Fler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag

Transkript

1 Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag

2 Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp av unga statsanställda. Även om bilagan utgör ett särtryck så bör den läsas tillsammans med huvudrapporten. Fackförbundet ST Referens: Roger Syrén, utredare: roger.syren@st.org

3 1. Effekterna av generationsväxlingen inom staten för ekonomer: Antal statsanställda i olika ålderskategorier i Sverige år 60+ år Alla åldrar Sverige Varav ekonomer Idag finns ekonomer anställda i statlig sektor. Totalt 795 av samtliga statsanställda ekonomer är över 60 år. De beräknas därför gå i pension de närmsta fem åren, fram till Generationsväxlingen mattas inte av efter 2012: det finns statsanställda ekonomer i åldrarna år, vilka följaktligen kan beräknas gå i pension inom de närmsta tio åren. Totalt statsanställda ekonomer kommer att gå i pension under perioden. Rekryteringsbehovet är därmed stort. Generationsväxlingen inom staten kan förväntas få två parallella effekter för ekonomer: många äldre kommer som vi sett att gå i pension, det leder till ett stort rekryteringsbehov av erfarna ekonomer, vilket i sin tur öppnar karriärvägar för yngre ekonomer inom staten. För staten som arbetsgivare är det således viktigt att både kunna attrahera nya anställda och att locka befintliga anställda att stanna kvar och göra karriär inom staten. inom staten kan ha olika yrken och befattningar. I praktiken alla statliga verksamheter kräver någon form av ekonomisk kompetens, antingen det gäller allmän förvaltningsjuridik eller mer specialiserad kompetens. Nedanstående diagram visar de största yrkesgrupperna för ekonomer i staten: Statsanställda ekonomer. Fördelning efter yrke 2. Yrke Antal anställda Administratörer Taxeringstjänstemän Universitets- och högskollärare Revisorer 942 Socialförsäkringstjänstemän 536 Platsförmedlare och arbetsvägledare 456 Personaltjänstemän och yrkesvägledare 452 Marknadsanalytiker, marknadsförare, organisationsutvecklare samt övriga företagsekonomer 423 Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning 305 Ekonomichefer och administrativa chefer 216 Redovisningsekonomer m.fl. 191 Nationalekonomer Källa: SCB. Siffror för Som ekonom definieras i denna rapport den som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år med inriktning mot företagsekonomi, handel och administration (SCB:s definition). Utlandsanställda ekonomer har inte räknats in i denna sammanställning. 2 Källa: SCB. Siffror för 2007.

4 2. Vad tycker ekonomistudenter om att jobba i staten? Totalt svarade studenter på vår undersökning. Av dessa var 248 personer, eller nästan 25 %, ekonomistudenter. Alla kategorier antal svarande: 1000 st 248 st Könsfördelning: kvinna 70 % 72 % Man 30 % 28 % När du börjar arbeta, vill du helst jobba på privat företag, på en statlig myndighet eller hos en annan typ av arbetsgivare? Andelar i procent. Totalt Privat företag Statlig myndighet 17 6 Kommun/landsting 5 1 Annat 5 3 Det spelar ingen roll Ekonomistudenter De allra flesta ekonomistudenter vill börja jobba på ett privat företag. Bara 6 % vill helst jobba i staten. Det är stor skillnad mot genomsnittet för studenterna: ekonomistudenter är i mycket hög grad inställda på en karriär inom den privata sektorn. Varför vill du helst jobba på ett privat företag? Andelar i procent Totalt Ekonomistudenter Bra förmåner Bra lön Det jag vill jobba med finns bara där Finns intressanta jobb där Mitt arbete kommer till nytta för samhället 4 3 Stor frihet Bra karriärmöjligheter Stora utmaningar Trygghet 3 2 Högt arbetstempo 7 7 Lågt arbetstempo 0 Annat 2 3 De främsta anledningarna till att ekonomistudenter vill börja jobba på ett privat företag är att karriärmöjligheterna och lönen verkar bättre. Det är samma faktorer som lockar andra kategorier av studenter. Vilken lön förväntar du dig på ditt första arbete efter dina studier? Totalt Ekonomistudenter Medelvärde kr kr

5 Intressant att notera är att ekonomistudenter har högre förväntningar på sin framtida lön. Skillnaden är nästan kr/mån. Unga statsanställda: Vilken lön har du per månad före skatt? Totalt Medelvärde kr kr Studenternas förväntningar kan jämföras med unga statsanställdas befintliga löner i vår undersökning. Skillnaden mellan den lön ekonomistudenterna förväntar sig och genomsnittlig faktisk lön för unga statsanställda ekonomer är avsevärd: omkring 500 kr /mån ( kr kr = 501 kr). Skulle du kunna tänka dig att arbeta på en statlig myndighet? Totalt Ekonomistudenter Ja Nej Det är trots allt många ekonomistudenter som skulle kunna tänka sig att jobba i staten, även om det inte är ett förstahandsval. Även om staten inte är tillräckligt attraktiv hos unga ekonomistudenter, så väljer man ändå inte helt bort staten som arbetsgivare. Varför skulle du kunna tänka dig att jobba på en statlig myndighet Totalt Ekonomistudenter Bra förmåner Bra lön 7 7 Det jag vill jobba med finns bara där 6 4 Finns intressanta jobb där Mitt arbete kommer till nytta för samhället Stor frihet 3 5 Bra karriärmöjligheter Stora utmaningar Trygghet Högt arbetstempo 1 1 Lågt arbetstempo 5 7 Annat 11 8 Anledningar till att man ändå kan tänka sig ett statligt jobb är att man tror att det är tryggt att jobba i staten, att arbetet kommer till nytta för samhället, samt att det finns vissa intressanta jobb där. Trots att ekonomistudenter är mer inriktade mot löne- och karriärfrågor, så innebär alltså vad man skulle kunna kalla för samhällsuppdraget i det statliga jobbet en mycket positiv faktor som är viktig för staten att ta vara på. 3. Vad tycker unga statsanställda ekonomer om att jobba i staten? Totalt svarade unga (under 35 år) statsanställda på vår undersökning. Det ger en mycket god representativitet. Av dessa 1000 unga var 123 personer, eller över 12 %, ekonomer.

6 Alla kategorier antal svarande: 1000 st 123 st Könsfördelning: kvinna 70 % 63 % Man 30 % 37 % Såhär fördelade sig svaren från ekonomerna på de viktigaste frågorna i undersökningen: Unga statsanställda: Vad associerar du med din nuvarande arbetsgivare? Jämförelse Totalt och ekonomer. Andelar i procent. Alla Bra arbetskamrater Bra balans mellan arbete och privatliv Bra löneförmåner 7 9 Bra personalpolitik 7 6 Bra/förtroendeingivande ledning 8 4 Deras värderingar stämmer överens med mina 8 3 Dynamisk organisation 3 4 Finansiell styrka 1 3 Flexibel arbetstid Framgångsrik 1 God etik och hög moral 10 7 Gott rykte och anseende Hög lön 1 1 Internationella karriärmöjligheter 4 3 Intressanta arbetsuppgifter Mångfald bland de anställda 9 6 Möjlighet till avancemang 8 5 Möjlighet till vidareutbildning Personlig utveckling Rekryterar endast de bästa 3 1 Spännande produkter/tjänster 4 2 Stark företagskultur 3 3 Trygghet Utmaningar 13 8 Varierande arbetsuppgifter Är ett känt varumärke 8 10 Annat (var god specificera) 2 3 Den övergripande bilden är liknande bland de unga statsanställda i hela Sverige: i stort sett samma faktorer rankas högt/lågt. Den stora utmaningen för staten är därmed att kunna erbjuda ekonomer, likaväl som övriga anställda, intressanta arbetsuppgifter, bra löneutveckling, möjligheter till avancemang och personlig utveckling. Dessa är alla faktorer som rankas som mycket viktiga i arbetslivet, men där staten som arbetsgivare får lågt betyg. 3 Inte ens hälften (47 %) av alla ekonomer i staten tycker att de har intressanta arbetsuppgifter, endast 22 % tycker att de får personlig utveckling i sitt arbete, bara 1 % tycker att lönen är bra, och bara 5 % tycker att det finns möjlighet till avancemang. Detta trots att alla dessa faktorer rankas som bland de viktigaste av unga statsanställda. Intressant att notera är också att den trygghet som 53 % av ekonomistudenterna associerar med staten, inte återfinns bland de statsanställda ekonomerna, där bara 33 % tycker att arbetsgivare är trygg. 3 För mer information om vilka faktorer unga tycker är viktiga i arbetslivet, se huvudrapporten Fler drömjobb i staten ungas krav, ST:s förslag där detta analyseras utförligt.

7 En ljusglimt är det förhållandet att fler ekonomer (62 % jämfört med 50 % för genomsnittet) associerar staten med flexibel arbetstid, vilket är något som upplevs som positivt och viktigt av unga statsanställda. Många tycker också att det finns bra arbetskamrater på arbetsplatsen (ekonomer 61 %, totalt 60 %). Är du chef med personalansvar? Andelar i procent Ja 4 2 Nej Mycket få unga ekonomer är chefer, bara hälften så många som ur andra utbildningskategorier. Ungefär vilken lön har du per månad före skatt? Medelvärde kr kr är en relativt väl betald grupp inom staten, och tjänar ungefär 150 kr (145 kr, för att vara exakt) över genomsnittet i månaden. Som vi har sett tidigare (ovan) ligger dock lönen långt under vad studenterna förväntar sig på sitt framtida jobb. Hur nöjd är du med din lön i förhållande till din utbildning? Andelar i procent Inte alls nöjd Inte särskilt nöjd Varken nöjd/missnöjd Nöjd Mycket nöjd 3 3 Det kan vara en förklaring till att ekonomer i stor utsträckning är ungefär lika missnöjda med sin lön i förhållande till sin utbildning som övriga unga statsanställda. Inte ens var fjärde ekonom känner att man får tillräcklig valuta för sin utbildning, skulle man kunna säga (23 % är nöjda eller mycket nöjda med sin lön i förhållande till sin utbildning). Hur nöjd är du med din lön i förhållande till din arbetsinsats? Andelar i procent Totalt Inte alls nöjd Inte särskilt nöjd Varken nöjd/missnöjd Nöjd Mycket nöjd 5 7 är också ungefär lika missnöjda med sin lön i förhållande till sin arbetsinsats som andra yrkesgrupper i staten. Inte ens var tredje ekonom tycker att de får tillräckligt bra betalt för det arbete de utför (30 % är nöjd eller mycket nöjd med sin lön i förhållande till sin arbetsinsats). Hur nöjd är du med dina arbetsuppgifter i förhållande till din utbildning? Andelar i procent Mycket nöjd Nöjd Varken nöjd eller missnöjd 18 19

8 Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd % av unga ekonomer i staten anser att de är nöjda eller mycket nöjda med sina arbetsuppgifter i förhållande till sin utbildning. Men nästan var femte (17 %) är inte nöjda, och upplever alltså att de inte får tillräcklig användning för sin utbildning i arbetet. Vilket av följande anser du bäst beskriver dina arbetsuppgifter? Andelar i procent. Allmänt utredningsarbete Arbetsledning 6 3 Arbetsmiljöarbete Arbetsvägledning och yrkesinriktad rehabilitering 1 Diplomatiskt arbete och biståndsarbete 1 1 Ekonomiförvaltning 3 20 Exekutions- och konkursrättsligtarbete 1 3 Informationsarbete 5 7 Juridiskt utredningsarbete 17 6 Kontorsservice 2 4 Kvalitets- och kontrollarbete 3 2 Marknadsföring 1 2 Personalarbete 2 1 Platsförmedling 1 1 Revisions- och granskningsarbete 3 18 Sekreterar- och registratorsarbete 3 2 Socialt och kurativt arbete 8 Säkerhet, räddning och bevakning 2 Telekommunikation 1 2 Utbildningsarbete 10 Annat, nämligen 10 5 De flesta unga ekonomer i staten jobbar med någon typ av arbete relaterat till ekonomi eller till allmänt utredningsarbete. Missnöjet med arbetsuppgifter och lön innebär sannolikt inte i första hand att unga ekonomer i staten är felplacerade utifrån sin kompetens. Snarare verkar det handla om sådant som att man inte får ta tillräckligt stort ansvar, eller möter tillräckliga utmaningar, vilket heller inte leder till tillräckligt hög lön och möjligheter till avancemang (som vi sett ovan). Om du byter jobb i framtiden, kommer du då att välja en statlig myndighet som din arbetsgivare? Andelar i procent. Alla Ja, absolut en statlig myndighet 3 1 Ja, troligtvis en statlig myndighet Nej, troligtvis ett privat företag Nej, absolut ett privat företag 4 5 Nej, annat %, eller två av tre, av unga statsanställda ekonomer vill byta till ett jobb hos en annan arbetsgivare. De flesta vill byta till ett privat företag. Det är en alarmerande hög siffra, och betydligt högre än genomsnittet för alla unga statsanställda (där 47 % vill byta bort staten). Det innebär en stor utmaning för staten, såväl p.g.a. det dåliga resultatet, som med anledning av det faktum att ekonomer är en stor yrkesgrupp inom staten. Varför skulle du vilja arbeta på ett privat företag? Andelar i procent Bra förmåner Bra lön Det jag vill jobba med finns bara där 10 6

9 Finns intressanta jobb där Mitt arbete kommer till nytta för samhället 2 Stor frihet 7 5 Bra karriärmöjligheter Stora utmaningar Trygghet 2 Högt arbetstempo 8 17 Lågt arbetstempo 0 Annat 6 Vad är det då som lockar unga statsanställda att byta arbetsgivare till ett privat företag? Här anar vi en koppling till den kritik vi sett hos ekonomstudenterna tidigare: bättre lön, bättre karriärmöjligheter och intressantare jobb är sådant som lockar. Dessa faktorer lockar dessutom ekonomerna till det privata näringslivet i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Här kan man ana ett samband med missnöjet med arbetsuppgifter och löneläge (se ovan). 3. Slutsatser Det verkar som om generationsväxlingen leder till särskilt allvarliga utmaningar vid rekrytering av ekonomer. är en stor yrkesgrupp i staten och effekterna av generationsväxlingen är omfattande, nästan ekonomer kommer att behöva rekryteras med anledning av pensioneringar de närmsta åren. Man bör också ha i åtanke att ekonomer i jämförelse med många andra grupper har en bred arbetsmarknad att välja på. De är därmed rörliga och jämför sina arbetsvillkor med anställda i andra sektorer, främst privat. Missnöjet med viktiga faktorer som intressanta arbetsuppgifter, bra löneutveckling, möjligheter till avancemang och personlig utveckling, är dessvärre stort bland unga statsanställda ekonomer. Ekonomstudenterna vill helst inte jobba i staten. Två av tre unga statsanställda ekonomer överväger att lämna staten, i första hand för en privat arbetsgivare. Om så många ekonomer skulle göra allvar av sina intentioner så skulle det innebära ett mycket allvarligt kompetenstapp för staten, särskilt som staten istället står inför ett rekryteringsbehov! Anledningen till att en statlig anställning inte är tillräckligt attraktiv är inte det statliga uppdraget i sig, tvärtom: möjligheten att göra nytta för samhället är en av de faktorer som bidrar allra mest till att många ekonomstudenter ändå kan tänka sig en statlig anställning. Istället är det arbetsgivarpolitiken, med arbetsvillkor och möjligheter till utveckling, som inte håller måttet, tycker ekonomerna. Att jobba i staten vore bra, om det inte vore för att man fick staten som arbetsgivare, så kanske man kan sammanfatta resonemanget. En avgörande framtidsfråga är om staten kan bli en mer attraktiv arbetsgivare för unga ekonomer och därmed klara rekryteringsbehovet. Då är det särskilt viktigt att satsa på att förbättra sådant som dessa är kritiska till. För staten finns därför anledning att se över lönepolitik, karriärvägar, arbetsuppgifternas innehåll och möjligheter till personlig utveckling i arbetet. Det är också viktigt att göra det mesta av de tillgångar som staten trots allt har som arbetsgivare, inte minst samhällsuppdraget som sådant, vilket är en källa till attraktivitet för staten som arbetsgivare, och ses som en värdefull merit av de anställda. ST presenterar i huvudrapporten till denna bilaga, Fler drömjobb i staten!, ett antal förslag på förbättringar inom dessa områden, baserade på ungas krav.