Projekt - Intensiv hemrehabilitering

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/ Sociala nämndernas förvaltning Emelie Ågren Epost: emelie.agren@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och omsorg Äldrenämnden Projekt - Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner rapporten samt beslutar att permanenta verksamheten, i första hand under två år, samt ger sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att återkomma med förslag till målsättningar, vidareutveckling och uppföljning av verksamheten. Förvaltningen får i uppdrag att göra en första uppföljning till december. Ärendebeskrivning Projektet har pågått i knappt ett år. Resultaten har hittills varit mycket goda. De enskilda har fått en ökad aktivitets- och rörelseförmåga, bättre balans, en ökad självskattad hälsa och livkvalitet samt ett minskat behov av hemtjänst.

2 Dnr: ÄN-2018/ Intensiv hemrehabilitering Delrapport två Sociala nämndernas förvaltning Västerås Emelie Ågren, Helena Arwidson

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Syfte Genomförande Reslutat Kostnader och besparingar Diskussion

4 1. Bakgrund Samhället står inför stora utmaningar med en åldrande befolkning. För att möta behoven samt kunna ha en ekonomi i balans behöver åtgärder vidtas och nya arbetssätt prövas. De senaste åren har ett flertal kommuner i Sverige valt att satsa på särskilda team som möter upp personer i hemmet efter utskrivning från sjukhus. Syftet har varierat men har exempelvis varit ett bättre omhändertagande efter utskrivning, skapa förutsättningar för att kunna vårdplanera i hemmiljön istället för på sjukhus, fungera som utredningshemtjänst eller erbjuda mer riktade rehabiliteringsinsatser. I februari 2016 inkom samtliga politiska partier, representerade i äldrenämnden, med ett nämndinitiativ bestående av nio punkter. En av dessa var att ge Sociala nämndernas förvaltning i uppdrag att utreda och ta fram beslutunderlag för att tillskapa ett hemrehabteam med fokus på stöd efter hemgång från sjukhuset eller korttidsplats. I november 2016 beslutade äldrenämnden att ett hemrehabteam skulle inrättas. Teamet skulle bemannas med undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter samt sjuksköterska. Verksamhet skulle drivas i projektform. Ambitionen var att projektet skulle starta under våren 2017 och pågå till och med Projektet fick namnet (IHR). Projektet finansieras med staliga stimulansbidrag och beställs av Västerås stad vård och omsorg. 2. Syfte Syftet med projektet är att genom att erbjuda teambaserad rehabilitering i den enskildes hem och närmiljö minska och/eller skjuta på behovet av hemtjänst och/eller hemsjukvård samt att korta ner vårdtiderna på korttidsplats. Genom att minska eller skjuta på behovet av hemtjänst, hemsjukvård och korttidsvård 3

5 förväntas också äldrenämnders kostnader för stöd i ordinärt boende minska eller dämpas. 3. Genomförande Projektstarten blev dock försenad. Rekryteringen till projektet dröjde. En projektledare rekryterades under sommaren och fanns på plats i början av november Rekryteringen av undersköterskor startade först i december För att ändå komma igång använde sig Västerås stad vård och omsorg till en början av sina ordinarie hemtjänstkontor för att utföra insatserna. På så sätt kunde projektet starta i begränsad omfattning i september 2017 men då endast inkludera personer som ännu inte valt leverantör av hemtjänst och hemsjukvård eller personer som valt Västerås stad vård och omsorg. Från och med april 2018 har projeket kunnat ta emot personer som har insatser från samtliga leverantörer av hemtjänst- och hemsjukvård. Till följd av att projektet fördröjdes kommer det endast kunna genomföras i full skala mellan april och december 2018 det vill säga betydligt kortare än vad som var tänkt från början. Det är därför att förvänta att underlaget för att kunna utvärdera projektet kommer bli begränsat. Projektet har periodvis haft svårigheter att rekrytera patienter. Detta har också bidragit till att underlaget för att utvärdera projektet kommer bli begränsat. Rehabiliteringsinsatserna ges till de enskilda under maxialt tio veckor. Någon kontrollgrupp för att bättre kunna utvärdera resultatet av projketet har inte varit aktuellt. Kontrollgrupper används främst inom forskningen och kräver då godkännade av etisk nämnd. 4

6 4. Reslutat Projektet har som effektmål att behovet av hemtjänst ska minska med 50 % för hälften av deltagarna, med 25 % för 30 % av delatgarna och att 20 % ska ha en oförändrat behov. Sammantaget blir det minskade behov hemtjänst med 32,2 %. Fram till och med har 34 kunder varit inskrivna i projektet. Av dessa kommer 12 från Zethlius korttidsenhet och övriga 22 från slutenvården. Av de 27 kunder som skrivits ut från projektet är 23 färdigrehabiliterande och fyra har skrivits ut av annan anledning. Den totala minskningen av antal hemtjänsttimmar från inskrivning till utskrivning är 942,7 timmar. Det motsvarar i snitt en minskning på 41 timmar/månad för varje kund. Uppföljning efter tre månader har genomförts med 13 kunder. Totalt har hemtjänsttimmarna då minskat med ytterligare 13 timmar/månad (tabell 1). Av de fyra kunder som har haft en ökning av hemtjänsttimmar vid uppföljningen har det vid två tillfällen berott på ny skada eller sjukdom. Procentuellt har behovet av hemtjänst efter utskrivning minskat med 63 %. För de som även gjort tremånadersuppföljningen är minskningen 55%. 5

7 Antal Förändring Förändring % Förändring Förändring % Hemtjänst In- Ut- Inskrivning Inskrivning Uppföljning Inskrivning Inskrivning -timmar skrivning skrivning utskrivning utskrivning 3 mån 3 mån 3 mån 1 126,1 127,1 1,0 1 % 97,6-28,5-23 % 2 76,5 47,3-29,2-38 % 55,4-21,1-28 % 3 86,5 89,6 3,1 3 % 89,6 3,1 3 % 4 44,1 26,8-17,3-39 % 49,6 5,5 12 % 5 102,0 7,8-94,2-92 % 0-102,0-100 % 6 58,3 2,1-56,2-96 % 2,1-56,2-96 % 7 84,7 84,7 0 0 % 84,7 0 0 % 8 49,7 16,3-33,4-67 % 20,4-29,3-59 % 9 106,2 12,9-93,3-88 % 7,5-98,7-92 % 10 30,5 13,5-17,0-56 % 0-30,5-100 % 11 74,5 0-74,5-100 % 0-74,5 100 % 12 70,7 21,1-49,6-70 % 29,6-41,1-58 % 13 54,2 0-54,2-100 % 0-54,2-100 % Delsumma ,2-514,8-53 % 436,5-527,5-55 % 14 82,6 0-82,6-100 % ,8 13,5-92,3-87 % 16 83,3 43,2-40,1-48 % 17 18,4 6,4-12,0-65 % 18 51,3 0-51,3-100 % 19 25,0 0-25,0-100 % 20 27,8 0-27,8-100 % 21 68,4 0-68,4-100 % 22 40,6 39,6-1,0-2 % 23 27,4 0-27,4-100 % Totalsumma 1 494,6 551,9-942,7-63% Tabell 1. Mätning av hemtjänsttimmar vid inskrivning, utskrivning och 3 månader efter utskrivning. Minskning av hemtjänsttimmar redovisas för skillnaden mellan mätning vid inskrivning och utskrivning samt för inskrivning och 3 månaders uppföljning. 6

8 Vid utskrivning var det 78 procent som hade en förbättring i sin skattade hälsa och livskvalitet vid frågor om sömn, smärta, rörlighet, aktiviteter och nedstämdhet. Gällande skattat aktuellt hälsotillstånd från var det 70 procent av kunderna som hade en förbättring. Vid tremånadersuppföljningen har antalet med förbättring minskat med en procentenhet på respektive område. Mätningar av kundernas aktivitet i vardagen visar att 74 procent hade en förbättring gällande utförande av dagliga aktiviteter och hur nöjda de kände sig med utförandet av dessa. Av resterande kunder hade 17 procent samma resultat vid in- och utskrivning, 9 % hade ett sämre resultat vid utskrivning än inskrivning. Att ha ett sämre resultat var dock inte korrelerat till att klara sig sämre i vardagen då dessa kunder hade en minskning av hemtjänsttimmar med timmar/ månad. Att kunder skattar sitt aktivitetsutförande och tillfredsställelsen med hur dessa utförs sämre vid andra tillfället kan bero på att kunden ställer högre krav på sin vardag då än direkt efter hemkomst från korttids eller slutenvård. Det kan också bero på svårigheter att kunna utföra en abstrakt uppgift så som att skatta sin vardag i siffor. Vid 3-månadersuppföljningen kvarstod resultatet samt att ytterligare en person hade ökad sin aktivitetsförmåga. Övervägande delen av kunderna har ökat sitt resultat på de balans- och förflyttningstester som utförts, mer än hälften av kunderna så pass mycket att de beräknas ha minskad begränsning i sina förflyttningar. Testerna mäter kundens förmåga att stå, resa sig samt att gå och kan klassificeras i grupper för minimal till stor begränsning i förflyttningsförmåga (tabell 2). Vid tremånadersuppföljningen var det en person som ökat och en som minskat sitt resultat i förhållande till inskrivning. Två kunder hade återgått till samma resultat som vid inskrivning. För att bibehålla balans- och benstyrka efter rehabiliteringsperioden behöver dessa underhållas med träning. Hur resultaten vid uppföljningen blir kan dels bero på om kunden valt att fortsätta sin träning samt om det har tillstött sjukdomar eller skador som påverkar balans- och förflyttningsförmåga. Stor begränsning Moderat begränsning Mild begränsning Minimal begränsning Inskrivning 15 st 6 st 1 st 0 st Utskrivning 5 st 12 st 4 st 1 st Tabell 2: Begränsning i förflyttningsförmåga vid in- och utskrivning. 7

9 Av de färdigbehandlade kunderna var det 12 stycken som hade behov av hemsjukvård gällande sjuksköterskeinsatser vid inskrivning. Vid utskrivning var det sex kunder som hade kvarstående behov av hemsjukvård i form av sjuksköterskeinsatser. Flera av de inledande insatserna har varit tillfälliga efter operation. 5. Kostnader och besparingar Det minskade behovet av hemtjänst för de 23 personer som hittills skrivits ut från IHR innebär en minskning av kostnader på ca 5 miljoner kr per år. Beräkningen baseras på en kostnad av 433 kr per hemtjänsttimme, vilket motsvarar ersättningen per timme dagtid, i zon 1 för en kund med mindre än 140 timmar per månad. Den budgeterade kostnaden för IHR är 10,2 miljoner kr per år. Hittills har projektet haft lägre kostnader än budgeterat. Detta beror till viss del på att verksamheten inte varit fullt bemannad. Prognosen visar på att projektet kommer hålla sin budget. Eftersom projektet ännu inte pågått ett helt år, samt under perioder haft ett lågt inflöde, får helårseffekten uppskattas utifrån redovisade siffror. Nuvarande organisation borde ha en kapacitet att kunna rehabilitera åtminstone 65 personer per år. Med motsvarande resultat, som de hittills utskrivna visat, skulle 65 personer innebära en kostnadsminskning för hemtjänsten med 13,8 miljoner per år. Med nuvarande organisation för IHR och om verksamheten skulle komma upp i full kapacitet det vill säga 65 personer per år så skulle den totala besparingen för äldrenämnden bli 3,6 miljoner kronor per år. För att verksamheten ska gå plus minus noll, det vill säga att de förväntade minskade kostnaderna för hemtjänsten blir desamma som kostnaden för IHR, krävs att ca 50 personer per år avslutar sin rehabilitering med samma resultat som de som hittills deltagit i projektet. Samtliga beräkningar har en osäkerhetsfaktor då beräkningarna bygger på att de enskilda behåller samma nivå av hemtjänst under ett år. Det är dock att förvänta att en viss del av deltagarna efter avslutad rehabilitering kommer drabbas av nya 8

10 sjukdomar eller skador som kan komma att innebära att de får ett ökat behov av hemtjänst. 6. Diskussion Projektet har hittills haft mycket goda resultat gällande samtliga målområden. De enskilda har fått en ökad aktivitets- och rörelseförmåga, bättre balans, en ökad självskattad hälsa och livkvalitet. Projektet har visat att insatserna leder till att de enskilda efter ha genomgått rehabilitering har bättre möjligheter till ett mer självständigt liv. De goda resultaten har även fått som effekt att behoven av hemtjänst har minskat. Skulle verksamheten få full beläggning med likande resultat som hittills redovisats skulle den vara ekonomiskt lönsam. Verksamheten skulle då vara ett bra komplement till de insatser som bidrar till att göra enskilda mer självständiga och på så sätt också bidra till att dämpa ökningen av hemtjänstkostnader. Verksamheten borde även kunna bidra till att säkra upp den kedja av insatser som kommer krävas för att Västerås stad ska klara de nya krav som ställs utifrån lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som bland annat innebär att utskrivningsklara patienter ska lämna sluten vård inom tre dagar. Ytterligare åtgärder behöver dock vidtas för att öka flödet av patienter till projektet. Erfarenheter från andra kommuner tyder på att det borde finns ett större underlag av patienter än vad som hittills lyckats identifieras. Ett alternativ vore även att vidga verksamhetens uppdrag till att även fungera som hemtagningsteam/utredningshemtjänst. Om verksamheten skulle permanentas skulle detta kunna vara en utvecklingsområde under Den tid som projektet varit igång är dock i kortaste laget för att kunna utvärdera resultatet av projektet. Sociala nämndernas förvaltning föreslår därför att projektet permanentas under två år med tydliga krav på redovisning av effekter för de enskilda samt kunna visa att verksamheten är eknomiskt lönsam. Äldrenämnden har dock inte tilldelats några ytterligare medel för att kunna finansiera projektet om det övergår i ordinarie verksamhet. Verksamheten behöver i sådant fall rymmas inom ordinarie budgetram. En uppskattning av äldrenämndens ekonomiska utfall för 2018 visar på ett överskott jämfört med budgeten. Därför är bedömningen att verksamheten bör kunna inrymmas inom budgetramen för 2019 under förutsättning att inget oförutsett sker inom 9

11 äldrenämndens verksamhetsområde som påverkar ekonomin negativt. Osäkerheten kring ekonomin 2019 är stor. 10