Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Transkript

1 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar av sin motoriska förmåga Katarina Klerstad GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Rapport 3:2005/06 Handledare: Åsa Liljekvist

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 Sida 1.1 Introduktion Syfte och frågeställningar Urval Metod och genomförande Tidigare forskning 5 2 Resultat Uppskattad prestationsförmåga jämförd med faktisk prestation Upplevd prestationsförmåga jämfört med faktisk prestation Spridningen hos eleverna när det gäller relationen 7 upplevd och faktisk prestation 2.4 Skillnader i faktisk prestation mellan skolorna i testet 7 3 Avslutande diskussion 8 4 Referensförteckning 10 Bilagor Bilaga 1 Självskattningsformulär 1 Bilaga 2 Självskattningsformulär 2 Bilaga 3 Bedömningskriterier Bilaga 4 Missivbrev 2

3 1. Inledning 1.1. Introduktion I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står, bland annat, följande: Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter 1 Min strävan med denna studie är att öka vår kunskap om hur barn upplever sig själva i förhållande till deras faktiska förmåga. Förhoppningsvis kan den kunskapen öka våra möjligheter att möta våra elever på ett bra sätt Syfte och frågeställningar Syfte: Mitt syfte är att undersöka relationen mellan barns uppskattade, upplevda och faktiska/observerade motoriska prestation. Uppskattade och upplevda innebär att barnen först kommer att få uppskatta hur de tror att de kommer att prestera på några givna övningar och sedan, efter genomförda övningar, få uppskatta sin prestation (=upplevd förmåga). Frågeställningar: - Finns det några skillnader i den uppskattade prestationsförmågan jämfört med den faktiska prestationen om man tittar på hela urvalsgruppen, finns det några skillnader mellan könen och/eller mellan motoriskt svaga och starka elever? - Finns det några skillnader på den upplevda prestationen jämfört med den faktiska prestationen om man tittar på hela urvalsgruppen, finns det några skillnader mellan könen och/eller mellan motoriskt svaga och starka elever? - Hur stor är variationen i hela gruppen när det gäller upplevd prestation jämfört med den faktiska? 1 Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1994). 3

4 - Råder det skillnader i faktisk prestation, när det gäller de utvalda övningarna, mellan skolorna som ingår i studien? 1.3 Urval I studien deltog samtliga elever från årskurs 3 på två olika skolor. Skolorna ligger i en närförort till Stockholm och får elever ifrån samma upptagningsområde. Den ena skolan är i kommunal regi medan den andra är i Friluftsfrämjandets regi. Barnen har i den andra skolan inte lika mycket undervisningstid i gymnastiksal, som den kommunala, men vistas däremot mer ute i skog och mark. Av totalt 31 elever, 13 flickor och 18 pojkar, deltog 25, 12 flickor och 13 pojkar. De som inte deltog var sjuka när undersökningen genomfördes. En flicka ville inte genomföra testet, efter det att hon fyllt i självuppskattningsformulär 1 (se bilaga 1), och togs därför helt bort ifrån resultatet. 1.4 Metod och genomförande Eleverna fick vid undersökningstillfället besvara två självskattningsformulär. Ett före (se bilaga 1) samt ett efter (se bilaga 2) genomförandet av ett motoriskt test (se nedan). För att underlätta bedömningen av barnens prestationer videofilmades barnen när de genomförde det motoriska testet. Föräldrarna fick innan studiens start ta ställning till om deras barn fick ingå i studien (se bilaga 4). Alla föräldrar kryssade i att deras barn fick ingå i studien. Jag träffade en skolas elever i taget. Då jag mötte eleverna presenterade jag mig och berättade kort om min forskaruppgift. Båda skolorna hade varsin lärare som medföljde gruppen och som assisterade mig när så behövdes. Det första eleverna fick göra var att fylla i ovan nämnda självskattningsformulär 1. De satt då utspridda i gymnastiksalen. Jag visade en övning i taget och de fick, efter varje visad övning, fylla i hur de trodde att de skulle klara övningarna. Det motoriska testet bestod av fem olika övningar som baserades på kombinationer av motoriska grundformer. Övning 1 Förflyttning med armgång på bom Övning 2 Balansgång framåt, på bom, med ärtpåse på huvudet Övning 3 Balansgång bakåt, på bom, med ärtpåse på huvudet Övning 4 Stödjande plintgång Övning 5 Jämnvägande i räck, kullerbytta framåt 4

5 Pojkarna och flickorna separerades under testet. Under tiden den ena gruppen genomförde övningarna i en del av gymnastiksalen fick övriga elever leka i den resterande delen av salen. En elev i taget gjorde de första fyra övningarna i en följd. Eftersom man i gymnastiksalen inte kan ha bom och räck samtidigt fick barnen vänta tills alla i gruppen gjort övning 1-4 innan man, i samma ordning, fick göra övning 5. Jag agerade testledare och ansvarade för att göra bedömningar utifrån tidigare utformade kriterier (se bilaga 3) medan den medföljande läraren videofilmade övningarna. Direkt efter genomfört test fyllde eleven i självskattningsformulär Tidigare forskning Inspiration och material till denna studie har jag fått från två håll: Maria Hellgren och Johanna Paulsens examensarbete vid GIH med titeln: Jag tror jag kan - jag kunde!. 2 Jag har i stort använt mig av deras metod. I Maria och Johannas studie ingick, liksom i denna, elever från årskurs tre. Efter att ha varit i kontakt med Maria och Johanna vet jag att eleverna i deras studie går i en kommunal skola som har tillgång till gymnastiksal. Bland de 26 elever (10 flickor och 16 pojkar) som ingick påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen då den uppskattade prestationen sattes i relation till den faktiska prestationen. Ingen av eleverna upplevde att de presterade sämre än de bedömningar Maria och Johanna gjorde. Ett framräknat medeltal för elevernas sammanlagda faktiska prestation är Det högsta möjliga värdet är 20. Återkommer till detta längre fram i min studie! Kapitlet Flå katt är det något att kunna?, skrivet av Marie Nyberg och Anna Tidén ur boken Mellan nytta och nöje. 3 Till viss del är övningarna i det motoriska testet hämtade härifrån. Till stor del är bedömningskriterierna hämtade från detta kapitel. För att, med hjälp av kriterierna, urskilja elever med svag motorik har jag tagit Maries och Annas sätt att räkna till hjälp. 2 Hellgren, M. & Paulsens, J., Jag tror jag kan - jag kunde! En studie om barns självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen, Examensarbete 10 p vid idrottslärarutbildningen på GIH i Stockholm, 2006: 24 (Stockholm: GIH, 2006). 3 Nyberg, M. & Tidén, A., Flå katt -är det något att kunna? i Larsson H. & Redelius, K. (red.) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). 5

6 2. Resultat Syftet med denna studie har varit att undersöka relationen mellan barns uppskattade, upplevda och faktiska/observerade fysiska prestation. De frågeställningar som studien baseras på ligger som rubriksättningar. Varje elev i studien har noggrant observerats, först direkt när övningen genomfördes och sedan ytterligare ett par gånger genom att studera videoinspelningen. Varje övning har poängsatts enligt de bedömningskriterier som tidigare nämnts (se bilaga 3). Då inga frågeställningar handlar om specifika övningar lades poängen för övningarna samman. Varje elev kunde således få högst 20 poäng och lägst 5 poäng. Vidare gjordes detta även på deras uppskattade och upplevda prestationer. Även här blir högsta möjliga värde 20 och lägsta 5. Varje elev fick därmed tre poängtal. Elevernas uppskattade prestationsförmåga, formulär 1, liksom deras upplevda prestation, formulär 2, kunde sedan sättas i relation till den faktiska/observerade prestationen. De elever som inte når högre än 10 poäng, i sin faktiska/observerade prestation (hädanefter faktiska prestation), har i genomsnitt stora och små brister på alla övningar och anses, enligt kapitlet Flå katt av Nyberg och Tidén (se Tidigare forskning) ha svag motorik. 2.1 Uppskattad prestationsförmåga jämfört med faktisk prestation Nu är det alltså frågan om den uppskattade prestationsförmågan jämfört med den faktiska prestationen. För att kunna jämföra har jag lagt samman alla enskilda poängtal som eleverna fått. Alla elever, 25 till antalet, får då 394 poäng för sina uppskattade prestationer och 352 poäng för sina faktiska prestationer. Gruppen har som helhet överskattat sina prestationer med 12%. På samma sätt räknar jag fram att flickorna har överskattat sin förmåga med 4% medan pojkarna har överskattat sin förmåga med 20%. Den största överskattningen finns hos de motoriskt svaga eleverna. 6 elever når inte högre än 10 poäng i sina faktiska resultat. Denna grupp har överskattat sin uppskattade förmåga med 46%. 2.2 Upplevd prestation jämfört med faktisk prestation På samma sätt som ovan beskrivits räknar jag fram den upplevda prestationen jämfört med den faktiska prestationen. Alla elever får då 414 poäng för sina upplevda prestationer. 6

7 Gruppen har som helhet överskattat sina upplevda prestationer med 18%. Flickorna har överskattat sin upplevda prestation med 11% medan pojkarna har överskattat sin upplevda prestation med 25%. Den största överskattningen finns hos de motoriskt svaga eleverna som överskattar sin upplevda förmåga med 49%. 2.3 Spridningen hos eleverna när det gäller relationen upplevd och faktisk prestation Här har jag tagit varje enskild elevs poängtal för upplevd prestation och jämfört med elevens poängtal för den faktiska prestationen. Endast två elever har i studien fått ett poängtal för sin upplevda prestation som är lika med den faktiska prestationens poängtal. Den största enskilda överskattningen av upplevd prestation är 60% och den största enskilda underskattningen av upplevd prestation är 12%. 2.4 Skillnader i faktisk prestation mellan skolorna I den kommunala skolan som ingått i min studie deltog 14 elever av 19 möjliga. Dessa elevers faktiska prestation hade ett medeltal på I Friluftsfrämjandets skola deltog 11 elever av 12 möjliga. Deras faktiska prestation hade ett medeltal på Som jag tidigare nämnt hade eleverna i Maria och Johannas studie ett medeltal på 13.2 för den faktiska prestationen, alltså samma medeltal som barnen i Friluftsfrämjandets skola hade. 7

8 3. Avslutande diskussion Min strävan med denna studie har varit att öka kunskapen kring hur barn upplever sig själva i förhållande till sin faktiska förmåga. Har jag lyckats? Vad jag säkert kan säga är att mina funderingar på hur man bättre kan möta varje barn i undervisningen har satt ännu högre fart. Med viss förvåning kan jag konstatera att barnen i min studie som helhet överskattar sin uppskattade liksom sin upplevda prestation i förhållande till den faktiska. Som jag tidigare nämnt var det ingen av eleverna, i Maria och Johannas studie, som upplevde att de presterade sämre än de bedömningar Maria och Johanna gjorde. Är detta positivt? Tyvärr är det för få deltagare i båda dessa studier för att statistiskt kunna säkerställa några resultat. I Maria och Johannas studie påvisades inga signifikanta skillnader mellan könen då den uppskattade prestationen sattes i relation till den faktiska. I min studie fanns, som redovisats ovan, en skillnad mellan könen. En mycket större skillnad mellan uppskattad och faktisk prestation finner jag dock hos de motoriskt svaga. Samma sak gäller när den upplevda prestationen sätts i relation till den faktiska. Vad kan det bero på? Att barnen överskattar sin förmåga kan kanske förklaras med den ständigt uppmuntrande och påhejande idrottsläraren. Jag hörde häromdagen en historia där en föreläsare frågade sin publik om varför det gick så bra för barnen i skolan i Finland. Föreläsaren svarade på sin egen fråga med: de finska barnen har aldrig fått reda på att det ska vara roligt i skolan. Visst skrattar jag men kan ändå inte komma ifrån att det viktigaste med idrottsämnet är att de har roligt! När jag går till mig själv och det viktigaste med min undervisning är det att få med mig alla barnen. Därför ligger jag på hela tiden och uppmuntrar de svaga för att ha dem med mig. Får de genom detta en skev bild av verkligheten? Det vore kanske bättre med en mer konkret återkoppling där jag inte bara berömmer utan också talar om vad det är jag berömmer. Till hösten funderar jag på att låta mina treor göra en liknande undersökning, som i denna studie beskrivits, dels för att bättre kunna fånga in de motoriskt svaga men också för att få kunskap om hur barnen värderar sig själva. Med denna kunskap skulle återkopplingen från mig till eleverna kunna bli mer konkret och ännu mer individanpassad. Eftersom jag har ett väldigt litet urval från varje skola kan jag varken säga att det är bättre eller sämre för barnens motoriska utveckling att gå i en skola i Friluftsfrämjandets regi (Ur- 8

9 och Skurskola). Däremot kan jag i denna studie se, när jag tittar på enskilda elevers resultat, att andelen motoriskt svaga är högre i Ur- och Skurskolan, jämfört med den kommunala skolan. Vad skulle det kunna bero på? Att träna alla de motoriska grundformerna, liksom att uppmärksamma barn som är senare i sin motoriska utveckling, är troligtvis lättare i en gymnastiksal än ute i naturen. 9

10 4. Referensförteckning Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1994). Nyberg, M. & Tidén, A., Flå katt -är det något att kunna? i Larsson H. & Redelius, K. (red.) Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott och hälsa (Stockholm: Idrottshögskolan, 2004). Hellgren, M. & Paulsens, J., Jag tror jag kan - jag kunde! En studie om barns självförtroende kopplat till prestation i idrottsundervisningen, Examensarbete 10 p vid idrottslärarutbildningen på GIH i Stockholm, 2006: 24 (Stockholm: GIH, 2006). 10

11 Bilaga 1 Undersökning 1 Jag heter: Jag är: år Organiserade idrotter/aktiviteter som jag gör efter skoltid: Så här mår jag på idrottslektionerna: (Ringa in en gubbe) Inte alls bra Mindre bra Bra Mycket bra 11

12 Övning 1 Jag klarar av den Övning 2 Jag klarar av den Övning 3 Jag klarar av den 12

13 Övning 4 Jag klarar av den Övning 5 Jag klarar av den Tack för hjälpen! 13

14 Undersökning 2 Bilaga 2 Jag heter: Så här tycker jag om övningarna Inte alls bra Mindre bra Bra Mycket bra Övning 1 Jag klarade av den Övning 2 Jag klarade av den 14

15 Övning 3 Jag klarade av den Övning 4 Jag klarade av den Övning 5 Jag klarade av den Tack för hjälpen! 15

16 Bilaga 3 Bedömningskriterier Motoriska testet Övning 1 Förflyttning med armgång på bom 1. Stora brister Mycket svag styrka i armar Orkar ej genomföra övningen. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt och kantigt 3. Tillfredställande Övningen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs lätt, rytmiskt och spänstigt med god fart. (Om barnet faller ned från bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a.) Övning 2 Balansgång framåt, på bom, med ärtpåse på huvudet 1. Stora brister Okontrollerat med stora brister i balans och koordination. Kan eller vågar ej. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt med bristande balans. 3. Tillfredställande Rörelsen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med god fart rytm och balans. (Om barnet trillar av bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a. Ärtpåsens funktion inkluderas ej i bedömningskriterierna.) 16

17 Övning 3 Balansgång bakåt, på bom, med ärtpåse på huvudet 4. Stora brister Okontrollerat med stora brister i balans och koordination. Kan eller vågar ej. 5. Små brister Övningen utförs orytmiskt med bristande balans. 6. Tillfredställande Rörelsen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet och orytm accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med god fart rytm och balans. (Om barnet trillar av bommen har han / hon ej klarat uppgiften och får därmed en 1:a. Ärtpåsens funktion inkluderas ej i bedömningskriterierna.) Övning 4 Stödjande plintgång 1. Stora brister Mycket svag styrka i bål och armar, orkar ej genomföra övningen. 2. Små brister Övningen utförs med något svag kroppsspänning samt med svårigheter att fullfölja. 3. Tillfredställande Övningen utförs utan större svårighet och med bibehållen kroppsspänning. 4. Mycket tillfredställande Övningen utförs med väl avvägd kraftinsats, bra balans samt med styrka att fortsätta övningen. 17

18 Övning 5 Jämnvägande på räck, kullerbytta framåt 1. Stora brister Okontrollerad rörelse med stora brister Kan eller vågar ej. 2. Små brister Övningen utförs orytmiskt och kantigt. Ej sträckning i jämnvägande. 3. Tillfredställande Övningen utförs korrekt enligt instruktion Viss kantighet accepteras. 4. Mycket tillfredställande Övning utförs lätt och spänstigt med bra balans i jämnvägandet och med väl avvägd kraftinsats i rotationen. Rörelsen har en tydlig start och avslutning. 18

19 Bilaga 4 Till föräldrar med barn i skolår 3 på.. skola. Hej! Jag heter Katarina Klerstad och arbetar sedan många år som idrottslärare på Klockargårdens skola. Det här läsåret går jag en forskarkurs på Gymnastik och idrottshögskolan i Stockholm och nu ska jag genomföra min examensuppgift. Jag planerar i min studie att göra en värdering av elevers motoriska förmåga. Jag kommer att göra en observationsstudie (då även en kort enkät ska ifyllas av eleverna) under en idrottslektion. Delar av lektionen kommer att videofilmas. Filmen kommer endast att ses av mig för att kunna analysera barnens prestationer. Efter studien kommer filmen att förstöras. Information om barnen kommer inte att kunna spåras till dem. Jag ber härmed om ert medgivande då barnen är minderåriga. Mitt barn: (namn) får deltaga i studien får ej deltaga i studien Målsmans underskrift Datum Kontakta mig gärna om ni har några frågor - Katarina Klerstad, tel , katarina.klerstad@telia.com Skicka detta brev med ert barn senast torsdag den 30 mars till (elevernas idrottslärare). Tack på förhand! 19