolsköterskan (högstadiet/gymnasiet) Hur får man reda på hur man ska bli frisk igen? Frågar kompisar (lågstadiet/mellanstadiet) Frågar kompisar (högstadiet/gymnasiet) Figur 2: Andel elever på låg-/mellanstadiet respektive högstadiet/gymnasiet som skulle vända sig till skolsköterskan och/eller en kompis för att få information om sin hälsa (n=80 på låg-mellanstadiet och n=64 på högstadiet/gymnasiet) Skolsköterskan är för många elever en viktig som informationskälla när det kommer till hälsofrågor. Samtidigt kan man notera att den stora majoriteten av elever inte vänder sig till skolsköterskan för att få information om sjukdom, behandling eller hälsotips. Endast en av sex elever på gymnasiesärskolan uppgav skolsköterskan som en viktig informationskälla.

6 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Förtroende för vårdcentraler, liten användning av 1177 och internet Runt hälften av högstadie- och gymnasieleverna vänder sig till vårdcentralerna för att ta reda på vilken sjukdom de har fått och hur de ska bli friska igen, något färre av låg- och mellanstadieeleverna. Väldigt få av eleverna använder sig av 1177, vilket möjligen hör samman med att de i så stor grad vänder sig till sina föräldrar. Endast en av sex elever på gymnasiesärskolan använder sig av internet för att få mer information om sin hälsa Hur tar man reda på vilken sjukdom man har? Hur får man reda på vad som är bra för hälsan? Kontaktar vårdcentralen (l/m) Kontaktar vårdcentralen (h/g) Ringer/söker på Ringer/söker på 1177 (l/m) 1177 (h/g) Hur får man reda på hur man ska bli frisk igen? Söker på internet (l/m) Söker på internet (h/g) Figur 3: Andel elever på låg-/mellanstadiet respektive högstadiet/gymnasiet som skulle vända sig till vårdcentralen, 1177 och/eller internet för att få information om sin hälsa (n=80 på låg-mellanstadiet och n=64 på högstadiet/gymnasiet) Om eleverna själva får välja informationskanaler Om låg- och mellanstadieeleverna själv ska välja hur de får information om sin hälsa så väljer de främst sina föräldrar. Därefter skulle de vilja vända sig till skolsköterskan. De skulle i betydligt mindre utsträckning kontakta vårdcentralen eller söka på internet. Eleverna på högstadiet och gymnasiet vill inte i samma höga utsträckning vända sig till sina föräldrar om de själva får bestämma informationskanal. Föräldrarna skulle snarare vare en av många informationskällor, där ungdomarna i ungefär samma utsträckning skulle vända sig till sina föräldrar, vårdcentralen och söka på internet, tätt följt av att fråga skolsköterskan. Figur 4: Andel elever på låg-/mellanstadiet respektive högstadiet/gymnasiet som skulle vända sig till föräldrarna, skolsköterskan, vårdcentralen och/eller internet om de själva kunde välja hur de ska få information om sin hälsa (n=80 på låg-/mellanstadiet och n=64 på högstadiet/gymnasiet)

7 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Vart vänder elever sig om de inte är nöjda med vården? Eleverna på högstadiet och gymnasiet fick frågan om vart de skulle vända sig om de inte var nöjda med vården eller ville klaga på något. Det var en öppen fråga där de själva fick skriva i vart de skulle vända sig. Drygt vart tredje elev kände inte till vart de skulle vända sig för att klaga eller om de inte var nöjda. Lika många uppgav att de skulle vända sig till sina föräldrar och få hjälp utav dem. Hur ska man kunna veta det? Kille, 18 år, JB-gymnasiet Jag pratar med min förälder och så säger dom till dem. Tjej, 14 år, Arabyskolan Jag skulle ta hjälp av mina föräldrar att prata med läkaren som hjälpt mig. Tjej, 19 år, JBgymnasiet Ett fåtal elever skulle vända sig till vårdcentralen, sjukhuset eller landstinget för att klaga direkt, eller till kommunen. De övriga uppgav att de skulle vända sig till någon annan och definierade detta som någon bekant eller vuxen, politiker, skolsköterska eller att kolla på nätet om det som hade hänt också hade hänt andra tidigare. Två personer uppgav att de inte skulle vända sig till någon för att klaga. Familjemedlemmar. Och kollar på nätet om det hänt andra. Tjej, 14 år, Lammhultsskolan Övrigt 15% Vet inte 36% Kommunen 5% VC/Sjukhus/ Landsting 8% Föräldrar 36% Figur 5: Andel elever på högstadiet/gymnasiet fördelade på vart de skulle vända sig om de inte var nöjda på vården eller ville klaga på något (n=64 på högstadiet/gymnasiet) Om man inte är nöjd med den vård eller det bemötande man har fått inom hälso- och sjukvården är det bra att börja med att prata med berörd personal eller dennes chef, vilket väldigt få ungdomar uppgav. Möjligen skulle deras föräldrar kunna gå vidare på detta sätt med deras barns klagomål, men det kan enkäten inte ge något svar på. Ingen av eleverna nämnde Patientnämnden som är det formella forumet att vända sig till om man inte är nöjd på vården eller vill klaga på något inom både kommunens och landstingets hälso- och sjukvård.

8 LANDSTINGET KRONOBERG (8) Vad ska vuxna tänka på när vi tar fram information för barn? Två av klasserna på låg- och mellanstadiet samt gymnasiesärskolan arbetade fram en lista på konkreta tips på vad landstingets bör tänka på när man skriver information som ska läsas av barn och unga. Det här är deras tips: Informationen bör inte vara för lång. Texten ska vara lätt att förstå, utan krångliga ord. Textstorleken ska inte vara för liten. Texten får gärna skrivas i punktform. Det ska finnas tydliga instruktioner om vad man ska göra. Informationen ska vara lugnande och inte oroande. Texter om sjukdomar ska innehålla hur man blev sjuk, vad sjukdomen är, vad som händer i kroppen och hur man blir bättre/frisk. Informationen bör finnas på svenska och andra språk. Övriga kommentarer Denna rapport sammanfattar 150 elevers kommentarer kring hur de inhämtar information om vilken sjukdom de har fått, hur de ska bli friska och hur de ska hålla sig friska, samt hur de vill få information om hälsofrågor. Resultatet är enbart representativt för dessa elever, men ger en fingervisning kring hur barn i olika åldrar kan använda olika informationskanaler. Eleverna på låg- och mellanstadiet vänder sig i huvudsak till sina föräldrar för att få information om sin sjukdom och hur de ska bli eller hålla sig friska. Runt 90 procent av eleverna på låg- och mellanstadiet vill också få hälsoinformation från sina föräldrar, om de själva får bestämma. Eleverna på högstadiet och gymnasiet får också mycket av sin hälsoinformation från föräldrarna. Om de själva fick bestämma så skulle de i ungefär lika stor utsträckning vända sig till sina föräldrar, skolsköterskan och internet, samt vårdcentralerna. Hälften av eleverna på gymnasiesärskolan uppgav att de vänder sig till sina föräldrar om de vill ha information om sin hälsa. De nämnde även att det kan vara svårt att veta vem man ska vända sig till om man vill ha information om sin hälsa. Eleverna i undersökningen använder internet och 1177 i mycket begränsad utsträckning och det är inte heller vanligt att man frågar sina kompisar om hälsoråd. Däremot finns en större benägenhet att få information från vårdcentralen eller skolsköterskan. Eftersom föräldrar är den största enskilda informationskällan för barn och ungdomar, enligt denna undersökning, behöver landstinget fundera över hur vi når föräldrar med information som de i sin tur på ett enkelt sätt kan föra vidare till sina barn och ungdomar. Det finns ett behov av att synliggöra Patientnämndens uppdrag bland barn och unga så att de vet vart de kan vända sig om de har klagomål eller synpunkter på vård, bemötande eller annat inom hälso- och sjukvården.