Försvarsdepartementet Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Transkript

1 Sid 1(7) 0774/ Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr. Fö 2004/1404/CIV, att uppdra åt Krisberedskapsmyndigheten att i samråd med Socialstyrelsen närmare beskriva vilka uppgifter som landstingen skall genomföra för verksamhet vid höjd beredskap och vid sådana extraordinära händelser i fred som kan betecknas som svåra påfrestningar i fred. Landstingsförbundet skall bjudas in att delta i arbetet. Krisberedskapsmyndigheten skall senast den 20 september 2004 redovisa uppdraget till Regeringskansliet. Box Stockholm Tel Fax kbm@krisberedskaps myndigheten.se myndigheten.se Besöksadresser Kungsgatan 53, Stockholm Hågesta, Sollefteå Tolkning av uppdraget Krisberedskapsmyndigheten (KBM) har, efter samtal med Försvarsdepartementet, tolkat uppdraget som att myndigheten skall beskriva tillkommande uppgifter som staten vill få utförda av landstingen med utgångspunkt från det nya krishanteringssystemet och som inte finns reglerade i lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting eller annan lagstiftning. Metodik Arbetet med att beskriva landstingens uppgifter i krishanteringssystemet har genomförts av KBM i samråd med Socialstyrelsen i de delar som rör Socialstyrelsens ansvarsområde. KBM har valt att även belysa kostnader och finansiering avseende landstingens tillkommande uppgifter. Landstingsförbundet har medverkat i utformningen av samtliga avsnitt med undantag för avsnittet om kostnader. Utredningen (Fö2004:01) Översyn av lagen om civilt försvar skall enligt sina direktiv beakta avtalet mellan staten och Svenska Kommunförbundet om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem och föreslå de författningsändringar som detta kan motivera. Beskrivningen av landstingens uppgifter skall ske i nära samverkan med utredningen och utgöra ett underlag i

2 Sid 2(7) utredarens arbete. Utredaren har fortlöpande informerats om arbetet med beskrivningen av landstingens tillkommande uppgifter. I promemorian används i fortsättningen begreppet landstingen, för landstingen och regionerna samt Gotlands kommun. Utgångspunkter I juni 2004 undertecknades en överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Uppgifterna skall lagregleras för att bli gällande för kommunerna, vilket kommer att innebära en utvidgning av kommunernas skyldigheter enligt bestämmelserna i lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. KBM har på regeringens uppdrag förhandlat med Svenska Kommunförbundet om kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. KBM redovisade uppdraget den 29 augusti 2003 och anförde därvid följande: De tillkommande uppgifterna för kommunerna bör lagregleras. Ett förslag bifogas till komplettering av lagen (2002:833) om extraordinära händelser i fred hos kommuner och landsting och därav följande förordningsändringar. Eftersom lagen gäller såväl kommunernas som landstingens hantering av extraordinära händelser anser KBM att en komplettering av landstingens uppgifter i tillämpliga delar bör övervägas. Utgångspunkten för KBM:s beskrivning av landstingens uppgifter i krishanteringssystemet är begreppet extraordinär händelse i fredstid, såsom det är definierat i 1 lagen om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting. Med en extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. I överenskommelsen mellan Svenska Kommunförbundet och staten finns en målbild för kommunernas krisberedskap. KBM anser att denna målbild i tillämpliga delar bör gälla även för landstingen: Landstinget har god kunskap om risker och sårbarhet, som kan påverka landstingets verksamhet. Konsekvenserna för den egna verksamheten har analyserats. Landstinget har en planering för hur risker och sårbarhet skall undanröjas eller minskas. Landstinget har också en planering för hur det skall hantera konsekvenserna av en extraordinär händelse. Landstinget har god förmåga att hantera en extraordinär händelse, dvs. att vidta de nödvändiga åtgärder som krävs för att säkerställa samhällsviktig verksamhet som måste upprätthållas

3 Sid 3(7) samt att ge invånare och medier tillräcklig och korrekt information om händelsen. Det är i första hand mot denna målbild som landstingens egen uppföljning av sin förmåga och statens uppföljning av landstingens krisberedskap skall ske. Förslag till tillkommande uppgifter för landstingen Landstingen har ett odelat ansvar för sin verksamhet också vid extraordinära händelser och andra kriser. Sådana händelser kan ställa särskilda krav på extra resurser till följd av händelsen. Detta bör beaktas vid landstingens planering för sina olika ansvarsområden. Från statens sida kan dessutom finnas intresse av att i vissa avseenden påverka landstingens utformning av krisberedskapen för att skapa en samlad nationell förmåga och därför få vissa särskilda uppgifter utförda av landstingen. Detta beskrivs närmare nedan. KBM har utgått från överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet angående kommunernas uppgifter i krishanteringssystemet. Efter en genomgång av förutsättningarna och en analys av överenskommelsen har KBM funnit att följande uppgifter bör gälla för landstingen avseende extraordinära händelser: Risk- och sårbarhetsanalyser Utbildning, övning Rapportering KBM har funnit att de delar i överenskommelsen mellan staten och Svenska Kommunförbundet som avser höjd beredskap och det geografiska områdesansvaret inte berör landstingen. Enligt överenskommelsen skall kommunerna förvalta skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig, som ställs till kommunens disposition av staten. Dessutom skall kommunen underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering som behövs för höjd beredskap. Motsvarande uppgifter finns inte för landstingen. Landstingens uppgifter vid höjd beredskap har här inte närmare analyserats eller beskrivits, men det är KBM:s uppfattning att de föreslagna tillkommande uppgifterna för extraordinära händelser i fredstid kan medverka till att förbättra landstingens förmåga att verka under höjd beredskap. När det gäller det geografiska områdesansvaret har kommunen ansvaret på lokal nivå, länsstyrelsen på regional nivå och regeringen på nationell nivå. Från krishanteringssystemets perspektiv kan landstingens ansvar beskrivas som regionalt sektorsansvar för bland annat sektorn hälso- och sjukvård, inklusive smittskydd, samt sektorn kollektivtrafik. Risk- och sårbarhetsanalyser Enligt lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting, som trädde i kraft den 1 januari 2003, har landstingen en skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser.

4 Sid 4(7) KBM anser att landstingens planer skall baseras på risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste upprätthållas vid en extraordinär händelse, inklusive den som bedrivs av hel- eller delägda företag samt av entreprenörer. Statliga myndigheter är skyldiga att göra risk- och sårbarhetsanalyser avseende sin verksamhet. Enligt överenskommelsen mellan Svenska Kommunförbundet och staten föreslås en lagreglerad skyldighet för kommunerna att göra risk- och sårbarhetsanalyser som underlag för sina planer för hantering av extraordinära händelser. KBM anser att samma lagreglerade förutsättningar skall gälla för landstingen, så att en helhetsbild av all samhällsviktig verksamhet kan åstadkommas. Analyserna utgör ett viktigt underlag för landstingens egen planering, liksom för statlig planering, samt för utformningen av det statliga stödet till landstingen. Analyserna bör i aggregerad form och för respektive verksamhetsområde sändas till berörda centrala myndigheter och till respektive länsstyrelse. Risk- och sårbarhetsanalyser bör göras inom samtliga samhällsviktiga verksamheter som landstingen alltid måste upprätthålla. Det viktigaste syftet med analyserna är att öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information till invånare och anställda ge underlag för planering och genomförande av åtgärder, som minskar riskerna och sårbarheten utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Utbildning, övning Utbildnings- och övningsverksamhet är viktiga insatser för att i en organisation skapa förståelse för och kunskap om hur man skall agera vid extraordinära händelser. Det är viktigt att landstingen fortlöpande utbildar organisationens förtroendevalda, verksamhetsföreträdare och övrig personal, samt att det genomförs regelbundna övningar med landstingens ledning och berörda verksamheter. Dessa utbildningar och övningar är insatser som skall utföras utöver dem som idag görs och ha till syfte att stärka förmågan vid extraordinära händelser i enlighet med den beskrivna målbilden för landstingen. Rapportering KBM anser att landstingen bör omfattas av krishanteringssystemets rapporteringsrutiner för extraordinära händelser på samma sätt som kommunerna. Rapporteringen bör avse både förberedande och förebyggande åtgärder på årsbasis samt fortlöpande information om läge och åtgärder vid inträffade extraordinära händelser. Landstinget skall årligen hålla länsstyrelsen och berörda centrala myndigheter underrättade om krishanteringsförmågan, det vill säga vilka åtgärder som landstinget vidtagit för att minska risker och sårbarhet samt för att förbättra krishanteringsförmågan. KBM inhämtar motsvarande underlag via länsstyrelsen.

5 Sid 5(7) Socialstyrelsen skall årligen rapportera till KBM om hälso- och sjukvårdens, smittskyddets, hälsoskyddets och socialtjänstens förmåga. Socialstyrelsen är därför i stort behov av rapporter från landstingen. Landstingens risk- och sårbarhetsanalyser är ett viktigt underlag i detta sammanhang. KBM använder Socialstyrelsens rapport som utgångspunkt för den planering som sker avseende kommande åtgärder med statligt stöd för att utveckla bl.a. hälsooch sjukvårdens och smittskyddets förmåga med hänsyn till gällande hotbilder och krav. Det är också viktigt att erfarenheter från inträffade händelser tas tillvara och delges de olika aktörerna i krishanteringssystemet. När hanteringen av en extraordinär händelse slutförts, bör därför landstingen utvärdera den eller medverka vid utvärdering som en annan aktör genomför. Resultatet bör rapporteras till berörda myndigheter. Finansiering Den årliga ersättningen till landstingen bör bestämmas i den planeringsprocess som är knuten till anslag 6:5 Civilt försvar. KBM har i regleringsbrevet för budgetåret 2004 fått uppdraget att analysera behovet av ändringar i förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Uppdraget skall redovisas för regeringen senast den 1 mars I samband med denna redovisning har KBM för avsikt att föreslå vilket samverkansområde som skall hantera den ekonomiska ersättningen till landstingen. Kostnader Landstingsförbundet har inte medverkat i utformningen av detta avsnitt. KBM bedömer att den största kostnaden för landstingens tillkommande uppgifter avser arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Erfarenheterna av denna typ av analysarbete är ännu mycket begränsade, varför det saknas ett tillförlitligt underlag för att göra exakta kostnadsberäkningar. Även uppgiften att utbilda och öva förtroendemän och tjänstemän kommer att innebära merkostnader för landstingen. Ersättningen skall således i första hand täcka kostnader för analysverksamhet samt utbildnings- och övningsverksamhet. KBM har gjort en överslagsmässig beräkning av de merkostnader som de tillkommande uppgifterna kommer att innebära för landstingen. KBM bedömer landstingens sammantagna kostnad för de tillkommande uppgifterna till uppemot 15 miljoner kronor per år. KBM har för avsikt att fördjupa analysen av den ekonomiska ersättningen till landstingen i Planeringsunderlaget för samhällets krisberedskap Kommunernas nya uppgifter införs under en uppbyggnadsperiod om tre år. En fortlöpande avstämning av genomförandet kommer att göras, varefter justering av uppgifter och ersättningssystem kan ske. KBM anser att detta kommer att ge underlag som också kan användas för en säkrare bedömning av landstingens kostnader.

6 Sid 6(7) Genomförande Landstingens tillkommande uppgifter vid extraordinära händelser måste författningsregleras för att bli gällande. Detta bör ske vid samma tillfälle för landstingen som för kommunerna. I statens överenskommelse med Svenska Kommunförbundet avtalades att vid behov kunde överläggningar tas upp om justering av uppgifter och ersättningssystem efter en uppbyggnadsperiod om tre år. Motsvarande justering av landstingens uppgifter och ersättning bör då göras. Övrigt I arbetet med att beskriva landstingens tillkommande uppgifter har KBM funnit att frågan om hanteringen av kollektivtrafiken i krishanteringssystemet särskilt bör uppmärksammas, utöver själva uppdraget, eftersom frågan har nära koppling till de beskrivna tillkommande uppgifterna. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är enligt KBM:s uppfattning en av landstingens samhällsviktiga verksamheter, som kan ha stor betydelse i samband med kriser. Enligt lagen (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik skall det inom varje län finnas länstrafikansvariga som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. Landstinget och kommunerna är gemensamt länstrafikansvariga inom länet. Vägverket har enligt krishanteringssystemets definition sektorsansvaret för vägtransporter och Banverket har motsvarande ansvar för den spårbundna kollektivtrafiken. När det gäller ansvar för samordning av beredskapsförberedelser och insatser samt ett övergripande ansvar för en helhetssyn i planeringen, har KBM funnit att ansvarsförhållandena är oklara. Detta får konsekvenser när det gäller att uppnå effektivitet och helhetssyn i arbetet med krishanteringen inom verksamheten kollektivtrafik. Otydligheterna i ansvarsförhållandena påverkar såväl arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser som utbildning och övning samt rapportering negativt. Samråd och beslut Socialstyrelsen har den 7 september 2004 lämnat samråd på uppdraget i de delar som rör Socialstyrelsens ansvarsområden. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Ann-Louise Eksborg. I den slutliga handläggningen har överdirektör Lars Hedström, enhetschef Kenneth Axelsson, enhetschef Johan Friberg, sektionschef Michael Lindstedt, samordnare Eva Granat-Hamberg, utredare Anders Bergwall och utredare Leif Zetterberg (föredragande) deltagit. Ann-Louise Eksborg Leif Zetterberg

7 Sid 7(7) Kopia till: Socialdepartementet Näringsdepartementet Socialstyrelsen Banverket Vägverket Landstingsförbundet Svenska Kommunförbundet Samtliga landsting/regioner Gotlands kommun Samtliga länsstyrelser Svenska Lokaltrafikföreningen Inom KBM VL Samtliga enheter Registraturen Bilaga: Samråd från Socialstyrelsen