Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Transkript

1 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE OCH MILJÖ... 2 Arkitektur... 3 Byggnadsmaterial och kulör... 4 Belysning och skyltar... 5 Miljö... 7 Natur och dammar... 7

2 Sid 2 (9) INLEDNING Avsikten med detta gestaltningsprogram är att ange riktlinjer för bebyggelsens utformning inom planområdet Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123. Syftet är vidare att medverka till att skapa en gemensam och hög ambitionsnivå inom området. Det innebär att bebyggelsen bör anpassas till platsens förutsättningar och det landskap den placeras i. Vidare bör hänsyn tas till den omgivande miljön vad gäller placering, utformning och material. För området som helhet gäller att bebyggelsen bör ges en egen identitet och karaktär. Genom samordnat material och kulörval ges förutsättningar för att skapa en helhet och enhetliga drag i bebyggelsens uttryck. I övrigt är hänsyn till utformning av yttre miljö, gator och grönytor liksom säkerhet och tillgänglighet av betydelse. FÖRUTSÄTTNINGAR Det område som nu huvudsakligen planeras för verksamheter kan sägas bilda övergången mellan stad och land. Den gamla byn Sölve som nu är centralortens nordöstra utpost består av äldre och nyare bostadsbebyggelse och olika verksamheter. Sölvevägen är den självklara pulsådern i stadsdelen. Norr om vägen finns Sölve industriområde, med brokig bebyggelse, främst hallbyggnader i plåt och stora asfalterade ytor för upplag och förvaring. Intrycket är traditionellt industriområde. Mot väster gränsar industriområdet till en skogsbevuxen kulle, Sohajan, och låglänta jordbruksmarker. Europaväg 22 skär av åkrarna mot norr och utgör gräns mot landsbygden. På motsvarande sätt är Länsväg 123, Hälleviksvägen i viss utsträckning en gräns mot jordbrukslandskapet i öster. Området är påverkat av verksamheter som grustag, återvinningscentral och SEVABs anläggning, men består till stora delar av flack åkermark. I anslutning till den gamla landsvägen finns större karaktärsskapande träd och vid Sölvevägen äldre gårdsbebyggelse. BEBYGGELSE OCH MILJÖ Sammantaget kan Sölve-området idag uppfattas som ett gränsland; varken stad eller land, eller kanske både och. Med planförslaget blir gränsen mer definitiv. Platsen exponeras genom ny bebyggelse på ett helt annat sätt mot europaväg 22. Här kommer man till Sölvesborg mot från öster. För många förbipasserande blir detta område vad man ser av Sölvesborg. Hur nya byggnader och landskapet gestaltas är därför viktigt, inte bara för den enskilde verksamhets- och fastighetsägaren, utan för helheten. Det är därför av stor betydelse för upplevelsen av området att utformning av byggnader, skyltar och mark utförs med stor omsorg. Material, skala, kulör,

3 Sid 3 (9) byggnads- och detaljutformning, placering av byggnad på tomten och markbehandling är exempel viktiga faktorer i sammanhanget. Byggherrar i området bör sträva efter att inom ramen för en överordnad enhetlighet, skapa en god miljö och byggnader av hög arkitektonisk kvalitet. Naturligtvis utesluter detta inte att enskilda byggnader kan ges särdrag och ett eget uttryck. För de byggnader som får skyltläge utmed europaväg 22 är utformningen av byggnader särskilt viktigt för intrycket av området. Målet bör vara ett utförande med hög kvalitet, gärna med fasadmaterial som puts, tegel, glas och betong för att skapa en gedigen karaktär. Större byggnader, gärna i dämpade kulörer. Foto Stadsarkitektkontoret. Arkitektur Förslaget till detaljplan är i mångt och mycket tillåtande i fråga om ny bebyggelse. I huvudsak regleras endast användning och högsta tillåtna byggnadshöjd. Denna frihet ställer dock krav på byggare och verksamhetsutövare att utforma byggnader på ett sätt som estetiskt är till gagn för området. Detta är särskilt betydelsefullt mot bakgrund av det exponerade läget, ett stadens skyltfönster mot europavägen. Att tidigt i planerings- och bygglovskedet rådgöra med stadsarkitektkontoret om utförande och gestaltning rekommenderas. Arkitekturen ska bidra till att stärka områdets karaktär och särdrag. Det är nödvändigt med en hög ambitionsnivå i utförande och i omsorg om helhet och detalj. Olika verksamheter ställer olika krav på byggnader, men oavsett användning bör finnas en medvetenhet om ansvaret att verka för en utformning som berikar stadsdelen. I fråga om material, fasadbeklädnad, fönsterplacering detaljutformning så bör de medel användas som bäst gynnar områdets förutsättningar och miljö samt bidrar till en hög arkitektonisk nivå.

4 Sid 4 (9) Konkret kan det innebära att även beakta vad man vill förmedla med byggnaden, vilket budskap den sänder till betraktaren. Som exempel; Även om verksamheten endast kräver en enkel hallbyggnad, kan fönstersättning, detaljutformning, material o s v vara av stor betydelse. Entrén kan ägnas större arkitektonisk omsorg för att markeras. Ett utställningsrum eller konferensrum kan tydliggöras i fasad. Byggnadsdelar i ädlare material som tegel kan kontrastera mot en enklare fasader. Det finns många sätt att skapa variation och samtidigt se till helheten. Fasader utförs lämpligen i tegel. Foto Veg-Tech. Byggnadsmaterial och kulör Planen anger att bebyggelse ska ha ett samordnat material- och kulörval. Det är betydelsefullt att välja byggnads och fasadmaterial med omsorg och att samordna detta med kulörval. Det innebär inte att alla byggnadsdelar måste eller ens bör ha samma kulör, utan att material och kulör ska samverka till att skapa en god arkitektonisk helhet. Hur detta löses kan växla från fall till fall. Utrymme finns för såväl mångfald som anpassning och lyhördhet i förhållandet till omgivande bebyggelse i närområdet och stadsdelen. Fasadmaterial som puts, tegel, glas och betong eftersträvas. Även när andra material som plåt och stål används bör utförande och gestaltning ske med stor medvetenhet och omsorg om helhet och detaljer. Valet av kulör är viktigt för intrycket av såväl byggnaden i sig som i relation till omgivande bebyggelse. En enhetlighet kan skapas genom användning av ett fåtal kulörer. Vilka kulörer som ska komma ifråga bör inte i detalj föreskrivas i planen. Många gånger präglas kulörval av trender och moden. För ett område som kan komma att byggas ut över längre tid är långsiktighet viktig. I någon mening kan det färgschema som finns för Sölvesborgs stadskärna, tjäna som utgångspunkt. Det utgår från det historiska arvet och från naturen; järn,

5 Sid 5 (9) jord, sand och tjära. Tillämpat i detta sammanhang är en återhållen färgskala, med kanske främst vitt, svart och grått, rimlig. För huvuddelen av bebyggelsen inom en fastighet bör en enhetlig och dämpad färgskala hållas. Däremot kan viktiga byggnadsdelar, entréer, logotyper e dyl, accentueras genom avvikelser i kulör eller material. Likaså kan olika material eller kulörer användas i byggnads komposition, t ex för att markera horisontell utbredning eller för bryta ned skalan på en stor volym. Att låta materialens egen karaktär få träda fram, tegel, metall, betong o s v är värdefullt och bidrar till att förstärka uttrycket. Kraftfulla kulörer kan understryka betydelsen av vissa byggnadselement och vara positivt för helhetsintrycket, men grälla och signalerande kulörer över stora ytor bör undvikas Sedumtak. Foto Veg-Tech. För den västra delen av planområdet är takmaterial av särskild betydelse. Europavägen ligger här på en högre nivå än det planerade det planerade industriområdet och de nya byggnadernas tak kan komma att tydligt exponeras mot vägen i norr. För motverka att risken för att stora plåttak dominerar intrycket kan taken här exempelvis utföras planterade och vara av typ mosssedum. Förutom rent estetiska och arkitektoniska kvaliteter, fungerar en sådan taklösning positivt för dagvattenhanteringen. Belysning och skyltar I allmänhet är funktionella krav och behov styrande för hur belysning anordnas. Det behöver inte stå i motsättning till en medveten gestaltning av ljus även utifrån andra utgångspunkter, till exempel säkerhet, estetik och exponering. Belysningen bör placeras på sådant sätt att den kan bidra till att förebygga brott och så att den förstärker utformningen av stråk och platser. En jämn

6 Sid 6 (9) och behaglig belysning, som inte bländar och har god färgåtergivning, ska eftersträvas. Fastighetsägare bör överväga vilka åtgärder ifråga om belysning som bäst gynnar såväl den egna verksamheten som helheten i området. Det borde till exempel vara möjligt att ta ett gemensamt grepp om belysning och ljussättning mot europavägen för att under dygnets mörka timmar kunna skapa en effektfull entré till Sölvesborg. Väg- och informationsskyltar inom området ska samordnas i ett gemensamt skyltsystem för att ge ett enhetligt intryck och för att underlätta orienteringen. Sådana skyltar samlas lämpligen vid infarter till respektive kvarter eller delområde. En vildvuxen skyltflora är inte ovanligt förkommande i verksamhetsområden. Det kan bidra till ett mycket rörigt och plottrigt intryck. Placering, kulör, utformning och ljussättning av skyltar är därför av stor vikt. Även här är en samordning med byggnad och plats väsentlig. Verksamhetsägaren har ett ansvar för en helhetslösning med god kvalitet. Skyltning bör utgöra en del av den arkitektoniska helheten och inte vara det dominerande elementet. Skyltar inom respektive fastighet bör därför inte placeras över byggnaders nockhöjd, vare sig fristående eller på byggnaden. Däremot kan de gärna integreras i byggnadens arkitektur eller på annat sätt samordnas med anläggningen. Skyltställningar av tillfällig karaktär ska undvikas. Exempel på hur tomt kan disponeras

7 Sid 7 (9) Miljö Byggnaders placering på tomten är viktig för områdets karaktär. Bästa placeringen utgår rimligen från verksamhetens behov och bör prövas från fall till fall, men om möjligt bör finsidan exponeras mot gata eller väg. Att på olika sätt verka för att skapa ett attraktivt gaturum måste vara en given utgångspunkt. Utformningen av gator och platser har stor betydelse för upplevelsen av området och bör överensstämma med bebyggelsens karaktär. Konkret kan det innebära att man visar särskild omsorg om miljön mot gatan och eftersträvar samordning genom exempelvis planteringar, häckar, träd, stenbeläggning, murar och så vidare. Befintlig vegetation bör sparas så långt möjligt. Särskilt viktigt är att större träd kan bevaras och fortsatt ges plats i området. Att vända en välordnad plantering mot gata eller väg och placera parkering och verksamhetslokaler längre in på tomten är också ett sätt att förstärka en grön karaktär i området. Åtminstone större vägar och gator bör kantas av alléträd. Ett samlat grepp om detta bör tas i exploateringsskedet. Ytterst handlar det om en medvetenhet om utemiljön som medel för att skapa en tilltalande stadsdel. För all utbyggnad inom planområdet skall det hållbara samhället och det nationella miljömålet God bebyggd miljö, vara ledstjärna och genomsyra byggnadsprojekten. Ekologiska tankar och idéer bör arbetas in i bebyggelsens utformning redan från början. Material, energi, utformning m m bör sträva mot resurssnålt, ekologiskt riktigt och långsiktigt hållbart byggande och förvaltning. Natur och dammar Naturen ska vara betydelsefull del av området. I väst finns den karaktäristiska skogsbevuxna kullen Sohajan och utefter Hälleviksvägen undantas natur från exploatering. Dessa områden bör skötas på ett sådant sätt att naturvärdena kan bestå och utvecklas. De spelar också en mycket viktig roll estetiskt och för landskapsbilden, samt för rekreation. Naturområden kan även fungera som en visuell barriär mellan bostadsområden och verksamheter. Detta bör särskilt uppmärksammas ifråga om naturområdet väster om Sohajan. Här är det angeläget att naturområdet gestaltas och ges en sådan utformning, exempelvis genom plantering av träd, att det dels kan fungera väl för rekreation, dels bidra till att avskärma bostäderna söder om planområdet från verksamhetsområdet i norr. I naturområdena föreslås dammar. Placering och utformning av dessa bör särskilt studeras. Dagvattnet från planområdet har till största delen sin naturliga avrinning mot Sölvesborgsviken i söder med undantag av den nordöstra delen som leds av mot Vesan. Planområdet kan i detta avseende delas in i två delar, väster om Hälleviksvägen samt öster om Hälleviksvägen. Dammar föreslås i båda områdena. Diken och dammar har en såväl funktionell som estetisk betydelse i området. Syftet är främst att avvattningen av kvartersmarken ska fungera effektivt. Genom fördröjning av dagvattnet i dammar/fördröjningsmagasin efter-

8 Sid 8 (9) strävas att den maximala avledningen från området inte blir större än vad den är idag. Andra möjligheter för att fördröja dagvattnet inom området kan vara våtmarker, diken, gräsbevuxna översilningsytor, underjordiska magasin, dräneringsstråk och rörmagasin. Med hjälp av sådana åtgärder sker en naturlig rening av vattnet samt en uppsamling och fördröjning av flödet innan det går vidare till recipienter utanför området. Diken och dammar ska utformas på sådant sätt att den ekologiska mångfalden gynnas t ex med varierad vegetation och olika vattendjup. För att skapa högre naturvärden bör dammar utföras med vattenspegel. Av säkerhetsskäl bör de anläggas med flacka slänter (maxlutning 1:6), samt utformas med så kallat negativt utlopp för att få en oljeavskiljande funktion. Dagvattendamm. Foto Veg-Tech.

9 Sid 9 (9) Medverkande tjänstemän/konsulter Oscar Häggström planeringsarkitekt WSP Samhällsbyggnad Jonas Ronsby arkitekt JAARK Karl Magnus Adielsson stadsarkitekt