BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska"

Daniel Åström
för 8 år sedan
Visningar:

1 BPSDregistret, en framgångssaga Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

2 Hela Sverige är med! Anslutna enheter: 4750 Anslutna kommuner: 282 Administratörer: Inlagda personer: Gjorda skattningar:

3 Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom Vad är BPSD?

4 BPSD kan delas in i; Affektiva symtom Depression, mani/hypomani, ångest/oro, irritabilitet Psykossymtom Hallucinationer, vanföreställningar, felaktig identifiering Hyperaktivitet Agitation, vandringsbeteende, ropbeteende, sömnstörning Apati Initiativlöshet, tillbakadragenhet, förlust av intresse (Läkemedelsverket, 2008)

identifiering Hyperaktivitet Agitation, vandringsbeteende, ropbeteende,

5 Syftet med BPSD-registret är dels att öka välbefinnandet & livskvalitén för personer med demenssjukdom genom att minska BPSD, dels att kvalitetssäkra vården

6 . BPSD-registret följer Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

7 Hur vet vi att den demenssjuke mår bättre?

8 För att lyckas i behandlingen av BPSD krävs: 1. Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008)

9 Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar B. Hallucinationer C. Agitation/upprördhet D. Depression/nedstämdhet E. Ångest F. Upprymdhet/eufori G. Apati/likgiltighet H. Hämningslöshet I. Lättretlighet/labilitet J. Motorisk rastlöshet K. Sömnstörningar L. Matlust och ätstörningar Observation NPI-NH JL Cummings, 1994

Ångest 0 1 2 3 4 1 2 3 0 F. Upprymdhet/eufori 0 1 2 3 4 1 2 3 0 G. Apati/likgiltighet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 H. Hämningslöshet 0 1 2 3 4 1 2 3 0 I.

10 1. Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008)

11 Vårdmiljö Vårdgivaren BPSD Den demenssjuke Vad kan orsaka BPSD?

12 Miljö

13 Förståelse för den demenssjukes värld? Har personalen adekvat utbildning? Ju bättre jag känner mig själv, desto bättre vårdare blir jag. Vårdgivaren

14 Är de basala behoven tillfredsställda? Mat & Dryck, Sömn, Urin & Tarm, Syn, Hörsel, Social samvaro Finns det några somatiska sjukdomstecken? Feber, Urin, Smärta, Blodsocker, Blodtryck, Puls, Andning Läkemedelsgenomgång Olämpliga eller för många läkemedel

15 1. Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008)

Vi har under många år haft hög tilltro till läkemedel och värderat dessa högre än omvårdnadsinsatser Vi behöver bli bättre på att sätta upp mål för vår läkemdelsbehandling och utvärdera effekterna

16 Vi har under många år haft hög tilltro till läkemedel och värderat dessa högre än omvårdnadsinsatser Vi behöver bli bättre på att sätta upp mål för vår läkemdelsbehandling och utvärdera effekterna Nationella riktlinjer säger att det är först när vi tittat på bakomliggande orsaker, arbetat med omvårdnadsåtgärder och arbetat med miljön, som vi ska fundera på lugnande- eller antipsykotiska läkemedel. Läkemedelsbehandling

riktlinjer säger att det är först när vi tittat på bakomliggande orsaker, arbetat med omvårdnadsåtgärder

17 Fokus på professionellt bemötande

18 Levnadsberättelsen kan hjälpa till att ge en bild av personens liv. Anhöriga & närståendes delaktighet och kunskap är mycket viktig. Att få vara den man alltid varit

19 1. Observation 2. Analys 3. Åtgärd 4. Utvärdering (Läkemedelsverket, 2008)

20 Ständiga uppföljningar genom regelbundna skattningar Åtgärd NPIskattning Kvalitetssäkring Analys

22 Allt som läggs in i registret kan man se i statistiken. Det blir ett verktyg som underlättar för personalen i den dagliga omvårdnaden.

23 Implementering av Nationella riktlinjer Personcentrerad vård Gemensamt språk för personalen Utvärdering av omvårdnadsåtgärder Teamarbete Verksamhetsutveckling Kvalitetssäkring Forskning BPSD-registret kan bidra till

24 Multiprofessionella team från enheten deltar i vår 2-dagarsutbildning innan de börjar arbeta med registret Kvalitetsregister Demenssjukdomar BPSD NPI-skalan Implementering Registrering Handlingsplan

25 Undersköterskan/BPSD administratörens roll Kontaktpersonens roll Sjuksköterskans roll Chefens roll Det viktiga teamet

26 Hur ska vi veta om en förändring blir en förbättring...och inte bara ett annat mönster?

27 Ökat vandrande Nedsatt tids & rumsorientering Ökad oro& aggressivitet Sömnstörning Avviker från boendet I behov av hjälp vid ADL &måltider Extra personal Anna 68 år Skillnad för den enskilde individen

28 Analys Hörsel Neuroleptika sedan tidigare Efter 2:a skattningen mår Anna bättre och man sätter in antidepressiva Åtgärder Delaktighet i dagliga göromål Promenader med personal och make Resultat 2:a skattningen Anna är mer av aktiviteter såsom gymnastik, duka bord och diska Har fått kognitiva tidshjälpmedel Make tar hem Anna över dagen Neuroleptika Annas 3:e skattning 4 månader efter den första skattningen

29 Mor har blivit mycket gladare och piggare, säger ofta att personalen är snäll. Hon säger att känner sig som en drottning och att hon trivs bra. Jag ser att personalen verkligen har ansträngt sig för att uppnå förändringar hos min mor och de ser själva att de har uppnått resultat. Vi anhöriga känner att nu samarbetar vi, man tar inte våra frågor som negativ kritik. Det smittar av sig över på andra boende som blivit mer aktiva och glada, diskuterar mera med varandra utan att bli arga Närståendes berättelse, Tegs äldreboende i Umeå 40 poäng åtgärder; vårdarsång, massage, Orudisgel En månad senare: 25 poäng

30 Skillnad för många Medelvärde NPI-poäng över tid för de som har över 50 poäng på grundregistreringen (n=275) och minst fyra uppföljningar

31 Medelvärde NPI-poäng Medelvärde NPI-poäng, Silverängen okt-11 nov-11 dec-11 jan-12 feb-12 mar-12 apr-12 maj-12 Datum Antalet fall hos vårdtagarna minskade. Samtidigt halverades förbrukningen av neuroleptika!

32 En sidoeffekt man uppmärksammade i Kiruna var att anmälningarna om hot och våld minskat sen man började arbeta med BPSD registret

33 Leder BPSD registreringar tillantalet åtgärder utan samtycke: 46% JA Socialstyrelsens slutrapport när det gäller tvångs och begränsingsåtgärder

34 Medelvärde NPI-skalan (förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD) från registrets start (november 2010) till september 2014.

36 Kommun Antal skattningar Antal personer Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sanviken Söderhamn Gävleborg 2010-mars 2015

38 Inn Innan ni somnar. Tack!

Relevanta dokument

2012-09-07. www.bpsd.se

2012-09-07. www.bpsd.se www.bpsd.se 1 Det faktum att ett beteende avses störande, speglar mera motpartens eller omgivningens personliga värderingar, än personen som handlar på ett visst sätt. På något sätt är ett så kallat beteende