Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Transkript

1 Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Dessa ska ge förutsättningar för en levande landsbygd präglad av ökat företagande, tillväxt och befolkningsökning. Syftet är också att utveckla en metod med lokalt anpassade modeller för etablering av servicepunkter vilken kan spridas i hela landet. Resultatmålet är att verksamheter i tio orter ska delta i projektet och att alla deltagande orter under projektets gång ska upprätta handlingsplaner för etablering av servicepunkter. Långsiktigt är målet att dessa planer ska realiseras inom fem år från projektets slut och hållbara servicepunkter skapas i byarna samt att metoden för samverkan kring servicepunkter ska spridas regionalt. Projektet har två målgrupper, dels den privata sektorn i form av lokala företagare, lokalägare och lokaluthyrare och dels de boende i de deltagande byarna. Det är nödvändigt för projektet att de boendes engagemang och idéer tas tillvara och att dessa krafter blir delaktiga i projektet. Här spelar de lokala utvecklingsgrupperna en viktig roll som sammanhållande faktor för de boende. Lokala projektgrupper kommer att skapas med representanter från ideell, privat och offentlig sektor vilka ska arbeta fram projektplaner för etablering av lokala servicepunkter. Medverkande parter är Kristianstads kommun, de lokala byalagen och utvecklingsgrupperna, lokala företagare, Region Skåne och andra relevanta parter. Huvudsakliga aktiviteter kommer att vara kompetensutveckling, seminarier och workshops samt studiebesök. Kommunen kommer aktivt att arbeta med metodspridning bl.a. genom personliga besök och genom framställningen av ett metoddokument. För att nå ut på bästa sätt är en informatör knuten till projektet. Bakgrundsbeskrivning Mer än hälften av Kristianstads kommuns invånare bor på landsbygden eller i mindre orter. De sex basorterna Åhus, Tollarp, Fjälkinge, Önnestad, Arkelstorp och Degeberga kompletteras av ett stort antal mindre byar vilket gör Kristianstads kommun till den mest tätortstäta i landet. Det är därför av största vikt att god basal service tillhandahålls lokalt så att alla invånare, oavsett ålder, funktionsnedsättning eller bilinnehav, kan bo och verka på landsbygden. Dock ser kommunen ett växande problem i att näringsidkare tvingas lägga ner sina serviceinrättningar på grund av svårigheter att få verksamheten lönsam. Det skapas en negativ spiral då försämrad basal service leder till ytterligare vikande befolkningsutveckling då detta påverkar viljan att bosätta sig på orten, vilket får negativa konsekvenser för

2 näringslivet och riskerar att leda till ytterligare nedläggningar. Det orsakar stora problem för de boende i byn, i synnerhet för den växande andelen äldre, för de med funktionsnedsättning och för de som inte har tillgång till bil. Det Regionala Utvecklingsprogrammet för Skåne visade på nödvändigheten av en utveckling av landsbygden och Regionalt Serviceprogram Skåne identifierar den kommunala problematiken med en åldrande och inte alltid bilburen befolkning som drabbas hårt av en försämring av den basala servicen. Programmet poängterar särskilt synsättet att service är en tillväxtskapande faktor som ger mervärde i byarna. Kristianstads kommun är väl medveten om problemet och antog 2008 strategidokumentet "Växande landsbygd" med syftet att skapa goda förutsättningar för företagare, boende och besökande på landsbygden. Kommunen vill vända den negativa utvecklingen genom att i samverkan med ideella och privata krafter nyttja nya perspektiv, teknik och modeller i en långsiktig satsning för att skapa en sjudande landsbygd med god service, tillväxt och inflyttning, i linje med målsättningarna i Tillväxtverkets program Lokala servicelösningar, fokusområde 1 Syfte med projektet Projektets huvudsakliga syfte är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell, privat och offentlig sektor skapa lokala servicepunkter för både kommersiell och offentlig service. Den genomgående tanken är att kommunen ska ge lokala grupper det stöd som krävs för att dessa själva ska kunna lyfta bygden. Detta ska ge förutsättningar för en sjudande landsbygd präglad av ökat företagande, tillväxt och befolkningsökning. Ett av projektets delsyften är att uppmuntra ett ökat ansvarstagande från de lokal utvecklingsgruppernas sida för att stärka civilsamhället. Kommunen har noterat ett ökat antal byalag som ombildas till ekonomiska föreningar för att kunna erbjuda de boende utökad och förbättrad service på orten. Kristianstads kommun önskar undersöka om detta är en möjlig utveckling även för de deltagande orterna i projektet genom att erbjuda information och inspiration. Projektet förutsätter ett starkt engagemang från kommunens sida i att hitta nya lösningar även för den kommunala servicen och en öppenhet för att sammanföra denna med ideell och privat service i byarna. De landsbygdsproblem som kommunen har noterat finns i hög grad även i övriga landet och det är därför ett delsyfte att med Kristianstads kommun som pilotfall utveckla en hållbar metod med lokalt anpassade modeller för etableringen av servicepunkter. Denna metod ska sedan spridas regionalt och nationellt för att även andra kommuner ska kunna använda sig av den. Projektets mål Ett första mål är att tio orter ska delta i projektet. I dessa orter krävs nära samverkan mellan det lokala näringslivet, civilsamhället och kommunen. Resultatmålet är att alla deltagande orter ska ha upprättat handlingsplaner för etablering av servicepunkter eller andra alternativa

3 servicelösningar. Dessa handlingsplaner ska vara specifika och långsiktigt hållbara planer över hur den framtida samverkan och finansieringen av den lokala servicelösningen ska se ut. Projektets långsiktiga effektmål är att lokala servicepunkter i samverkan mellan ideell, privat och offentlig sektor ska etableras i alla deltagande orter inom fem år efter projektets slut. Det är också projektets målsättning att alla deltagande lokala utvecklingsgrupper och liknande ideella föreningar vid projektets slut ska ha fått information om möjligheterna att ombildas till ekonomisk förening eller aktiebolag och att minst en förening ska ha ombildats som ett resultat av detta. Den utvecklade metoden för etablering av lokala servicepunkter ska spridas regionalt i ett första skede och målet är att minst 25 kommuner med liknande problematik ska informeras om projektets metod via personliga besök under projektets gång. Metoden kommer att dokumenteras separat och göras tillgänglig via internet. Projektets målgrupp Projektet har två huvudsakliga primära målgrupper. Den ena utgörs av den privata sektorn i form av lokala företagare, lokalägare och lokaluthyrare som utgör grunden i projektet. Genom projektet kommer dessa att stödjas och i samverkan med civilsamhället och kommunen hitta nya samverkansformer för att skapa långsiktigt hållbara servicelösningar på landsbygden. Den andra primära målgruppen är de boende i de deltagande byarna. Det är nödvändigt för projektet att de boendes engagemang och idéer tas tillvara och att dessa krafter blir delaktiga i projektet. Här spelar byalagen och de lokala utvecklingsgrupperna en viktig roll som sammanhållande faktor för de boende. De lokala utvecklingsgrupperna kan även ses som en egen målgrupp i samband med de aktiviteter som planeras för att informera dessa om möjligheter till ombildning. Projektorganisation Kristianstads kommun är projektägare och administrativt ansvarig för projektet. En projektledare kommer att rekryteras på heltid för att leda och driva projektet. Styrgruppen består av representanter för Region Skåne, Kristianstads kommun, den privata och den ideella sektorn. Dessa kommer att rekryteras under projektets uppstartsfas. En referensgrupp skapas med sju representanter från bl.a. kommunen, byalagen och näringslivet. Denna grupp har som uppgift att följa det dagliga arbetet. Även denna måste rekryteras inom ramen för projektet. Projektledaren kommer att fortlöpande hålla kontakt med referensgrupp och styrgrupp.

4 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning I ett första skede kommer en projektledare att anställas för att inventera intresserade orter. I de deltagande byarna kommer lokala projektgrupper att skapas. Dessa utser en samordnare, vilken kan vara näringsidkaren själv eller annan ideell eller privat person, vilken blir länken mellan den centrala projektledaren och den lokala projektgruppen i byn. Metodutvecklingen och framtagandet av en lokal handlingsplan sker med hjälp av kompetensutveckling, seminarier och studiebesök, både gemensamt för alla deltagare och lokalt. Den lokala samordnaren eller näringsidkaren ansöker om möjlig finansiering hos Leader eller hos Länsstyrelsens landsbygdsprogram, så att den långsiktiga driften kan säkerställas och serviceplatsen kan utveckla sin verksamhet och finnas kvar i orten. Projektledaren kommer under hela projektets gång att vara ett stöd och central samordnare för de lokala projektgrupperna. Resultatspridning Kristianstads kommun kommer att arbeta aktivt med att sprida projektmetoden redan under projektets gång för att inspirera andra kommuner till liknande satsningar. Många kommuner i Sydsverige har en liknande problematik som Kristianstads kommun och kan därför dra nytta av projektets erfarenheter. För att få bästa möjliga genomslag för spridningen och medial uppmärksamhet är en informatör på kommunen knuten till projektet. Förutom att sprida resultaten i de nätverk som kommunen ingår i kommer en konferens att hållas hösten En skriftlig delrapport lämnas vid varje årsskifte och en skriftlig slutrapport presenteras sommaren Den utvecklade metoden kommer att dokumenteras separat för att vara andra kommuner till nytta. Vidare kommer kommunen tillsammans med sina samverkanspartners att göra personliga besök hos intresserade kommuner för att aktivt inspirera och informera om projektmetoden och visa på de olika lokala modeller som använts i de deltagande orterna. Projektavgränsning En ny projektledare för projektet ska rekryteras och denna kommer inte att få några övriga arbetsuppgifter. De 10 % av landsbygdsutvecklarens tjänst som kommunen går in med bygger på hans kunskap och kännedom om de övergripande lokala utvecklingsgrupperna. Han kommer att medverka i möten med dessa för en effektiv startfas och kommer även att bistå projektledaren i de övergripande utvecklingsfrågorna som rör kommunen. Genom att delta i styrgruppen kommer han även att under dessa möten sprida projektresultaten. Projektet utgör en aktiv satsning men är tidsbegränsad till oktober 2013 då de nya samverkansformerna kommer att kunna stå på egna ben och fortsätta driva utvecklingen.

5 Kopplingar till andra projekt/insatser Projektet är en del i strategin från Kristianstads kommuns sida att satsa aktivt på landsbygden i linje med strategidokumentet "Växande landsbygd" från Sedan 2009 har kommunen en landsbygdsutvecklare som arbetar på heltid med dessa frågor i samverkan med regionen och Leader Skånes Ess. Projektet är därför en naturlig fortsättning av denna satsning med koppling till olika lokala Leader-projekt och även regionala projekt som Natur & kulturbussen och Sydostleden. Uppföljning/Utvärdering Projektet kommer regelbundet att följas upp genom kontinuerliga möten med styr- och referensgrupp, 1 gång per kvartal. Varje halvår kommer projektledaren att sammanställa en lägesrapport för att säkerställa att projektmålen uppnås. Vid projektets slut kommer en utvärdering av resultaten och de olika metoderna att göras vilken kommer att ligga till grund för slutrapporten. Den externa utvärderingen kommer att knytas till projektet redan under uppstartsfasen för att dokumentationen ska bli så komplett som möjligt. Den löpande dokumentationen och utvärderingen ligger också till grund för lägesrapporter. Tid- och aktivitetsplan Aktivitet Startdatum Slutdatum Uppstartsfas kartläggning & info till näringsidkare Bilda lokal arbetsgrupp Intervjuer, behovsanalys Kompetensutveckling Seminarier/ workshops/studiebesök Dokumentation Spridning av projekt resultat