Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

Transkript

1 BORGÅ Detaljplan 378 BYGGANVISNINGAR OCH ÖVERSIKTSPLAN FÖR GRÖNOMRÅDEN Planläggnings- och byggnadsnämnden Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

2 Borgå stad stadsplaneringsavdelningen ALLMÄNT Bygganvisningarna gäller småhuskvarteren i Alkrog. Dessutom ges anvisningar för anläggning av grönområdet sydväst om småhuskvarteren. INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT 2 KVARTEREN 2400 och Randzonen vid ett öppet åkerfält KVARTEREN 2401, 2403 och Randzonen mot Alkrogvägen och de skyddade tomterna i områdets mitt KVARTER Småhuskvarteren i bolagsform i närheten av Tolkisvägen Alkrogs småhusområde ligger på en mycket synlig plats som avslutning på ett vidsträckt åkerfält. Som en kant på det öppna landskapsrummet bildas en smal randzon med utfyllnadskullar och planterade ädelträd. Det centrala målet är ett nytt naturnära bostadsområde. Byggnadsområdena gränsar tydligt mot den öppna dalen. Mellan det byggda området och den fria naturen (parkområdena) gestaltar sig gränsen naturligt och harmoniskt, samtidigt också målmedvetet. När området byggs ut fortsätter den sekelgamla stadsbyggnadstraditionen, som kommer till uttryck i de traditionella östnyländska bymiljöerna och framför allt i Gamla stan i Borgå samt den intill liggande Adertonbacken. Området byggs enligt detaljplanen och dessa anvisningar. Här ställs de kvalitativa minimikraven på stadsbilden när det gäller byggnader och gårdsområden samt offentliga uterum. GRÖNOMRÅDEN 11 BILAGA 1: Färgsättningsplan 12 LIITE 2: Modeller för inhägnader 13 2

3 KVARTEREN 2400 och 2402 Eventuell förekomst av skadligt radon i området ska beaktas vid byggandet. I samband med bygglovsansökan informerar byggnadsinspektören vid behov i varje enskilt fall om de åtgärder som krävs. Grundläggningssätt Marken i hela området är mjuk och grundläggningssättet ska därför ägnas särskild uppmärksamhet. När tomtens ytformer planeras ska man också beakta att de delar av tomten som inte byggts på förhand kommer att sätta sig betydligt till följd av utfyllningarna. Sättningen ska beaktas vid planeringen av gårdens detaljer och anslutningarna till gårdsområdet. I samband med gatubygget har zonen mellan gatan och huset också stabiliserats. Om rör utanför byggnaden läggs utanför detta område ska risken för sättningar i den mjuka marken beaktas vid planeringen. PLANERING AV BOSTADSHUSEN Randzonen vid ett öppet åkerfält ALLMÄNT Fasader och byggnadsmassa Byggrätten har fastställts så att ett hus i en våning är klart mindre än ett hus med två våningar. Fasadhöjden, mätt från marken till skärningspunkten mellan yttervägg och tak, är minst 3,8 meter och högst 5,8 meter. Om så önskas kan övre våningen också lämnas oinredd i det första byggskedet, då huset till det yttre verkar ha två våningar. Lösningen är bekant från återuppbyggnadstidens småhus. Bostadshusen ska byggas fast i byggnadsytans gräns mot gatan, med undantag för tomterna 1, 2 och 3 i kvarteret 2400, där bostadshusen ska byggas fast i byggnadsytans gräns mot åkerfältet. Om en minst 4,5 meter bred veranda placeras fast i byggnadsytans gräns tolkas detta som om huset vore fast i gränsen. Vid dimensioneringen av byggnadsmassan och planeringen av byggnadernas yttre ska man inte nöja sig med den allra enklaste lådlösningen. Byggnadernas arkitektur ska ge ett fräscht och harmoniskt intryck. Då man väljer hustyp ska man på förhand höra sig för med byggnadstillsynen att huset lämpar sig för tom ten. Vid placeringen av byggnaderna ska hänsyn tas till träden som kommer att planteras på gatuområdet, så att ingångarna och infarterna placeras mellan träden. På tomterna har i det ena hörnet mot gatan reserverats plats för de kommunaltekniska ledningarnas anslutningsbrunn, där man inte får bygga. Infarten till gården kan emellertid placeras vid anslutningsbrunnen. På vissa tomter är detta rentav att rekommendera. 3

4 Tak Takformen är sadeltak eller s.k. brutet sadeltak, med takfallen på olika höjd. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på husets långsida och anvisas i detaljplanekartan. Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Sålunda får det enhetliga takfallet vara högst 15,2 meter. Takets färg är mörkgrå eller svart. Takskäggen ska skjuta ut, men deras maximilängd från fasadlinjen är emellertid 60 cm. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, INHÄGNADER Ekonomibyggnader och skyddstak såsom garage och carportar är betydande element i stadsbilden som kompletterar kvartershelheten Deras utseende, material, färger och höjdförhållanden ska harmoniera med bostadshusen. Ekonomibyggnadernas och skyddstakens ytterväggar är av trä eller rappade. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen i bilaga 1. För ekonomibyggnaden och skyddstaket rekommenderas en färg som är nyans mörkare än bostadshuset. Takformen på ekonomibyggnader och konstruktioner är sadeltak eller en form som motsvarar bostadshusets takform. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på ekonomibyggnadens långsida. Takmaterialet är till färgen svart eller mörkgrått. Tomterna ska ingärdas endast med en häck. Exempel på placering i kvarter Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Om byggnaden är längre än 14 meter ska dess stomme och tak disponeras med tydliga in- och utdragningar av huskroppen. In- och utdragningarna ska gärna framhävas med höjdskillnader. Husets rekommenderade stomdjup (husets bredd) är 7,5 8,5 meter, dock högst 9 meter. Som huvudsakligt fasadmaterial används trä, rappning och säckskurning. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen, som finns som bilaga 1. PLANERINGEN AV GÅRDSOMRÅDET Planterat område I den del av gårdsområdet som anvisas för planteringar kan anläggas en trädgård eller så kan den användas för lek eller andra gårdssysslor. De växter som planteras ska vara av olika slag, också buskar och träd. Att enbart anlägga en gräsmatta fyller inte måttet. Området får inte asfalteras. Om en bilplats byggs på planteringsområdet ska marken beläggas med till exempel hålsten eller plattor med gräsfogar. 4

5 Den del av området som planteras med träd och buskar, där den naturliga terränghöjden inte får ändras arkförhållandena i planområdet är svåra. För avledning av lakvatten blir man dock tvungen att fylla ut marken på gatuområdena och gårdarna närmst bostadshusen. Utfyllnadsområdet ska avgränsas och doseras på ett naturligt sätt. Slänten ska i sin helhet rymmas på tomten. Slänten får ha en lutning på högst 1:2 för att det ska vara möjligt att sköta växtligheten på slänten och för att eliminera risken för släntras eller uppkomsten av glidytor i alven. Murar Markens dåliga bärighet gör att gårdsplanen kommer att sätta sig ojämnt. Murar tål inte de minsta sättningar utan att bräckas. Murar som sätter sig ojämnt är svåra att reparera och hålla snygga. Därför är murkonstruktioner inte att rekommendera. Endast låga, under 40 cm höga murar får byggas på tomten, men ändå inte närmare en 1,5 meter från tomtgränsen. På gemensam överenskommelse mellan grannarna kan murar byggas närmare än 1,5 meter från gränsen och över 40 cm hög, om muren grundas och stabiliseras på ett adekvat sätt. Tomterna ska ingärdas med häckar i kvarteren 2400, Mot åkerfältet ska bostadskvarterens kant planteras med enhetliga randzonsplanteringar av träd och buskar. De skyddar de enskilda gårdsrummen och avgränsar dalens landskapsrum. Planteringszonen är smal och till karaktären trädgårdsaktig, häcken utgör en del av den. Häckar Som häck rekommenderas f öljande arter som trivs på lermark och inte behöver klippas: ungersk syren eller parksyren, som blir ca 3 meter höga smällspirea, som blir ca 2 meter hög douglasspirea, klasespirea eller vitspirea, som blir ca 1,5 meter Om grannarna kommer överens om en häck av gran eller tuja tillåts den endast om den klipps och sköts så att den hålls under 2 meter. Randzonens och gårdens trädslag Som gårdsträd rekommenderas huvudsakligen lågväxande fruktträd eller pry dnadsträd och endast ett storvuxet ädelträd per tomt. I randzonsplanteringen får ingå några högväxande ädelträd och ett barrträd per tomt. Kraftigt skuggande barrträd som kan växa sig stora får inte planteras närmare än 5 meter från gränsen mot bostadstomten. Ädelträd som trivs på lermark är ek, lind, ask och alm. Småvuxna träd som trivs på lermark är till exempel bergkörsbär, virginiahägg eller svartbärshagtorn. Småvuxna barrträd som trivs på lermark och i halvskugga är till exempel olika tujor och berghemlock. Åkern har varit täckdikad På den låglänta delen av området som ska bebyggas finns ställvis fortfarande fungerande täckdiken på åkern. Dem ska man inte förstöra med onödiga utgrävningar som går djupare än 80 cm. Planteringsomrdåde 5 Randzonsplanteringen kommer på ett i detaljplanen angivet område som planteras med träd och buskar, där den naturliga marknivån inte får ändras

6 KVARTEREN 2401, 2403 och 2404 Eventuell förekomst av skadligt radon i området ska beaktas vid byggandet. I samband med bygglovsansökan informerar byggnadsinspektören vid behov i varje enskilt fall om de åtgärder som krävs. Grundläggningssätt Marken i hela området är mjuk och grundläggningssättet ska därför ägnas särskild uppmärksamhet. När tomtens ytformer planeras ska man också beakta att de delar av tomten som inte byggts på förhand kommer att sätta sig betydligt till följd av utfyllningarna. Sättningen ska beaktas vid planeringen av gårdens detaljer och anslutningarna till gårdsområdet. I samband med gatubygget har zonen mellan gatan och huset också stabiliserats. Om rör utanför byggnaden läggs utanför detta område ska risken för sättningar i den mjuka marken beaktas vid planeringen. PLANERING AV BOSTADSHUSEN Randzonen mot Alkrogvägen och de skyddade tomterna i områdets mitt ALLMÄNT Vid dimensioneringen av byggnadsmassan och planeringen av byggnadernas yttre ska man inte nöja sig med den allra enklaste lådlösningen. Byggnadernas arkitektur ska ge ett fräscht och harmoniskt intryck. Då man väljer hustyp ska man på förhand höra sig för med byggnadstillsynen att huset lämpar sig för tomten. Fasader och byggnadsmassa Byggrätten har fastställts så att ett hus i en våning är klart mindre än ett hus med två våningar. Fasadhöjden, mätt från marken till skärningspunkten mellan yttervägg och tak, är minst 3,8 meter och högst 5,8 meter. Om så önskas kan övre våningen också lämnas oinredd i det första byggskedet, då huset till det yttre verkar ha två våningar. Lösningen är bekant från återuppbyggnadstidens småhus. Bostadshusen ska byggas fast i byggnadsytans gräns mot gatan, med undantag för tomterna 9 och 10 i kvarteret 2401 och tomterna 1 6 i kvarter På tomterna 1 6 i kvarter 2404 vid Alkrogvägen ska bostadshusen byggas fast i byggnadsytans gräns mot nordost, dvs. den mot Alkrogvägen. När bostadshuset inte ligger vid gatan ska fast vid byggnadsytans gräns mot gatan byggas ett garage eller en annan ekonomibyggnad, om vilket det finns anvisningar i ett eget stycke. Om en minst 4,5 meter bred veranda placeras fast i byggnadsytans gräns tolkas detta som om huset vore fast i gränsen. Vid placeringen av byggnaderna ska hänsyn tas till träden som kommer att planteras på gatuområdet, så att ingångarna och infarterna placeras mellan träden. På tomterna har i det ena hörnet mot gatan reserverats plats för de kommunaltekniska ledningarnas anslutningsbrunn, där man inte får bygga. Infarten till gården kan emellertid placeras vid anslutningsbrunnen. På vissa tomter är detta rentav att rekommendera. 6

7 Takets färg är mörkgrå eller svart. Takskäggen ska skjuta ut, men deras maximilängd f rån fasadlinjen är emellertid 60 cm. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, INHÄGNADER Ekonomibyggnader och skyddstak såsom garage och carportar är betydande element i stadsbilden som kompletterar kvartershelheten Deras utseende, material, färger och höjdförhållanden ska harmoniera med bostadshusen. Ekonomibyggnadernas och skyddstakens ytterväggar är av trä eller rappade. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen i bilaga 1. För ekonomibyggnaden och skyddstaket rekommenderas en färg som är nyans mörkare än bostadshuset. Takformen på ekonomibyggnader och konstruktioner är sadeltak eller en form som motsvarar bostadshusets takform. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på ekonomibyggnadens långsida (notera undantaget i f öljande stycke). Takmaterialet är till färgen svart eller mörkgrått. När bostadshuset inte ligger vid gatan (tomterna 1 6 i kvarter 2404 och tomterna 9 och 10 i kvarter 2401) ska fast vid byggnadsytans gräns mot gatan byggas ett garage eller en annan ekonomibyggnad. Då ska åsen på ekonomibyggnaden följa gatans riktning. Inkörningen till garaget eller carporten ska ordnas från gården redan av trafiksäkerhetsskäl. Tomterna ska helst ingärdas endast med en häck. Exempel på placering i kvarter Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Om byggnaden är längre än 14 meter ska dess stomme och tak disponeras med tydliga in- och utdragningar av huskroppen. In- och utdragningarna ska gärna framhävas med höjdskillnader. Husets rekommenderade stomdjup (husets bredd) är 7,5 8,5 meter, dock högst 9 meter. Som huvudsakligt fasadmaterial används trä, rappning och säckskurning. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen, som finns som bilaga 1. Tak Takformen är sadeltak eller s.k. brutet sadeltak, med takfallen på olika höjd. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på husets långsida och anvisas i detaljplanekartan. Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Sålunda får det enhetliga takfallet vara högst 15,2 meter. PLANERINGEN AV GÅRDSOMRÅDET Planterat område I den del av gårdsområdet som anvisas för planteringar kan anläggas en trädgård eller så kan den användas för lek eller andra gårdssysslor. De växter som planteras ska vara av olika slag, också buskar och träd. Att enbart anlägga en gräsmatta fyller inte måttet. Området får inte asfalteras. Om en bilplats byggs på planteringsområdet ska marken beläggas med till exempel hålsten eller plattor med gräsfogar. 7

8 Markförhållandena i planområdet är svåra. För avledning av lakvatten blir man dock tvungen att fylla ut marken på gatuområdena och gårdarna närmst bostadshusen. Utfyllnadsområdet ska avgränsas och doseras på ett naturligt sätt. Slänten ska i sin helhet rymmas på tomten. Slänten får ha en lutning på högst 1:2 för att det ska vara möjligt att sköta växtligheten på slänten och för att eliminera risken för släntras eller uppkomsten av glidytor i alven. Tomterna ska ingärdas med häckar i kvarteren 2400, Mot åkerfältet ska bostadskvarterens kant planteras med enhetliga randzonsplanteringar av träd och buskar. De skyddar de enskilda gårdsrummen och avgränsar dalens landskapsrum. Planteringszonen är smal och till karaktären trädgårdsaktig, häcken utgör en del av den. Häckar Häckar rekommenderas för att inhägna tomterna. Som häck rekommenderas följande arter som trivs på lermark och inte behöver klippas: ungersk syren eller parksyren, som blir ca 3 meter höga smällspirea, som blir ca 2 meter hög douglasspirea, klasespirea eller vitspirea, som blir ca 1,5 meter Om grannarna kommer överens om en häck av gran eller tuja tillåts den endast om den klipps och sköts så att den hålls under 2 meter. Gårdens trädslag Som gårdsträd rekommenderas huvudsakligen lågväxande fruktträd eller pry dnadsträd och endast ett storvuxet ädelträd per tomt. I trädplanteringen får ingå några högväxande ädelträd och ett barrträd per tomt. Kraftigt skuggande barrträd som kan växa sig stora får inte planteras närmare än 5 meter från gränsen mot bostadstomten. Ädelträd som trivs på lermark är ek, lind, ask och alm. Småvuxna träd som trivs på lermark är till exempel bergkörsbär, virginiahägg eller svartbärshagtorn. Småvuxna barrträd som trivs på lermark och i halvskugga är till exempel olika tujor och berghemlock. Åkern har varit täckdikad På den låglänta delen av området som ska bebyggas finns ställvis fortfarande fungerande täckdiken på åkern. Dem ska man inte förstöra med onödiga utgrävningar som går djupare än 80 cm. Murar Markens dåliga bärighet gör att gårdsplanen kommer att sätta sig ojämnt. Murar tål inte de minsta sättningar utan att bräckas. Murar som sätter sig ojämnt är svåra att reparera och hålla snygga. Därför är murkonstruktioner inte att rekommendera. Endast låga, under 40 cm höga murar får byggas på tomten, men ändå inte närmare en 1,5 meter från tomtgränsen. På gemensam överenskommelse mellan grannarna kan murar byggas närmare än 1,5 meter från gränsen och över 40 cm hög, om muren grundas och stabiliseras på ett adekvat sätt. 8

9 KVARTEREN 2405 och 2406 Grundläggningssätt Marken i hela området är mjuk och grundläggningssättet ska därför ägnas särskild uppmärksamhet. När tomtens ytformer planeras ska man också beakta att de delar av tomten som inte byggts på förhand kommer att sätta sig betydligt till följd av utfyllningarna. Sättningen ska beaktas vid planeringen av gårdens detaljer och anslutningarna till gårdsområdet. I samband med gatubygget har zonen mellan gatan och huset också stabiliserats. Om rör utanför byggnaden läggs utanför detta område ska risken för sättningar i den mjuka marken beaktas vid planeringen. PLANERING AV BOSTADSHUSEN Småhuskvarteren i bolagsform i närheten av Tolkisvägen ALLMÄNT Vid dimensioneringen av byggnadsmassan och planeringen av byggnadernas yttre ska man inte nöja sig med den allra enklaste lådlösningen. Byggnadernas arkitektur ska ge ett fräscht och harmoniskt intryck. Vid planeringen av byggnaderna ska man på förhand höra sig för med byggnadstillsynen att planen lämpar sig för tomten. Målet är att kvarteren ska bilda en enhetlig och stilig rand av fasader och sammanbindande inhägnader mot Tolkisvägen. Eventuell förekomst av skadligt radon i området ska beaktas vid byggandet. I samband med bygglovsansökan informerar byggnadsinspektören vid behov i varje enskilt fall om de åtgärder som krävs. Fasader och byggnadsmassa Byggnadsrätten fastställs med exploateringstal. Största tillåtna våningsantal är två. Fasadhöjden, mätt från marken till skärningspunkten mellan yttervägg och tak, är minst 3,8 meter och högst 5,8 meter. Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Om byggnaden är längre än 14 meter ska dess stomme och tak disponeras med tydliga in- och utdragningar av huskroppen. In- och utdragningarna ska gärna framhävas med höjdskillnader. Husets rekommenderade stomdjup (husets bredd) är 7, 5 8,5 meter, dock högst 9 meter. Som huvudsakligt fasadmaterial används trä, rappning och säckskurning. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen, som finns som bilaga 1. Tak Takformen är sadeltak eller s.k. brutet sadeltak, med takfallen på olika höjd. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på husets långsida och anvisas i detaljplanekartan. Längden på byggnadens enhetliga fasad får vara högst 14 meter. Sålunda får det enhetliga takfallet vara högst 15,2 meter. Takets färg är mörkgrå eller svart. Takskäggen ska skjuta ut, men deras maximilängd från fasadlinjen är emellertid 60 cm. 9

10 Bostädernas gemensamma utrymmen För hushållens lösöre och friluftsutrustning ordnas tillräckligt med förvaringsutrymme. För cyklar reserveras tillräckliga, säkra och lättanvända förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och tillåter daglig användning. Som bilplatser rekommenderas carportar. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, INHÄGNADER Ekonomibyggnader och skyddstak såsom garage och carportar är betydande element i stadsbilden som kompletterar kvartershelheten Deras utseende, material, färger och höjdförhållanden ska harmoniera med bostadshusen. Ekonomibyggnadernas och skyddstakens ytterväggar är av trä eller rappade. Färgerna väljs ur färgsättningsplanen i bilaga 1. För ekonomibyggnaden och skyddstaket rekommenderas en färg som är nyans mörkare än bostadshuset. Takformen på ekonomibyggnader och konstruktioner är sadeltak eller en form som motsvarar bostadshusets takform. Taklutningen ska vara minst 1:2,5 och högst 1:1,5. Åsens riktning följer riktningen på ekonomibyggnadens långsida. Takmaterialet är till färgen svart eller mörkgrått. 10

11 GRÖNOMRÅDEN Landskapsmässigt värdefullt åkerområde (MA) Odlingslandskapet sträcker sig till Alkrogs planområde. Åkerområdet som märkts ut i planen ska hållas öppet. Rekommendationen är att det sköts med samma metoder som det kringliggande odlingslandskapet som en del av en större odlingshelhet. VL-1 Närrekreationsområde, där terrängutfyllnader och vallar får placeras som skydd mot vind och buller Utformning av terrängen Utfyllnadskullarna kan byggas upp under en längre tid, så att utformningen påbörjas från området närmast bosättningen och går vidare kulle för kulle. En påbörjad utfyllnadskulle ska ges sin slutliga form och landskapsarbetet slutföras med planteringar och allt innan man börjar bygga följande utfyllnadskulle. Den största tillåtna utfyllnadstjockleken är 2 meter på grund av markens dåliga bärighet. Utfyllnaden får inte sträcka sig närmare än 10 meter från fjärrvärme- och avloppslinjer. Släntlutningen ska variera och vara minst 1:2,5 för att formen ska bli naturlig och inga glidytor ska uppstå. Slänternas kanter ska fogas på ett naturligt sätt till den jämna terrängen, så att de delar av kullarna som sköts som ängar ska kunna slås maskinellt. Dike som vattenelement Det centrala uppsamlingsdiket formas till kantslänter genom att anlägga en mindre brant, trygg vattenfåra. Släntlutningen ska vara huvudsakligen 1:2 eller mera långsluttande och endast ställvis brantare, högst 1:1,5. Längs diket planteras träd- och buskgrupper som för sin del något dämpar vinden i den öppna dalen. Längs diket i åkerområdet ska för vattenskyddet anläggas en minst 3 meter bred remsa äng. åker Utfyllnadskulle med planteringar Dike med långsluttande slänter Tvärsnitt av terrängen åskådliggör långsluttande markutfyllnad på grönområde. Planteringar som vind- och bullerskydd På kullarna planteras huvudsakligen trädslag som hör till kulturlundar, där det utöver ädelträd odlas barrträd i grupp. På en del av kullarna kan också planteras björk- och aspdungar. En del av kullarnas yta kan skötas som äng för att det öppna rummet ska få en naturlig form. På den jämna marken och utfyllnadskullarna vid Tolkisvägen planteras huvudsakligen tallar för att ge ett så effektivt damm- och bullerskydd som möjligt, också på vintern. Gång- och cykellederna Leden som går igenom närrekreationsområdet är en del av det nät av gång- och cykelvägar som sammanbinder stadens västra bostadsområden. Leden förenar sig med gång- och cykelvägarna längs Tolkisvägen och Alkrogvägen. Särskilt viktigt är att se till att vägarna kan korsas tryggt. Anläggning av refuger på övergångsställena rekommenderas. 11

12 BILAGA 1 Färgsättningsplan Färgtonen på byggnadernas träväggar eller rappning ska väljas utifrån färgsättningsplanen, som har mellanstarka varma färger som harmonierar med varandra. Färgkoderna är från Teknos fasadmålningskarta 2003, men motsvarande färgtoner från andra tillverkare kan också användas. Takets färg är mörkgrå eller svart. Som färg på ekonomibyggnader och skyddstak rekommenderas en mörkare ton än färgen på bostadshuset Gul och gulbrun Blåskiftande eller grå Rödskiftande eller rödbruna Ekonomibyggnaderna och skyddstaken kan också målas i följande röda och bruna färgtoner För att underlätta färgvalet är det skäl att jämf öra färgkoderna med färgproverna i originalfärgkartan, eftersom nyanserna kan ändras vid kopieringen. 12

13 BILAGA 2 Modeller på inhägnader Staketen väljs bland bifogade typmodeller. När åtgärdstillstånd söks kan bilderna som finns på stadsplaneringsavdelningen underlätta ansökan. Bilderna i skala ca 1:50. Stadsplaneringsavdelningens staket typ 9. Stadsplaneringsavdelningens staket typ 1. Stadsplaneringsavdelningens staket ty p 11. Stadsplaneringsavdelningens staket typ 8. Stadsplaneringsavdelningens staket typ