INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

Transkript

1 INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

2 MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter, även kallat dysfagi, kan förekomma vid en rad olika tillstånd som till exempel stroke, neurologiska sjukdomar, demens och tumörer i huvud-och halsområdet. Dysfagin kan drabba olika faser av sväljningsprocessen samt vara av olika grad, men medför ofta att måltiderna blir tidskrävande. Detta kan resultera i att man inte orkar och hinner äta så många måltider som behövs. Aptiten blir ofta sämre när man inte längre kan äta som man brukar. Det blir svårare att täcka energi- och näringsbehovet och det är vanligt att man tappar i vikt och risken för undernäring ökar. MÅLTIDSORDNING Om maten delas upp på flera mindre måltider blir måltiderna inte så tröttande och då blir det lättare att få i sig tillräckligt med mat. Frukost, lunch och kvällsmat samt fyra mellanmål är lagom för de flesta. Ett sent kvällsmellanmål är viktigt för att korta nattfastan som inte bör överstiga 11 timmar. Nattfasta brukar beskrivas som tiden mellan dagens sista mål och följande dags första mål. LOGOPED- OCH DIETISTKONTAKT Det är viktigt att man får individuella råd om lämplig konsistens utifrån de sväljningssvårigheter man har. Dysfagilogoped är specialist på sväljningen och kontaktas för bedömning av tugg- och sväljningssvårigheter. Dietistkontakt är viktig för råd kring hur man praktiskt tillreder konsistensanpassad mat samt hur man kan göra maten mer energi- och näringstät för att motverka viktnedgång och undernäring. Vid diabetes måste kosten också anpassas utifrån det. Kontakta dietist vid behov.

3 KONSISTENSANPASSADE KOSTER Forskning visar att de nedanstående sex konsistenserna är de som fungerar bäst för patienter med dysfagi. Dessa rekommenderas också av Socialstyrelsen och ska kunna beställas från storkök samt också till de vårdtagare som har matdistribution i det ordinära boendet. HEL OCH DELAD Mat med normal konsistens som patienten vid behov får hjälp att dela i mindre bitar. Personer som lider av muntorrhet kan behöva mycket sås till maten för att kunna svälja lättare. Foto: FINDUS GROV PATÉ Grov paté är lämplig vid lättare tuggoch sväljningssvårigheter. Konsistensen kan beskrivas som luftig, mjuk och grovkornig och är lik mjuk köttfärslimpa i sin konsistens. Grov köttpaté eller hel kokt fisk, hel eller pressad potatis samt grov grönsakspaté eller väl kokta grönsaker är exempel på mat lämplig vid denna konsistens. För att underlätta sväljningen är det viktigt att servera rikligt med sås. Efterrätt kan vara ostkaka eller delad lättsockrad konserverad frukt med vispgrädde. Foto: FINDUS 3

4 TIMBAL Timbalkost är lämplig vid uttalade tuggoch sväljningssvårigheter. Konsistensen kan beskrivas som en mjuk, slät och sammanhängande kost och är lik omelett i sin konsistens. Kött- eller fisktimbal, potatismos eller pressad potatis och grönsakstimbal eller grönsakspuré är exempel på mat lämplig vid denna konsistens. För att underlätta sväljningen är det viktigt att servera rikligt med sås. Efterrätt kan vara fruktfromage eller lättsockrad slät kräm med grädde. Foto: FINDUS GELÉ Gelékonsistens är lämplig vid allvarliga sväljningssvårigheter, en trögutlöst sväljreflex och skadad eller känslig munhåla. Konsistensen karaktäriseras av mjuk och hal kost som kan jämföras med den hos vinbärsgelé. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. Foto: FINDUS FLYTANDE Flytande konsistens är lämplig vid förträngningar eller skador i svalg och matstrupe. Konsistensen karaktäriseras av släta, rinnande varma eller kalla soppor. Den kan jämföras med tomatsoppa. Den är mindre krämig än tjockflytande. Soppan ska vara helt slät så att inga småbitar ingår. Foto: FINDUS 4

5 TJOCKFLYTANDE Vid sväljningssvårigheter kan tjockflytande konsistens upplevas som lättare att svälja än tunnflytande. Den kan vara lättare att hantera i munnen och att få ner i matstrupen. Konsistensen är slät och trögflytande, ungefär som gräddfil. Soppan ska vara helt slät så att inga småbitar ingår. Foto: FINDUS Findus säljer via ICA-butiker sortimentslådor med frysta färdiga kött- och fisksamt grönsakstimbaler. Dessa fungerar också för personer som är rekommenderade grov paté. För mer info, kontakta Findus på telefonnummer eller via deras kontaktformulär på KONSISTENSANPASSAD DRYCK Vid dysfagi behöver ofta konsistensen på dryck anpassas. Det är vanligt att man rekommenderas kolsyrad eller tjockflytande dryck. Kolsyrad dryck förbättrar sväljningsfunktionen för många genom att sväljningen initieras snabbare med följd att risken för felsväljning minskar. Kolsyrad dryck hjälper också till att rensa svalget från eventuella matrester efter sväljning. Om man rekommenderats trögflytande dryck kan förtjockningsmedel användas. För de allra flesta räcker det med att eftersträva konsistens som nyponsoppa medan endast ett fåtal behöver tjockare konsistens. Ett glas mjölk eller lättöl är bra dryck. Vatten, mineralvatten, kaffe, te och buljong påverkar inte blodsockret. Sockerfria drycker som innehåller högst 0,5 g kolhydrater per 100 ml påverkar inte blodsockret nämnvärt. Juice, saft, nektar, läsk och cider innehåller stora mängder kolhydrater i form av naturligt eller tillsatt socker och påverkar blodsockret och är därför mindre lämpligt. 5

6 LIVSMEDELSVAL OCH BERIKNING AV MATEN För att motverka viktnedgång skall maten vara energirik och den behöver ofta berikas. Fett, exempelvis smör, margarin och olja innehåller mycket energi i koncentrerad form. Det är därför bra att vara extra generös med det när aptiten och orken är dålig och man inte kan äta så stora portioner som vanligt. Koka gröt på standardmjölk och blanda gärna i en klick smör, margarin eller olja. Servera gröten med gräddmjölk (hälften mjölk och hälften grädde). Välj standardprodukter av fil och yoghurt istället för lättvarianter. Blanda gärna gräddfil, turkisk yoghurt, kvarg med minst 9 % fett i filmjölken. Fil och yoghurt kan berikas med rapsolja, 1-2 tsk per portion. Välling blir extra energirik om 1 msk smör, margarin eller olja blandas i den färdiga vällingen. Använd smör eller bordsmargarin med hög fetthalt på brödet istället för lättmargarin och ta rikligt med konsistensanpassat pålägg, se förslag Diabetes- och konsistensanpassad mat. Tillsätt en klick smör, margarin eller olja på kokt potatis, potatismos och på grönsaker. Tillaga släta pulver- och burksoppor med mjölk och grädde i stället för vatten. Vispa ner smör eller margarin och en äggula före serveringen. Soppan får därefter inte koka eftersom den då kan skära sig. KOSTTILLÄGG Det finns näringsdrycker och berikningsprodukter som ger extra energi och näring. Vid behov kan dessa ordineras till vårdtagare av dietist eller sjuksköterska. Vid diabetes, ska de sorter som har ett relativt lågt kolhydratinnehåll, mindre än 13 g kolhydrater per 100 g näringsdryck väljas. Det finns även proteinberikningspulver som kan blandas i drycker och i lagad mat. 6

7 DIABETES- OCH KONSISTENSANPASSAD MAT GROV PATÉ Detta är generella råd som givetvis ska anpassas efter vårdtagarens individuella behov. Välj produkter med högsta fetthalt och lägsta sockerhalt! Gröt Havregrynsgröt med eller utan fiberhavregryn Grahamsmjölsgröt Grahamsgrynsgröt Rågflingegröt Mannagrynsgröt Polentagröt Välling Pulver eller hemlagad t ex fullkorns- eller havrevälling Yoghurt/fil Naturell yoghurt eller fil med minst 3 % fett Smörgås Fiberrikt mjukt bröd utan hela korn och utan kanter, bordsmargarin, bredbart eller mjukt pålägg Smörgåsrån, bordsmargarin, bredbart eller mjukt pålägg Pålägg Kalvsylta Bredbart köttpålägg, se recept Leverpastej Tonfisk i tomatsås Makrill i tomatsås Makrill i tub Tonfisk-/ böckling-/ laxpastej Kaviar Kaviargrädde, se recept Gubbröra, se recept Äggkräm, se recept Mjukost utan bitar Färskost utan bitar och örtkryddor Keso eller kvarg naturell Mosad avokado Hummus, se recept Lågkalori sylt/ marmelad utan bitar Lågkalori äppelmos 7

8 Efterrätt/mellanmål Ris à la Malta/ risgrynsgröt, 1½ dl, med lågkalorisylt utan hela bitar/ osötad saftsås/ osötad frukt- eller bärpuré RisKvikk, 1 dl, med lågkalorisylt utan hela bitar/ osötad saftsås/ osötad frukteller bärpuré MannaKvikk, 1 dl, lågkalori äppelmos/ osötad saftsås/osötad frukt- eller bärpuré Mannafrutti, 1 förpackning = 165 g. Byt ut sylten mot lågkalori äppelmos/ osötad saftsås/ osötad frukt- eller bärpuré Minifrutti, 1 förpackning = 125 g Ostkaka, 100 g, lågkalorisylt utan hela bitar, vispgrädde Enkla omeletten, se recept Osötad slät frukt- eller bärsoppa, 2 dl, grädde Osötad slät kräm, 2 dl, grädde Lättsockrad mixad fruktkonserv, 1 dl, vispad grädde med kvarg Glass, 1½ dl, osötad frukt- eller bärpuré Fromage/ pannacotta, 1 dl Chokladpudding, 1 dl, gräddklick Rulltårta, 1 skiva med gräddklick Mjölkchokladdryck, 2 dl (tillagad på mjölk och kakao). Serveras med vispgrädde. Diabetesanpassad energirik hemlagad drink, 1 3/4 dl, se recept Välling, pulver eller hemlagad fullkorns- eller havrevälling, 2 dl De sockrade produkterna ovan går bra att servera men rekommenderas maximalt i den angivna mängden. För att höja smaken kan icke energigivande sötningsmedel användas som aspartam, acesulfam-k, sackarin, cyklamat och steviolglykosider. 8

9 DIABETES- OCH KONSISTENSANPASSAD MAT TIMBAL Detta är generella råd som givetvis ska anpassas efter vårdtagarens individuella behov. Välj produkter med högsta fetthalt och lägsta sockerhalt! Dessa livsmedel kan även serveras till vårdtagare som äter konsistensen grov paté. Gröt Mixad havregrynsgröt, EJ fiberhavregryn Grahamsgrynsgröt Mannagrynsgröt Polentagröt Välling Pulver eller hemlagad t ex fullkorns- eller havrevälling Yoghurt/fil Naturell yoghurt eller fil med minst 3 % fett Smörgås Smörgåsrån, bordsmargarin, bredbart mjukt och slätt pålägg Pålägg Bredbart köttpålägg, se recept Leverpastej Tonfisk-/ böckling-/ laxpastej Kaviar Äggkräm, se recept Mjukost utan bitar Färskost utan bitar och örtkryddor Mosad avokado Hummus, se recept Lågkalori äppelmos Efterrätt/mellanmål MannaKvikk, 1 dl, lågkalori äppelmos/ osötad saftsås/ osötad frukt- eller bärpuré Mannafrutti, 1 förpackning = 165 g. Byt ut sylten mot lågkalori äppelmos/ osötad saftsås/ osötad frukt- eller bärpuré Minifrutti, 1 förpackning =125 g Enkla omeletten, se recept Osötad slät frukt- eller bärsoppa, 2 dl, grädde Osötad slät kräm, 2 dl, grädde Lättsockrad mixad fruktkonserv, 1 dl, vispad grädde med kvarg Glass, 1½ dl, osötad frukt- eller bärpuré 9

10 Fromage/ pannacotta, 1 dl Chokladpudding, 1 dl, gräddklick Mjölkchokladdryck, 2 dl (tillagad på mjölk och kakao). Serveras med vispgrädde. Diabetesanpassad energirik hemlagad drink, 1 ¾ dl, se recept Välling, pulver eller hemlagad fullkorns-/ havrevälling, 2 dl De sockrade produkterna ovan går bra att servera men rekommenderas maximalt i den angivna mängden. För att höja smaken kan icke energigivande sötningsmedel användas, se sidan 8. 10

11 DIABETESANPASSADE ENERGIRIKA TILLBEHÖR MED SLÄT KONSISTENS - varje portion berikar måltiden med ca 100 kcal 1 msk smör/margarin (80 % fett) 1 msk flytande margarin 1 msk olja 2 msk vispgrädde 2 msk crème fraiche 1 msk majonnäs (80 % fett) 1 msk olje-vinägerdressing 2 msk salladsdressing (ca 25 % fett) 2 msk Rhode Island dressing 2½ msk mjukost (ca 25 % fett) utan bitar 2½ msk färskost (ca 25 % fett) utan bitar och örtkryddor ½ dl bearnaisesås ½ dl hollandaisesås ½ dl gräddsås 1½ msk gravlaxsås utan dill ½ dl vaniljsås med vispgrädde och 2 msk naturell kvarg (med minst 9 % fett) ½ dl vaniljvisp 11

12 Recept KAVIARGRÄDDE 1 portion, grov paté ½ dl vispgrädde 2-3 msk kaviar, rökt eller orökt 2-3 msk finhackad dill, gräslök eller schalottenlök Vispa grädden. Blanda den med kaviar, dill och lök. VARM GUBBRÖRA 1 portion, grov paté ¼ gul eller röd lök 1 hårdkokt ägg 2-3 st ansjovisfiléer 1 msk hackad dill Skala, hacka och bryn löken. Hacka ägg, ansjovis och dill. Blanda samman allt. Servera gärna gubbröran med ½ msk gräddfil. ÄGGKRÄM 1 portion, grov paté och timbal Mixa ett hårdkokt ägg med ca 2 msk mjölk till gräddfilskonsistens. Smaksätt exempelvis med salt, sillspad eller kaviar. BREDBART KÖTTPÅLÄGG grov paté och timbal Mixa finskuret köttpålägg tillsammans med lite vispgrädde. Tillsätt ca 25 g smör per 100 g kött och blanda det väl. 12

13 HUMMUS (KIKÄRTSPURÉ) grov paté och timbal ca 4 dl konserverade kikärtor 1 msk pressad citron 2 pressade vitlöksklyftor ½ dl tahini (sesampasta) ½ krm cayennepeppar ½ tsk koriander ½ tsk malen spiskummin salt olivolja Mixa kikärtor, citron, vitlök, tahini, cayennepeppar, koriander och spiskummin till ett slätt mos. Smaka av med salt och olivolja. ENKLA OMELETTEN 1 port, grov paté och timbal Pensla botten av en tallrik med lite flytande- eller smält margarin. Vispa lätt upp 1 ägg med 2 msk visp- eller kaffegrädde och häll i tallriken. Smaksätt eventuellt med ½ krm salt. Gräddas på full effekt i mikrovågsugn i 1 minut. Finns det inte tillgång till mikrovågsugn så kan omeletten gräddas i stekpanna eller i en kastrull.

14 DIABETESANPASSADE ENERGIRIKA HEMLAGADE DRINKAR 1 portion, grov paté och timbal Drink med smak av bär 1 dl mild naturell yoghurt (3 % fett) ¼ dl vispgrädde 2 tsk rapsolja 2 msk naturell kvarg (med minst 9 % fett) ½ dl frysta eller färska bär utan socker Blanda samman alla ingredienser med mixer. Smaksätt vid behov med icke energigivande sötningsmedel, se sidan 8. Innehåller 300 kcal, 8 g protein och 9 g kolhydrater per portion = ca 1 ¾ dl DRINK MED SMAK AV APELSIN 1 dl mild naturell yoghurt (3 % fett) ¼ dl vispgrädde 2 tsk rapsolja 2 msk naturell kvarg (med minst 9 % fett) 1 msk koncentrerad apelsinjuice Blanda samman alla ingredienser med mixer eller elvisp. Smaksätt vid behov med icke energigivande sötningsmedel, se sidan 8. Innehåller 295 kcal, 8 g protein och 8 g kolhydrater per portion = ca 1 ¾ dl 14 14

15 LÄNKAR FÖR MER INFORMATION Kunskapsbank för geriatrik, Välj Nutrition/ät- och sväljningssvårigheter Mätt rätt och slätt. Receptbok med konsistensanpassad kost. Kontakta för mer information. Strutspaté och hallongelé, Roy Blad, Kristina Stefanovic Andersson och Margareta Bülow, Malmö stad. Beställning görs via 15

16 Utarbetad av Dietisterna inom Geriatrik i Skåne (DiGiS), november Granskad av dietisterna VO endokrinologi, Skånes universitetssjukhu. Foton: Colourbox