Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Transkript

1 Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer 2013 Rapporten är en sammanställning av uppgifter som i huvudsak är inlämnade av representanter i det Länsgemensamma demensnätverket och avser aktuella data vecka 50. Vårdcentralerna Achima Care Eskilstuna och Fristaden i Eskilstuna har inte lämnat in några uppgifter. Syftet med uppföljning av valda kvalitetsindikatorer är att synliggöra kvaliteten inom olika områden och att dessa ska kunna användas i verksamheternas eget förbättringsarbete. Olika beslutsfattare ska också kunna fatta välgrundade beslut om prioriteringar. VOHJS mål för god vård vid demenssjukdom Målet är att alla verksamheter oavsett huvudman ska ge en god och likvärdig vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Alla verksamheter oavsett driftsform ska arbeta efter det Länsgemensamma programmet för vård och omsorg om demenssjuka. Personer med demenssjukdom ingår i målgruppen för den nationella satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Kvalitetsregistren är viktiga för att främja ett systematiskt förbättringsarbete och målen är att de ska leda till kvalitets- och effektivitetsvinster inom vården och omsorgen. De ska på ett systematiskt standardiserat sätt förebygga fallskador, undernäring, trycksår och förbättra munhälsan, den palliativa vården och demensvården. Mått Samtliga vårdcentraler oavsett driftsform ska utreda, och diagnostisera personer som insjuknat i demenssjukdom och efter diagnos registrera i SveDem Samtliga vårdcentraler ska under 2014 registrera uppföljningar i SveDem Länets kommuner ska under 2014 ha inför ett standardiserat arbetssätt vid BPSDsymtom och registrera detta i BPSD-registret. En långsiktig hållbar struktur för att bli självförsörjande i utbildning i BPSD-registret ska finnas i länet 2014 Samtliga vårdcentraler, kommuner och minnesmottagningar ska under 2014 ha lokala planer upprättade efter vårdprogrammet. Lokala rutiner ska finnas för en heltäckande vårdkedja mellan vårdcentraler/minnesmottagningar och kommuner under Samtliga huvudmän ska var för sig under 2014 ha dokumenterat hur det systematiska förbättringsarbetet enligt 5 kap SOFS 2011:9 ska bedrivas när det gäller vård och omsorg om äldre avseende o riskanalys o egenkontroll o avvikelsehantering

2 Slutsatser Det är andra året som uppföljning görs av demensvårdens kvalitet i Sörmland och blir en grund till fortsatt förbättringsarbete och implementering av vårdprogrammet i verksamheterna. För att uppnå VOHJS mål behöver alla kommuner, vårdcentraler och minnesmottagningar göra en handlingsplan för att arbeta med ett systematiskt förbättringsarbete utifrån sina resultat i kvalitetsuppföljningen. Antalet vårdcentraler, minnesmottagningar och kommuner som har lokala planer som utformats efter nationella riktlinjer och det länsgemensamma programmet har ökat under året från 16 stycken 2012 till 29 under Rutiner för samverkan har ökat men i flera kommuner skiljer sig uppfattningarna mellan vårdcentraler och kommunen om rutiner finns eller inte. Alla vårdcentraler gör inte riksbedömningar när det gäller undernäring, fall och trycksår. Personer med Alzheimers sjukdom har ofta en ökad risk, särskilt för undernäring relativt tidigt i sjukdomen. Risken för trycksår på grund av demenssjukdomen är inte aktuell förrän sent i förloppet. Antalet personer som går på dagverksamhet har ökat med 63 personer, antalet dagverksamheter är samma som Antalet personer med hemtjänst har ökat med 152 personer mot Med antalet personer med demenssjukdom som bor kvar länge hemma ökar behovet av en mer anpassad hemtjänst med särskilt utbildad personal som ges möjlighet till ett flexibelt arbetssätt anpassat till brukarens individuella behov för en personcentrerad omvårdnad. Antalet personer med demenssjukdom som bor i vanligt äldreboende har ökat med nästan 100 personer, medan antalet personer i anpassat demensboende har minskat med 231 personer mot Ett av målen i satsningen Bättre liv för de mest sjuka äldre är en strävan efter att minska behovet av behandling av antipsykosmedel vi BPSD problematik. Målet är inte uppfyllt och andelen personer med demenssjukdom som får behandling med antipsykosläkemedel har ökat till 18 % 2013 mot 13 % Från 2012 september 2013 har 311 personer fått utbildning till administratörer av BPSDregistret, i utbildningen ingår demenssjukdomar BPSD problematik och omvårdnadsåtgärder. Under 2013 har införandet av den standardiserade arbetsmetoden vid Beteendemässiga och Psykiska symtom vid Demenssjukdom (BPSD) varit en framgång med 59 anslutna enheter som gjort 906 skattningar av BPSD problematik och utformning av omvårdnadsåtgärder i registret. Statistiken omfattar skattningar registrerats i registret. När skattningar inte kan läggas in i registret då det är oklart om brukaren kan ge sitt samtycke kan de göras som pappersdokument. Antalet skattningar/enhet rapporteras då in varje månad för att få del av ersättningen från bättre liv satsningen. Nyköping är den enda kommunen som rapporterat in på detta sätt (40 st.). 1

3 Förbättringsområden 2014 Verksamhetsspecifika planer/rutiner för vård och omsorg om personer med demenssjukdom som grundar sig på nationella riktlinjer och länsgemensamt vårdprogram för vård och omsorg vid demens tas fram där de saknas. Rutiner för samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser tas fram där de saknas för att säkerställa vårdkedjan genom hela sjukdomsförloppet. Samtliga vård- och omsorgsenheter i kommuner och landsting oavsett driftsform påbörjar registrering i Senior Alert. Minska antalet personer med demenssjukdom som får antipsykosläkemedel i särskilt boende. Samtliga kommuner inför standardiserat arbetssätt vid BPSD problematik och påbörjat registrering i BPSD-registret. Det standardiserade arbetssättet omfattar alla verksamheter som ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom. Alla vårdcentraler ska ha fungerande minnesteam som erbjuder tidig upptäckt, utredning, adekvat behandling och uppföljning, samt arbeta systematiskt för att göra utredningar/uppföljningar med kvalitet, arbeta med förbättringsåtgärder för att göra kompletta utredningar för att minska antalet diagnoser demens utan närmare specifikation, minska utredningstiden, samt öka behandling med demensläkemedel. Vid misstanke om att en person har en demenssjukdom initierar kommunen behovet av utredning till primärvården under förutsättning att personen ger sitt medgivande. Kommunen ansvarar för sin del av uppföljning av person med demenssjukdom enligt upprättade samverkansrutiner mellan vårdcentraler och kommunen. (Vad som ingår i sociala och medicinska uppföljningen framgår i länsgemensamma vårdprogrammet) Alla vårdcentraler och minnesmottagningar ska ha fastställda riktlinjer/rutiner för att följa upp brukare som får behandling med antipsykosläkemedel enligt länsgemensamma vårdprogrammet. Annika Sjöberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland 2

4 Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka-uppföljning av kvalitets indikatorer 2013 Det Länsgemsammaprogrammet för vård och omsorg om demenssjuka antogs av Länsstyrgruppen för närvård Programmet har ett antal kvalitetsindikatorer som årligen ska följas upp. Indikatorerna grundar sig på nationella riktlinjer. Antalet personer i Sörmland med demenssjukdom uppskattades 2012 till personer och 700 personer beräknas insjukna varje år. I en ordinär grupp 65-åringar har 1 % någon form av demenssjukdom, bland 80-åringar 20 % och bland 90-åringar 50 %. Alzheimers sjukdom utgör ca 60 % av fallen. Kommun Skattat antal personer med demenssjukdom (prevalens) Skattat antal nyinsjukna på ett år (incidens) Eskilstuna Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Gnesta Sörmland Skattat antal personer med demenssjukdom beräknat på kommunernas åldersfördelning dec. 2012(SCB) Enligt riksdagsbeslut 1997 avseende prioriteringar inom hälso- och sjukvården ingår vården av demenssjuka i den högst prioriterade gruppen. Demens är en svår kronisk sjukdom som leder till nedsatt autonomi och förkortad livslängd. Därav följer att personer med kognitiv nedsättning och demenssjukdom har rätt till utredning, behandling, vård och omsorg av hög kvalitet och på lika villkor. Syftet med uppföljning av valda kvalitetsindikatorer är att synliggöra kvaliteten inom olika områden och att dessa ska kunna användas i verksamheternas egna förbättringsarbeten. Olika beslutsfattare ska också kunna fatta välgrundade beslut om prioriteringar. 3

5 Redovisning av kvalitetsindikatorer 2013 Uppgifterna är i huvudsak inrapporterade av representanterna i Sörmland länsgemensamma demensnätverk och avser aktuella data vecka 50. Vårdcentralerna Achima Care och Fristaden i Eskilstuna har inte skickat in några uppgifter. Länsgemensam indikator; Lokala planer/rutiner för vård och omsorg om personer med demenssjukdom Verksamhetsspecifika rutiner ska utformas för vård och omsorg om personer med demenssjukdom i alla verksamheter inom kommuner och landstinget som kommer i kontakt med målgruppen. Rutinerna ska grunda sig på de nationella riktlinjerna och det länsgemensamma programmet. I de verksamhetsspecifika rutinerna ska en beskrivning ingå hur vårdkedjan säkerställs över verksamhets- och huvudmannaskapsgränserna för personer med demenssjukdom. Rutin för samverkan ska upprättas i samarbete med berörda vårdgrannar. Indikatorn besvaras av både kommun och landstinget oavsett driftsform. Lokala planer Antalet vårdcentraler, minnesmottagningar och kommuner som har lokala planer som utformats efter nationella riktlinjer och det länsgemensamma programmet har ökat under året från 16 stycken 2012 till 29 stycken under Planer som är reviderade Planer som inte är reviderade Saknar Planer Skiftinge VC Åsidan VC Smeden VC Torshälla VC City VC Torshälla stads förvaltning Familjedoktorerna Strängnäs Fröslunda VC Trosa kommun Mariefred VC Tunafors VC Strängnäs VC Kyrkbackens VC Centrum Flen Gnesta kommun Flens VC Katrineholms kommun Malmköpings VC Lindens VC Nävertorps VC Vår vårdcentral Vingåker VC Gnesta VC Bagargatans VC Ekensbergs VC Stadsfjärdens VC Oxelösunds VC Trosa VC Minnesmot. Eskilstuna, Minnesmot. Katrineholm Minnesmot. Nyköping Vuxenförvaltningen Eskilstuna Nyköpings kommun Flens kommun Strängnäs kommun Vingåkers kommun Oxelösunds kommun 3

6 Lokala planer och rutiner för samverkan i Landstinget Sörmland (landstingets svar): Lokala planer och rutiner för samverkan i Södermanlands kommuner (kommunernas svar): 100% 100% 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% Lokala planer 2012 Rutiner för samverkan % Lokala planer 2012 Rutiner för samverkan 2012 Rutiner för samverkan mellan vårdgrannar Strängnäs kommun Vuxenförvaltningen Eskilstuna Torshälla stads förvaltning Flens kommun Katrineholms kommun Reviderade rutiner finns Strängnäs kommun Familjedoktorerna Strängnäs, Mariefreds VC, Strängnäs VC Skiftinge VC, Minnesmottagningen Eskilstuna Torshälla VC Flens kommun Flens VC, Centrum Flen VC Linden, Nävertorp, Rutiner finns men inte reviderade Kyrkbackens VC Vuxenförvaltningen City VC, Fröslunda, Tunafors, Malmköpings VC Vingåkers kommun Vingåkers kommun Vingåkers VC Gnesta kommun Gnesta kommun Gnesta VC Nyköpings kommun Trosa kommun Oxelösunds kommun Nyköpings kommun Ekensbergs VC, Stadsfjärdens VC, Bagargatans VC Trosa Kommun Trosa VC Oxelösunds kommun Oxelösunds VC Katrineholms kommun Minnesmott. Kullbergska VC Åsidan Rutiner saknas helt Smedens VC Torshälla stads förvaltning Vår vårdcentral I flera av kommunerna skiljer sig uppfattningarna mellan kommunen och vårdcentraler sig om det finns aktuella samverkansrutiner eller inte. 5

7 Indikator Senior Alert Riktlinjer och rutiner ska finnas som beskriver hur man identifierar och följer upp personer med demenssjukdom med risk för fall, undernäring eller trycksår samt registrering och uppföljning av detta i Senior Alert. Målet 2013 var att samtliga vård och omsorgsverksamheter i kommuner och landsting oavsett driftsform skulle påbörja registrering. Samtliga kommuner har riktlinjer och rutiner samt gör uppföljning av detta i Senior Alert. Vårdcentralerna Vingåker, Bagargatan, Familjedoktorerna Strängnäs, Kyrkbacken, Centrum Flen, Vår vårdcentral, Ekensberg, Oxelösund (ej trycksår), Trosa har riktlinjer och rutiner samt registrerar i registret. Vårdcentralerna Malmköping och Linden har rutiner för riskbedömningar men gör inga registreringar. Vårdcentralen Smeden har rutiner för fall, Vårdcentralen Linden har rutiner för undernäring. Vårdcentralen Flen har rutiner för fall och undernäring men gör inga registreringar. Malmköpings vårdcentral har rutiner för alla tre områdena. Vårdcentralerna City, Fröslunda, Skiftinge, Smeden, Torshälla, Tunafors, Mariefred, Strängnäs, Gnesta, Nävertorp, Stadsfjärden, Åsidan saknar rutiner för riskbedömningar och gör inga registrerar. Minnesmottagningarna uppger att för deras patienter är inte dessa riktlinjer och rutiner relevanta. Men riskbedömningar görs, framförallt när det gäller undernäring och fallrisk. När så är aktuellt kopplas kommunen och andra aktörer som behövs in. Indikatorer som vänder sig till kommunal verksamhet De siffror som redovisas kan i verkligheten vara något högre än vad som rapporterats in. De som ansvarat för att samla in data i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna har uppgett att alla verksamheter inta har lämnat in uppgifter. Indikator Antal personer med demenssjukdom i kommunal verksamhet Årlig statistik ska sammanställas med antal personer med demenssjukdom, inom hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och särskilt boende. För särskilt boende ska särredovisning göras av hur många som bor i specifikt demensboende. Personer med demenssjukdom som bor i eget ordinärt boende kan samtidigt ha insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård och dagverksamhet. Samma person kan därför vara redovisad i alla tre formerna av verksamhet. Verksamheterna är en förutsättning för att brukaren ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Länet har totalt 18 dagverksamheter som tar emot 231 gäster varje vecka, en ökning mot förra året med närmare 40 %, trots att antalet verksamheter inte har ökat. Dagverksamhet är kostnadseffektiv. Enligt vetenskapliga underlaget till nationella riktlinjerna motsvarar kostnaderna för en dag på dagverksamhet ungefär tre timmar hemtjänst. 6

8 Med ett meningsfullt innehåll i verksamheten och anpassade aktiviter kan funktionsförmågor bevaras längre, anhöriga får också avlösning. Enligt inrapporterade uppgifter bor 1376 personer med demenssjukdom i Särskilt boende (1514 personer 2012), varav 792 personer bor i specifikt anpassat boende för personer med demenssjukdom (815personer 2012); 14 % i demensboende saknar diagnos.. Indikator Antal verksamheter som ger vård och omsorg till personer med demens Oxelösund, Trosa, Vingåker, Nyköping och Eskilstuna har särskilda team som kan ge riktat stöd till personer med demenssjukdom. Personalen som arbetar i teamen har valt detta av intresse och fått utbildning. 7

9 BPSD registret och SveDem Samtliga kommuner utom Oxelösund har börjat arbeta strukturerat med BPSD problematik och har anslutit sig till registret. Demenshemtjänsten i Trosa, Vingåker och Nyköping samt hemtjänsten i Torshälla gör skattningar och registrerar i BPSD registret. Av länets 18 dagverksamheter har samtliga verksamheter i Eskilstuna, Torshälla, Katrineholm, Gnesta och Trosa anslutit sig till registret, totalt 11 verksamheter. I Strängnäs görs skattningar i hemtjänst och dagverksamhet av resurs- och specialistteamet som är anslutna. Från 2012 september 2013 hade 311 personer fått utbildning till administratörer av BPSDregistret, i utbildningen ingår demenssjukdomar BPSD problematik och omvårdgärder. Under 2013 har införandet av den standardiserade arbetsmetoden vid Beteendemässiga och psykiska symtom varit en framgång med 59 anslutna enheter som gjort 906 skattningar av BPSD problematik och utformning av omvårdnadsåtgärder i registret. Då tillkommer skattningar som inte har kunnat registreras p.g.a. att brukaren inte kan ge sitt samtycke. Skattningar görs då på papper och antalet skattningar kan rapporteras/enhet in till registret. Nyköping är den ända kommunen som rapporterat in på detta sätt (40st). Katrineholms och Trosa kommuner är anslutna till SveDem, enbart Trosa har påbörjat registreringen. Indikator Antal personer med demenssjukdom i särskilt boende som får antipsykosmedel Läkemedlen ska användas i så liten utsträckning som möjligt, och först när omvårdnadsåtgärder inte är tillräckliga. Ofta är indikationen beteendesymtom av olika slag, där de i många fall har bristande effekt. Antipsykosmedel ger ofta biverkningar. De bör därför bara användas vid psykotiska tillstånd och/eller aggressivitet, som orsakar lidande för personen eller potentiell fara för denne eller andra. 8

10 Av 1376 personer med demenssjukdom i särskilt boende får drygt var 6:e person, 18 % någon form av antipsykosmedel, jämfört med 13 % I diagrammet redovisas antalet personer med antipsykosläkemedel fördelat på ålder och kön med en jämförelse med Det finns många tänkbara förklaringar. Personer med demens bor längre hemma och antas vara sämre än tidigare vid inflyttning till boende. Antalet som bor i specifikt anpassat demensboende har minskat kraftigt och fler bor på vanligt äldreboende. Antalet äldre kvinnor som bor på särskilt boende är fler än männen i motsvarande åldersgrupp. Kvinnorna som får antipsykosmedel är anmärkningsvärt så många fler, något som inte enbart kan förklaras av att antalet kvinnor i särskilt boende är fler. Indikatorer som vänder sig till vårdcentraler och minnesmottagningar Vårdcentralerna Achima Care och Fristaden i Eskilstuna har inte lämnat in några uppgifter. Indikator Antal verksamheter som registrerar i SveDem Vårdcentralerna ska erbjuda tidig upptäckt, utredning och diagnostisering för adekvat medicinsk behandling och fortsatta stödinsatser. Specialistkliniken ansvarar för komplicerade utredningar eller när primärvården inte kunnat fastställa diagnos. Genom registrering i det nationella kvalitetsregistret SveDem kvalitetssäkras utredningen och en möjlighet till uppföljning och jämförelse skapas. Samtliga vårdcentraler är nu anslutna till registret. Länets vårdcentraler registrerade 420 nya patienter som genomgått en basal utredning mot och SveDem anger målvärdet från utredningens start tills den ska vara klar till 30 dagar. I Sörmland är utredningstiden i genomsnitt densamma som förra året, 60 dagar (rikssnittet är 51). Diagnosen UNS, det vill säga demens utan närmare specifikation har minskat något. Diagnosen kan i vissa fall vara motiverad, i dessa fall framgår inte vilken sjukdom som orsakar demenssymtomen, något som är en förutsättning för att kunna erbjuda patienten bästa möjliga vård och behandling. 9

11 Registrerade diagnoser i SveDem Södermanlands län Minnesmottagningar Primärvård Diagnos Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Demens vid Alzheimers sjukdom, tidig debut Demens vid Alzheimers sjukdom, sen debut Mix demens vid Alzheimers sjukdom- Vaskulär demens Vaskulär demens (inkl. Subkortikal vaskulär demens) Lewy body demens Frontotemporal demens Parkinsons sjukdom med demens Demens UNS Övrig (demensdiagnos förutom ovanstående) Indikator Antal personer som behandlas med demensläkemedel I nationella riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom anges att patienter med Alzheimers sjukdom bör få behandling med demensläkemedel. SveDems mål för behandling är 80 %, andelen i % var %, en liten marginell ökning har skett Målet för behandling beräknas på skattat antal personer med mild måttlig Alzheimers sjukdom, av dessa beräknas 20 % inte vara aktuella för behandling och är därför borträknade. Nationell statistik som inkluderar personer som inte finns i SveDem och som får behandling finns i dagsläget inte tillgängligt. Förra årets statistik från Nationella Läkemedelsregistret visade på att det totala antalet personer som fick demens läkemedel i länet låg på 46,2%. Motsvarande statistik för 2013 är ännu inte tillgängligt. 10

12 Nedanstående tabell visar antalet personer med Alzheimers (AD) sjukdom som registrerats i SveDem och som får behandling: Vårdcentral Antal med AD Andel beh Antal med AD Andel beh ( ) (%) ( ) (%) Eskilstuna Tunafors VC 7 85,70% 9 88,90% Malmköpings VC 3 33,30% % Nyköping Bagaregatan VC 0 0 % % Nyköping Ekensbergs VC 5 40 % 5 20 % Nyköping Statsfjärdens VC % 5 80 % Nyköping Åtsidans VC 2 0 % 3 66,70% Eskilstuna Skiftinge VC 6 33,30% 6 66,7 Trosa VC % % Flen Vårdcentralen 0 0 % 2 0 % Oxelösunds VC 5 60 % 7 14,30% Katrineholm VC Linden 0 0 % 0 0 Strängnäs VC Strängnäs 4 75 % % Flen VC Centrum 5 80 % % Katrineholm Nävertorps VC 4 25 % 4 25 % Eskilstuna City VC % 4 50 % Mariefreds VC % % Eskilstuna Fröslunda VC % % Eskilstuna Smeden VC 1 0 % 0 0 % Vingåkers VC 4 50 % 4 50 % Gnesta VC 2 0 % 0 0 % Strängnäs Familjedoktorn % 0 0 % Torshälla VC 2 50 % 3 66,70% Eskilstuna VC Fristaden 2 50 % % Katrineholm Vår Vårdcentral % % Strängnäs, Kyrkbackens Vårdcentral 0 0 % % Eskilstuna, Achima Care Eskilstuna VC 0 0 % 0 0 % 11

13 Indikator Riktlinjer och rutiner för uppföljning av behandling med antipsykosmedel Fastställda riktlinjer och rutiner för genomförande av läkemedelsgenomgång med fokus på uppföljning av behandling med antipsykosmedel hos personer med demenssjukdom Behandling med såväl neuroleptika som sederande läkemedel förutsätter kort behandlingstid och utvärdering av effekt efter högst två veckor samt att man regelbundet tar ställning till utsättning eller dosminskning. Har rutiner Saknar rutiner Vet inte om rutiner finns Tunafors VC Eskilstuna City VC Eskilstuna Linden VC Katrineholm Stadsfjärden VC Nyköping Fröslunda VC Eskilstuna Malmköping VC Nävertorp VC Katrineholm Skiftinge VC Eskilstuna Oxelösund VC Kyrkbacken VC Strängnäs Fristaden VC Eskilstuna Centrum Flen VC Torshälla VC Bagargatan VC Nyköping Minnesmot. Nyköping Vår VC Katrineholm Minnesmot. Katrineholm Smeden VC Minnesmot. Eskilstuna Mariefred VC Familjedoktorerna Strängnäs Gnesta VC Strängnäs VC Trosa VC Flens VC Vingåker VC Ekensberg VC Åsidan VC 12