60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

Transkript

1 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch hälsovården samt av andra statsbidrag som omfattas av granskningen av basservicebudgeten (avsnitt 6 i den allmänna motiveringen) samt av utgifter för sinnesundersökningar. Syftet med statsunderstöden är att säkerställa kommunernas möjligheter att upprätthålla tillräcklig social- och hälsovård i olika delar av landet. Centrala reformer Genom en höjning av statsandelen för social- och hälsovården genomförs propositioner som ingår i regeringsprogrammet. Höjningen inriktas bl.a. på en förstärkning av primärvården samt på en ökning av antalet anställda inom hemservicen och anstaltsvården för åldringar. Effektmål Målet med den förebyggande verksamheten är att skapa omständigheter och miljöer som stöder människors hälsa, sociala trygghet, förmåga att behärska sin livssituation och klara sig självständigt, att främja människors arbets- och funktionsförmåga, förbättra deras livskvalitet, förebygga utslagning, minska hälsoskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper samt förbättra verksamhetsförutsättningarna för miljö- och hälsoskyddet. Målen eftersträvas genom att man utvecklar ledningen och strukturerna samt tar fram instrument och modeller för god verksamhet och sprider dessa till kommunerna. Välfärdspolitiska program görs upp, bedömningen av de sociala och hälsorelaterade verkningarna utnyttjas, och främjandet av regionalt samarbete inom miljö- och hälsoskyddets område fortsätter på den nivå som förutsätts i statsrådets principbeslut. Ett politikprogram för hälsofrämjande inleds. Målet inom social- och hälsovårdsservicen är att säkerställa en heltäckande tillgång på sådana fungerande social- och hälsovårdstjänster som det allmänna skall ordna och som huvudsakligen betalas med skattemedel samt att se till att alla i Finland garanteras grundläggande försörjning. Social- och hälsovårdsministeriet har inlett följande utvecklingsprojekt som vart och ett för sig stöder kommunerna att vidta preventiva åtgärder inom social- och hälsovården i enlighet med de uppställda målen och framställa social- och hälsovårdstjänster för kommuninvånarna: Det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården för åren , som preciserar de centrala målen inom social- och hälsovårdspolitiken, prioritetsområdena för utvecklingsverksamheten samt centrala reform- och lagstiftningsprojekt som stöder deras genomförande samt anvisningar och rekommendationer. Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 drar upp riktlinjerna för den nationella hälsovårdspolitiken på lång sikt. Åtgärdsprogrammet Hälsovårdscentral 2015, vars syfte är att stöda kommunerna med att genomföra kommunoch servicestrukturreformen och säkerställa en fungerande primärvård samt en sakkunnig och tillräcklig personal. Projektet för främjande av patientsäkerheten åren , där man för att garantera kvaliteten på vården utvecklar patientsäkerheten med hjälp av åtgärder inom ramen för programmet för patientsäkerhet och dess verkställighetsplan. Det riksomfattande projektet för datasystemarkitektur inom hälsovården åren , som stöder en högklassig och kostnadseffektiv serviceproduktion samt medborgarnas verksamhetsmöjligheter. En central del av datasystemarkitekturen utgörs av riksomfattande informationssystemtjänster, som möjliggör tillgång till informationssäkerhet i realtid i vårdsituationer samt elektronisk arkivering av dokument. Målen för utvecklingsprojektet för det sociala området för kommande år ställs upp i programmet Välfärd Alkoholprogrammet för fortsätter. Utkomststödet, som är den form av utkomstskydd som tillgrips i sista hand, har som mål att garantera individens och familjens oundgängliga försörjning och främja deras möjligheter att klara sig självständigt. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1

2 Målet för den ersättning för hälsovetenskaplig forskning som betalas till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården är att trygga möjligheterna att utföra hälsovetenskaplig forskning i klinisk miljö samt utveckla och ta i bruk nya forsknings- och vårdmetoder som medför hälsofördelar. Målet för de ersättningar för läkar- och tandläkarutbildning som betalas till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården är att inom läkar- och tandläkarutbildningen trygga nödvändig klinisk handledning och bibehålla vårdmetoderna och utbildningen på hög nivå samt säkerställa kvaliteten. Målet för den ersättning som betalas till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för sinnesundersökningsverksamheten är att garantera rättssäkerheten för personer som står åtalade för brott och att upprätthålla en hög kvalitet i fråga om utlåtanden om sinnesundersökningar. Systembeskrivningar Den social- och hälsovård som ankommer på kommunerna finansieras huvudsakligen med skatter som kommunerna uppburit, statsandelen för social- och hälsovården samt klientavgifter. Enligt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården skall varje kommun anvisa resurser för den social- och hälsovård som ligger till grund för statsandelen. Statsandelssystemet för social- och hälsovården består av statsandel för driftkostnader ( ) samt statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården ( ). Den statsandel för driftskostnaderna för socialoch hälsovården som årligen betalas till kommunerna bestäms enligt kalkylerade grunder som beskriver de faktorer som inverkar på kostnaderna för tjänsterna. Statsandelen till kommuner räknas ut som skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården och kommunens självfinansieringsandel. Utkomststödet består av grundläggande utkomststöd, kompletterande utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningspenning och reseersättning för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Det grundläggande utkomststödet innehåller en grunddel samt övriga grundutgifter, till vilka hör boendeutgifter enligt 6 i lagen om bostadsbidrag, kostnader för användning av hushållselektricitet, hemförsäkringspremier samt hälso- och sjukvårdsutgifter som inte är ringa. Statsandelen för det grundläggande utkomststödet under moment bestäms på grundval av kostnaderna och dess belopp är 50 % av nettokostnaderna. Statsandelen för annat utkomstskydd ingår i den kalkylerade statsandelen för driftskostnader inom social- och hälsovården som betalas under moment Till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården betalas med stöd av lagen om specialiserad sjukvård statlig ersättning för de kostnader som föranleds av hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå ( ) och för läkaroch tandläkarutbildning ( ). Ersättningen för forskningsverksamheten baserar sig på antalet vetenskapliga publikationer, poängsättningen av dem samt priset på poäng. Ersättningen för utbildningsverksamheten baserar sig i fråga om universitetssjukhusen på antalet examina och antalet nya studerande samt en ersättning som fastställts för en examen och i fråga om andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården på en månadsersättning. Bestämmelser om beloppet av ersättningen för läkar- och tandläkarutbildningen samt vikten av de vetenskapliga publikationerna och priset per enhet utfärdas varje år genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Med det statsunderstöd som får disponeras för kommuners och samkommuners social- och hälsovård ( ) stöds verkställandet av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården samt främjas genomförandet av kommun- och servicestrukturprojektet. Uppgifter om omfattningen av den social- och hälsovård som kommunerna ordnar utfall uppskattning uppskattning uppskattning Kommunalt utkomstskydd Utkomststöd, antal hushåll under året Grundläggande utkomststöd, antal hushåll under året 1) Kompletterande utkomststöd, antal hushåll under året Utkomststöd, antal mottagare under året ) Utgifterna finansieras under moment Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2

3 Grundläggande utkomststöd, antal mottagare under året Kompletterande utkomststöd, antal mottagare under året Förebyggande utkomststöd, antal hushåll under året Underhållsstöd, antal mottagare Social service Barndagvård, antal platser Stöd för hemvård av barn, antal mottagare Stöd för privat vård av barn, antal mottagare Hemvårdshjälp, antal hushåll under året Stödservice, antal 65 år fyllda mottagare under året Ålderdomshem, antal boende Stöd för närståendevård, antal mottagare under året Serviceboende för åldringar, antal boende Serviceboende för utvecklingsstörda, antal klienter i genomsnitt Institutionsvård för utvecklingsstörda, antal boende Transportservice för svårt handikappade, antal klienter under året Folkhälsoarbete Antal vårddagar (mn) 7,3 7,4 7,4 7,4 Antal besök inom öppenvården (mn) Hos läkare 9,3 9,4 9,4 9,5 Hos annan yrkesutbildad person 16,3 16,4 16,5 16,6 Tandvård, antal besök 5,0 5,0 5,1 5,1 Hemsjukvård, antal besök 3,9 4,0 4,1 4,2 Specialiserad sjukvård Antal vårddagar (mn) 5,4 5,4 5,4 5,4 Avslutade vårdperioder Genomsnittlig vårdtid (dgr) 5,6 5,6 5,6 5,5 Antal besök inom öppenvården (mn) 6,9 7,1 7,2 7,3 Läkar- och tandläkarutbildning och hälsovetenskaplig forskning 2005 utfall 2006 utfall uppskattning uppskattning Antal publikationspoäng (genomsnitt för 3 år) 8 135, , ,8.. Publikationspoängens pris, euro Läkar- och tandläkarexamina och nya studerande (genomsnitt för 3 år) 1 035, , , ,6 Ersättning för examina, euro Ersättning för 8-årig specialläkarutbildning, euro Månadsersättning för utbildning, euro Sinnesundersökningar Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3

4 2005 utfall 2006 utfall uppskattning uppskattning Utgifter, statliga enheter (1 000 euro) Antal sinnesundersökningar Euro/undersökning (i genomsnitt) Utgifter, kommunala forskningsenheter (1 000 euro) Sinnesundersökningar, antal Euro/undersökning (kalkylerat genomsnitt) Uppgifter om driftskostnader inom den kommunala social- och hälsovården som ligger till grund för statsandelskalkylerna 2005 utfall 2006 utfall utfall uppskattning Kalkylerade kostnader för socialvård 0 6-åringar, euro/invånare 4 565, , , , åringar, euro/invånare 322,70 223,44 240,79 290, åringar, euro/invånare 596,87 621,25 652,71 777, åringar, euro/invånare 3 646, , , ,86 85 år fyllda, euro/invånare , , , ,86 Enligt antalet arbetslösa euro/arbetslös 406,81 423,33 438,50 527,98 Enligt arbetslöshetsgraden euro/invånare 37,14 38,65 40,04 47,67 Enligt antal gravt handikappade personer euro/invånare 11,93 14,23 Enligt antal omhändertaganden av barn euro/invånare 33,70 40,20 Kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård 0 6-åringar, euro/invånare 559,76 581,26 602,10 718, åringar, euro/invånare 636,69 661,89 686,35 819, åringar, euro/invånare 1 508, , , , åringar, euro/invånare 2 909, , , ,68 85 år fyllda, euro/invånare 5 051, , , ,33 Enligt sjukfrekvensen euro/invånare 275,31 286,49 296,75 354,04 Kommunens självfinansieringsandel euro/invånare 1 525, , , ,87 Statsandelsprocent 32,99 33,32 33,88 31, ( ) Statsandel till kommunerna för socialoch hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas 1) till betalning av statsandelar för godkända driftskostnader med stöd av vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och den förordning som givits med stöd av den, 2) till betalning av utjämningar på basis av skatteinkomsterna enligt lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) och övergångsutjämningar. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro för justeringen av den lagstadgade kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till lag om änd- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4

5 ring av lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården fr.o.m. den 1 januari 2008 så, att statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader sänks med 2,11 procentenheter, varvid statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader är 31,77 procent år Av sänkningen av statsandelsprocenten föranleds 1,00 procentenheter av att posten för 2008 av den justerade kostnadsfördelning som periodiserats över åren överförs till de kalkylerade kostnaderna. Den sista posten tidigarelades till år 2007 och gottskrevs kommunerna via skattesystemet. Då de kostnader som motsvarar den sista posten läggs till de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen bör man på motsvarande sätt sänka statsandelsprocenten eftersom ökningen av statsandelen har gottskrivits kommunerna via skattesystemet. Av sänkningen av statsandelsprocenten hänför sig 1,43 procentenheter till att de under åren och 0,16 procentenheter till att de under åren utförda nedskärningarna av indexhöjningarna återförs till de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen för social- och hälsovården. Avsikten är inte att gottskriva kommunerna för nedskärningarna av indexhöjningarna. Då de nedskurna indexhöjningarnas andel läggs till de kalkylerade kostnaderna sänks på motsvarande sätt statsandelprocenten så att beloppet av statsandelen inte ändras. Av sänkningen av statsandelsprocenten beror 0,29 procentenheter på avdraget på euro som hänför sig till slopandet av gränsdragningen mellan öppenvården och anstaltsvården. Gränsdragningen mellan öppenvården och anstaltsvården slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 så att icke nedsatt folkpension betalas till personer i anstaltsvård och avgiften för pensionstagare i långvarig anstaltsvård höjs till 82 % av inkomsterna. Nivån på klientavgifterna prövas på nytt som en del av revideringen av klientavgifterna inom social- och hälsovården. Av sänkningen av statsandelsprocenten beror 0,16 procentenheter på nedskärningen av statsandelarna på euro som hänför sig till den avgiftsreform inom social- och hälsovården som genomförs den 1 augusti I statsandelsprocenten har beaktats euro som återförs till statsandelarna för social- och hälsovården från att ha separerats från ökningen av statsandelarna i budgeten för Av denna anledning stiger statsandelsprocenten med 0,01 procentenheter. I statsandelsprocenten har beaktats en ökning av statsandelarna på euro som hänför sig till regeringsprogrammet och till personalökningar inom hemvården och anstaltsvården för åldringar samt till förbättrandet av primärvården. Detta ökar statsandelsprocenten med 0,14 procentenheter. Dessutom har i statsandelsprocenten såsom en kompensation för kommunernas förlorade skatteinkomster, vilken hänför sig till skattelättnader på förvärvs- och pensionsinkomster och till införandet av ett avdrag för arbetsbostad, beaktats en ökning på euro av statsandelarna, vilket leder till att statsandelsprocenten ökar med 0,78 procentenheter. Riksdagen har antagit den nya barnskyddslagen (417/2007) som träder i kraft den 1 januari Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro. Statsrådet har utfärdat en förordning om screening (1339/2006) enligt vilken kommunerna skall ordna bröstcancerscreening för sina invånare enligt det nationella screeningprogrammet. Genom förordningen utvidgades bröstcancerscreeningen till åldersgrupperna Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro på grund av förordningen. Kostnadsnivån för de kalkylerade kostnader som utgör grund för statsandelen har justerats med 4,7 procent. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro med anledning av att kostnadsnivån har höjts. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats de övergånsutjämningstillägg och övergångsutjämningsavdrag som hänför sig till den revidering av lagstiftningen om statsandelar till kommuner som genomfördes den 1 januari Jämfört med år 2007 har vid dimensioneringen av anslaget som tillägg beaktats euro. Med hänvisning till motiveringen till kapitel har vid dimensioneringen av anslaget beaktats de på skatteinkomsterna baserade utjämningstilläggen och utjämningsavdragen till statsandelarna. Jämfört med år 2007 har vid dimensioneringen av anslaget som avdrag beaktats euro. Statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader beräknas på basis av de kalkylerade kostnaderna för socialvården och hälso- och sjukvården och kommunens självfinansieringsandel. Statsandelen betalas som en helhet. I den statsandel som betalas till kommunen beaktas social- och hälsovårdsministeriets andel av utjämningarna enligt lagen om statsandelar till kommunerna. De kalkylerade kostnaderna för socialvården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur, andelen kommuninvånare som arbetar inom service och förädling, arbetslöshetsgraden och antalet arbetslösa, antalet gravt handikappade och antalet omhändertaganden av barn. Vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för socialvården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2008: Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5

6 0 6-åringar 5 906, åringar 290, åringar 777, åringar 4 690,86 personer över 85 år ,86 De kalkylerade kostnader per arbetslös som bestäms enligt antalet arbetslösa i kommunen är 527,98 euro och de kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt arbetslöshetsgraden är 47,67 euro år De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt antalet gravt handikappade är 14,23 euro år De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt antalet omhändertaganden av barn är 40,20 euro år De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fastställs enligt kommunens invånarantal, åldersstruktur och sjukfrekvensen. Vid beräkningen av statsandelen till kommunerna är de kalkylerade kostnaderna för hälsovården enligt åldersgrupp per kommuninvånare följande år 2008: 0 6-åringar 718, åringar 819, åringar 1 932, åringar 3 730,68 personer över 85 år 6 464,33 De kalkylerade kostnader per kommuninvånare som bestäms enligt sjukfrekvensen är 354,01 euro år Dessutom kan fjärrortskoefficienten inverka på vissa kommuners kalkylerade kostnader. Kommunens självfinansieringsandel är 1 992,87 euro per kommuninvånare år Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro) Justering av kostnadsfördelningen Återförande till statsandelarna av det anslag som separerats för verkställandet av utvecklingsprojektet för det sociala området; höjning av statsandelprocenten med 0,01 procentenheter Tjänster för äldre personer och primärvård; höjning av statsandelsprocenten med 0,14 procentenheter Slopandet av gränsdragningen mellan öppenvårdenanstaltsvården, sänkning av statsandelsprocenten med 0,29 procentenheter Avdrag som hänför sig till avgiftsreformen; sänkning av statsandelsprocenten med 0,16 procentenheter Kompensation av kommunernas förlorade skatteinkomster, höjning av statsandelsprocenten med 0,78 procentenheter Revidering av barnskyddslagen Utvidgning av bröstcancerscreening 508 Justering av kostnadsnivån 4,7 % Ändring i fråga om de övergångsutjämningar som hänför sig till den år 2006 genomförda revideringen av lagstiftningen om statsandelar 832 Ändring av skatteinkomstutjämningar Ändring i fråga om invånarantal och åldersstruktur Andra tilläggsbudgeten för 2007 och övriga ändringar i beräkningsgrunderna Sammanlagt budget II tilläggsb budget bokslut ( ) Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas för betalning av statsunderstöd för anläggnings- och utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården enligt vissa lagar som gäller social- och hälsovården samt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och de förordningar som givits med stöd av den. F ö r k l a r i n g : Prioriteringsområdena för projekt som stöds med statsunderstöd fastställs i det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården budget budget bokslut ( ) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskningsverksamhet enligt lagen om specialiserad sjukvård (fast anslag) Under momentet beviljas euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6

7 Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för forskningsverksamhet enligt 47 och 47 b i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989) budget budget bokslut ( ) Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning för läkar- och tandläkarutbildning enligt b i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989). F ö r k l a r i n g : Avsikten är att euro av anslaget används till betalning av ersättning för läkar- och tandläkarutbildning till samkommuner som är huvudmän för ett universitetssjukhus och euro till andra verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården budget budget bokslut ( och 32.34) Statlig ersättning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården för kostnaderna för sinnesundersökningar och patientöverföringar (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statliga ersättningar enligt 32 i mentalvårdslagen (1116/1990). Anslaget får också användas till betalning av statlig ersättning för de kostnader som åsamkas kommuner och samkommuner samt svenska staten för patientöverföringar enligt det avtal som ingåtts mellan Sverige och Finland. Utöver detta får anslaget användas till stödande av patientöverföringar enligt den nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster i form av en ersättning av engångsnatur till kommunerna och samkommunerna till ett belopp av euro per överförd patient. F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats euro i ersättningar för kostnaderna för sinnesundersökningar och euro i ersättningar för kostnaderna för patientöverföringar, varav euro består av ersättningar av engångsnatur för stödande av patientöverföringar budget budget bokslut ( ) Statsandel till kommunerna för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet (förslagsanslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statsandel enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) för kostnader i anslutning till det grundläggande utkomstskyddet. F ö r k l a r i n g : Antalet hushåll som får grundläggande utkomststöd år 2008 beräknas vara ca Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats euro med anledning av slopandet av kommunernas dyrortsklassificering fr.o.m. den 1 januari budget budget bokslut ( ) Statsunderstöd för att säkerställa socialoch hälsovårdstjänster på samiska (fast anslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till att betala statsunderstöd via sametinget till de kommuner inom samernas i 4 i sametingslagen (974/1995) avsedda hembygdsområde för att trygga social- och hälsovårdstjänster på samiska. F ö r k l a r i n g : Målet för verksamheten är att trygga tillgången på social- och hälsovårdstjänster på samiska budget budget bokslut (38.) ( ) Statsbidrag till samkommunerna för sjukvårdsdistrikten för kostnader för psykiatrisk vård och rehabilitering av barn och ungdomar samt för kostnader i samband med utvecklandet av de kommunala mentalvårdstjänsterna. (fast anslag) F ö r k l a r i n g : Det föreslås att momentet och anslaget under det slopas i budgeten budget bokslut ( ) Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentra inom det sociala området (fast anslag) Under momentet beviljas euro. Anslaget får användas till betalning av statsunderstöd till kompetenscentrum inom det sociala området i enlighet med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001). Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7

8 F ö r k l a r i n g : Kompetenscentrumen inom det sociala området täcker hela landet och de är följande: Södra Finlands kompetenscentrum, kompetenscentrumet i Tavastland och Satakunta, Östra Finlands kompetenscentrum, Sydöstra Finlands kompetenscentrum, Mellersta Finlands kompetenscentrum, de österbottniska landskapens kompetenscentrum, Norra Finlands kompetenscentrum och Egentliga Finlands kompetenscentrum. Utgående från de svenskspråkiga kommunernas behov har dessutom inrättats Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området, vars verksamhetsområde omfattar hela landet. Grunderna för bestämmande av statsunderstödet för varje enskilt kompetenscentrum anges i statsrådets förordning om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1411/2001). Målet för verksamheten är att trygga en högklassig social service med hjälp av en gemensamt organiserad forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet budget budget bokslut Anslaget får användas till betalning av statlig ersättning enligt lagen om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005) för ersättande av kostnader i anslutning till ordnandet av medling. F ö r k l a r i n g : Den statliga ersättningen bedöms täcka utgifterna för att avlöna ca 80 arbetstagare samt de övriga utgifter som verksamheten kräver. Ersättningen betalas till en kommun eller annan serviceproducent som ingått avtal med länsstyrelsen och länsstyrelsen ansvarar för utbetalningen av ersättningen. Grunderna för ersättningen fastställts i statsrådets förordning om medling vid brott och i vissa tvister (267/2006). Verksamheten syftar till att i synnerhet unga personers brottskedja skall kunna brytas i ett tidigt skede budget budget bokslut ( ) Statlig ersättning för kostnaderna för ordnande av medling vid brott (fast anslag) Under momentet beviljas euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8