Mentorsprojektet. Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm
|
|
- Alexandra Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mentorsprojektet Rapport Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen Stockholm Stockholm Tel:
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mentorsprojektet... 2 Inledning... 2 Metod... 2 Analys... 2 Del 1: Kvalitativt material... 2 Tema 1: Möten mellan mentor och adept... 2 Innehåll... 2 Uppfattning... 3 Förväntningar... 4 Tema 2: Kontakt med projektledare... 4 Tema 3: Kärnprinciper... 4 Nyskapande på tre nivåer:... 4 Mångfald på tre nivåer... 5 Jämställdhet på tre nivåer... 5 Del 2: Kvantitativt material... 6 Intern utvärdering... 6 Utvärderarnas förslag till åtgärder... 6 Sammanfattning
3 Mentorsprojektet Inledning Denna del av utvärderingen bygger på ett första möte mellan utvärderarna och ett representativt urval av deltagarna i mentorsprojektet, i detta fall mentor och adept. Ytterligare ett möte med samma personer planeras in i slutet av mentorsprojektet. Vid tiden för intervjun hade mentor och adept träffats vid två tillfällen. Metod Analysen grundar sig på information insamlad via intervjuer med deltagare och genomgång av dokument. Intervjuerna har genomförts med två mentorer och två adepter som på förhand valts ut för att representera olika grupper, i detta fall olika kön. Deltagarna kommer att specificeras i denna rapport enbart om det föreligger något särskilt behov därav. Intervjuerna utfördes i Skandias lokaler i Göteborg med därtill bandupptagning. Intervjun bestod dels av semistrukturerade frågor, med bestämda teman, och dels av en fråga som kunde markeras i en skala från 1 till 7. Varje intervju uppskattades till ca en timme. Intervjuerna har därefter transkriberats. Analys Analysen delas upp i två delar med underliggande centrala teman. Den första delen bygger på ett kvalitativt material, medan den andra delen bygger på ett kvantitativt material. Del 1: Kvalitativt material Det kvalitativa materialet kan delas in i tre teman. Medan samtliga teman har berörts av mentorerna, har adepter inte tillfrågats kring tema 3, med anledning av att de inte uttalat kunde reflektera kring kärnprinciperna. Däremot kommer relevant material från adepter som berör tema 3 att presenteras. Tema 1: Möten mellan mentor och adept Inom temat möten kan vi dela upp materialet i (1) innehåll i samtalen mellan mentor och adept, (2) mentors och adepts uppfattningar kring projektet och (3) förväntningar kring projektet. Innehåll Diskussionen under de första 2 mötena har syftat till att lära känna varandra, där mentor 1 har försökt få en uppfattning kring adept 1:s förväntningar. Men ännu är inte förväntningarna tydliga. Samtal har förts kring adeptens såväl som mentorns etniska kultur och roll däri samt de problem som mötet mellan adeptens ursprungliga kultur och den svenska kulturen kan skapa. Samtalen som rör kulturella frågor kan vara känsliga och mentorn finner att beredskapen för detta är begränsat. Mer kunskap kring adeptens kultur hade behövts. Samtal har också förts kring skolan, ämnen, den brist på stöd som adepten upplever i skolan, mål i livet, men också mentorns egna erfarenheter av utanförskap. I den andra intervjusituationen föreföll ovan nämnda problem vara mer begränsade medan oron låg närmare själva innehållstrukturen i mötena. 2
4 Adeptens beskrivning av innehållet av mötena är liksom mentorns, att de berättat om sig själva, pratar om skolan och matematikämnet som är svårt. Adepten får råd. Adepten berättar också att samtalen har rört sig kring det adepten vill prata om och dennes frågor. Adepten fick möjlighet att fråga vad mentorskap är och förstår numera det som vägledning. Vid andra mötet beskriver adepten att de var tillsammans med ett annat mentor-adept-par på besök på ett museum. För mentor-adept-par 2 tar sig innehållets karaktär uttryck i olika utgångspunkter, vilket i sig påverkar uppfattningen av innehållet. Mentor 2 ser denna initiala fas som lärande, mendan adept 2 istället identifierar karriärmöjligheter. Det första mötet tog plats på ett café, det andra på mentor 2:s kontor. Uppfattning Mentor 1 följer de instruktioner om mentorskap som finns till hands och söker att få en bild av adept 1:s förväntningar innan en bestämd struktur tillämpas. Än så länge finns en öppenhet, genom att ta in information för att därefter skapa en fastare struktur. Mentorn ser sin roll i att vara ett stöd för adepten och få adepten att tänka efter vad som är viktigast för denne, snarare än att lösa problemen för adepten. Mentorn upplever att adepten har behov av att prata med en opartisk person. Mentorn upplever en känsla av att adepten ännu döljer något, men vet inte vad. Mentor och adept träffas i miljöer utanför Skandiakontoret, t.ex. café och park, då det känns mer naturligt. Mentorns uppfattning är att mötena fungerar bra. Adepten anger att de har fria samtal och utifrån det går de vidare i mötena. Inget känns svårt i mötena så här långt. Adepten anger att olika åsikter är givande. Adepten anger att det är intressant att med invandrarbakgrund träffa någon som inte har det, att höra mentorns åsikter och syn på förhållanden. Hon tycker att det är bra att mentorn inte har samma etniska bakgrund som henne och att mentorn är äldre. Adepten anser därmed att mentorn är som en kompis och förstår henne. Adepten är mycket nöjd med mentorn, som beskrivs som anpassningsvillig. De kan prata om allt och är öppna mot varandra. Mentorn uppfattas mycket social, glad och varm. Adepten anser också att mentorn vill lära sig av henne, om hennes etniska kultur, om hur den fungerar i Sverige och om hennes fritidsaktiviteter. Adepten tycker också att det är bra att de träffas utanför Skandias lokaler, eftersom miljön är viktig för ett möte. Utvärderarnas uppfattning är att adepten vill ha vägledning med skola och studier i relation till val i livet i allmänhet och yrkeslivet i synnerhet. Mentor 2 finner i sitt fall att adepten redan är etablerad i det svenska samhället och att det är svårt att identifiera på vilka punkter som mentorn kan tillföra kunskap till adepten. Den initiala spänningen och utmaningen inför projektet har nu minskat något. Adept 2 är mer förtegen och avvaktande om sin uppfattning vilket tar sin grund i att det fortfarande är tidigt i projektet och att adept 2 inte har samma typ av helhetstänkande som mentor 2. Adept 2 har svårt att positionera sig i projektet och är vag i sina uppfattningar om projektet. 3
5 Förväntningar Mentor 1:s förväntningar är att hjälpa en person som är utsatt och är från en annan kultur. Att hjälpa innebär för mentorn att de som är utanför skall kunna ta sig in. Däremot är det så här tidigt i projektet svårt att få en bild av vad adepten vill få hjälp i. Mentorn hoppas på att mötena skall ge positiva resultat för adepten. Med erfarenhet av utanförskap finner mentorn det lättare att möta adepten. Adept 1 anger det var så länge sen hon anmälde sig till projektet att hon har glömt sina förväntningar med projektet. Nu är det för tidigt att säga vilka förväntningar hon har, då hon inte har hunnit forma dem. Mentor 2 vill skapa ett meningsfullt erfarenhetsutbyte och är positivt moderat inställd till projektet. Adept 2 är inte riktigt införstådd med själva grundsyftet med projektet och var inte riktigt förberedd på och införstådd med att projektet handlar om utanförskap. Tema 2: Kontakt med projektledare Mentorn har lite kunskap om mentorskap förutom den information som erhållits genom psykologen och övriga mentorer på Skandia. Första kontaktperson för mentorn är Ing-Britt på Skandia, som kan tillfrågas för t.ex. frågor kring adeptens kultur. Andra kontaktperson är psykologen via projektet och denne kan nås via telefon. Däremot har inte detta varit nödvändigt ännu. Ytterligare personer att kontakta är övriga mentorer på plats, som också brottas med liknande frågor. Någon direkt kontakt med koordinatörerna för Real Diversity finns däremot inte. Ett första möte om mentorsprojektet hölls i Göteborg innan start. Ett introduktionspaket och en bok om mentorskap som mentorerna delar på delades då ut. Fler möten mellan mentorer planeras, för att diskutera frågor och utbyta erfarenheter. Adepten fick information om mentorsprojektet genom sin etniska distriktsorganisation, men har redan glömt vilken information det var. Adepten har däremot inte fått någon skriftlig information, enbart muntlig. Distriktsorganisationen frågar adepten emellanåt om hur det går, då de träffas vid arrangerade möten. Tema 3: Kärnprinciper De tre kärnprinciper som utvärderarna valde att fokusera på för mentorsprojektet är (1) nyskapande, (2) mångfald och (3) jämställdhet. Dessa tre principer har uppmärksammats utifrån tre nivåer, filosofisk (vad är), teoretisk (vad innebär) och teknisk nivå (vad görs konkret). Kring dessa tre kärnprinciper har enbart mentorns reflektioner efterfrågats, då adepten inte haft förmågan att reflektera kring dem. Mentor 2 fann det även svårt att på ett enkelt sätt särskilja mångfald och jämställdhet åt och uttryckte stundom sin uppgivenhet kring svårigheterna med att abstrahera sitt tänkande. Nyskapande på tre nivåer: Filosofisk: Mentor 1 anger att denne inte reflekterat specifikt kring detta område, men anger att nyskapande är t.ex. en ny situation för adepten. Mentor 2 pekar på att situationen mellan mentor adept är nyskapande i sig, dvs. mer relaterad till ett processorinterat tänkande. 4
6 Teoretisk: Mentor 1 anger att nyskapande inom ramen för mentorsprojektet innebär ett nytt sätt att tänka, nya perspektiv genom att ge adepten möjligheten att se skilda alternativ, att hjälpa adepten att välja mellan de skilda krav som ställs på denne, samt att om det behövs få adepten att ändra riktning. Det är också att öppna dörrar för adepten, genom att adepten får aha-upplevelser. Däremot vill inte mentorn påverka adepten i vad som är rätt och fel i kulturella frågor. Mentor 2 menar även att situationen i sig ställer mentorn och adepten inför aspekter som ingen kan förutse. Teknisk: Det faktiska nyskapandet som mentor 1 anser ske i detta projekt är att mentorskapet i sig är nytt i sitt slag inom Skandia. Det är också att mentor och adept väljer att mötas i nya miljöer, t.ex. café, park och museum. Mentor 2 menar att de nya aspekter som inträder i situationen kräver diskussioner med nya infallsvinklar och nytt generellt tänkande. Mångfald på tre nivåer Filosofisk: Mentorerna anger att mångfald är många olika etniska kulturer, hudfärg och utseende, skilda härkomst, skilda språk, handikapp och skilda kön. Teoretisk: Mentorerna anger att mångfald innebär att acceptera skilda etniska kulturer och att inte skilja olika kulturer åt, att se att vi alla är människor, vilket också är en viktig samhällsfråga. En mångfald i kön innebär att som kvinnor kan det vara lättare att mötas och förstå varandra. Bristen på mångfald pekar på att det finns en rädsla hos folk i samhället, en rädsla för andra, en okunskap om andra. I Sverige finns en tendens att uppmärksamma utseende. Men för att mångfald skall kunna förverkligas är det är viktigt att kunna undvika sådant. Mentor 1 anger att genom sina erfarenheter av utsatthet har hon själv lättare att få förståelse hos adepten och därmed lättare komma nära denne. Teknisk: Mentorerna anger att mångfald skall komma inifrån, naturligt och genom erfarenhet. Jämställdhet på tre nivåer Filosofisk: Mentorerna anger att jämställdhet är att ha lika värde, oavsett arbete. Teoretisk: Mentor 1 anger att jämställdhet innebär att acceptera olika åsikter, att acceptera och respektera varandra som personer. Jämställdhet berör därmed inte enbart kön. Mentorns reflektion kring vad jämställdhet innebär rör sig på Equals första nivå av jämställdhet, rättighetsperspektivet, dvs. lika inför lag och anti-diskriminering. Mentor 2 berör även intresseperspektivet i vilket denne ser vikten av att ta tillvara kompletterande kompetenser mellan könen. Jämställdhet handlar också om en ekonomisk vinning, genom samhällsengagemang, som för Skandia är en vinning i längden. Detta rör sig på Equals andra nivå av jämställdhet, resursperspektivet, dvs. att använda samhällets resurser och kunskapsbas. I det specifika sammanhanget anger mentorn att kön är en viktig faktor att uppmärksamma inom adeptens kulturområde. Detta hänger delvis ihop med Equals tredje nivå av jämställdhet, intresseperspektivet, dvs. makt och inflytande. Teknisk: Mentor 1 anger att det jämställdhet konkret innebär att utnyttja olika roller; i mentorsprojektet rollerna vuxen och ungdom, mentor och adept. Mentorn behöver förstå hur ungdomen tänker, hur den är samt jämställa sig med denne och förstå dennes sätt att tänka. Inom Skandia och Idéer för livet är jämställdhet ett centralt område. Mentor 2 ser att fler män behövs bland mentorerna och att urvalssättet för mentorerna på ett klarare sätt redogörs för. 5
7 Del 2: Kvantitativt material Mentor 1: Vid bedömningen av mentorsprojektet så här långt anger mentorn, på en skala från 1 (inte alls bra) till 7 (mycket bra), siffran 6. Detta motiveras med att mentorn har en positiv känsla kring projektet, att hon kan få den stöd hon behöver, att hon har egen nyfikenhet och att projektet kan leda till något gott. Mentorn var novis inom området, men fick god information i början. Däremot kan nätverket kring mentorskap byggas ut. Mentorn anger slutligen att själva utvärderingen gav henne en känsla av att detta projekt tas på allvar, i det att det dokumenteras och följs upp. Mentor 2: valde att kryssa i 5.2 och kommenterade detta med en försiktigt spänd förväntan. Adept 1: Vid bedömning av mentorsprojektet så här långt anger adepten, på en skala från 1 till 7, siffran 6. Detta motiveras med att adepten anser att mentorn är god, snäll, förstår henne och försöker hjälpa henne. Adepten får råd av mentorn om hur denne själv skulle göra i samma situation. Adepten tycker att det är förvånande att de två, trots att de är från olika etniska kulturer och har olika åldrar, kan förstå varandra så bra. Adept 2: Kryssade i 5.9 med hänvisning till att det inte tillstött några direkta komplikationer och att mentorsprojektet fortfarande verkar vara roligt och intressant. Intern utvärdering När det gäller mentorsprojektets interna utvärdering så vill utvärderarna peka på följande. Tidigare och bättre uppföljning från koordinatörerna behövs eftersom detta leder till en mer grundläggande intern framtida utvärdering. Koordinatörerna bör även stämma av med mentorerna att dagboksföreskrifterna följs, eftersom dessa ligger till grund för efterkommande empirisk insamling av data. Utvärderarnas förslag till åtgärder Utvärderarna vill utifrån det samlade materialet kring starten i mentorsprojektet i Göteborg formulera följande förslag till åtgärder: 1. Mentorn bör få information kring de skilda kulturer som adepten presenterar, t.ex. etnisk, sexuell, handikapp och liknande. Det är dock viktigt att hitta en bra nivå av förinformationen för att begränsa en allt för stark eventuell styrning av projektet. 2. Mentorn och adept kan i sina samtal komma in i känsliga och psykiskt svåra områden, vilket för med sig att en särskild uppmärksamhet och stöd för dessa frågor bör finnas till hands om det skulle vara nödvändigt. 3. Tiden mellan information om projektet och dess start bör inte vara för lång för att förväntningarna hos framförallt adepten inte skall glömmas. 4. Mentor respektive adept bör kunna få en möjlighet att även kontakta koordinatörerna i Real Diversity. Som fallet är nu finns inte denna länk och framförallt adept har alltför få kontakter att utnyttja om behov skulle uppstå. Således bör den lokalt ansvarige för mentorsprojektet på ett mer engagerat sätt följa upp mentor-adept-paren och deras verksamhet. 5. Adepten bör få ett paket med skriftlig information om projektets form och syfte. 6
8 6. En uppföljning bör även göras så att både mentorn och adepten är införstådda med vad mentorsprojektet går ut på. 7. Bland kärnprinciperna är det främst nyskapande som hos mentorerna är svår att arbeta kring. Därför kan en vägledning av mentorerna kring kärnprinciperna i mentorsprojektet vara nödvändig. 8. Ett utbyggt nätverk inom mentorskapet är en god utveckling som kan komma mentorerna till nytta. 9. Tanken om dagboksanteckningar både från adepten och mentorn är mycket god och bör följas upp. 10. Adepterna föreslås få möjligheten att arbeta med ett fotokollage, genom en engångskamera vardera. Adepten tar bilder som på ett subjektivt sätt beskriver vad mentorsprojektet är. Dessa foton samlas och presenteras senare i form av ett kollage. Materialet kan då också ligga till grund för spridningssyften hos Real Diversity. 11. Eventuellt en kortare sammanfattning av kärnprinciperna för EQUAL och Real Diversity. Sammanfattning Projektet framskrider så som planerat men redan nu kan vissa svårigheter skönjas. Denna rapport kommer tidigt vilket ger ett bra underlag för korrigering till framtida projekt av denna karaktär. På ett generellt plan finns inga direkta problem utan vissa aspekter som tagits upp ovan kan vara bra att arbeta hårdare med i framtiden. 7
Mentorsprojektet i Stockholm - mellan LSU och Skandia
Mentorsprojektet i Stockholm - mellan LSU och Skandia Extern utvärdering, Rapport 2, 2004-01-11 Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115
Läs merUtvärdering av Projekt Växthus Bjäre
Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merMentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Läs merLikabehandlingsplan 2008/09
Likabehandlingsplan 2008/09 Antagen 2008-03-06 Senast reviderad 2008-09-11 2. (7) LIKABEHANDLINGSPLAN 2008/09 Våra grundläggande demokratiska rättigheter innebär att barn och ungdomar skall känna sig trygga
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för perioden: Aug 2014-juni 2015 Ansvarig för planen: Hanna Lindö Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola,
Läs merViktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment
Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna för dig som intervjuar Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Viktigt att tänka på i en
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merMan ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet.
Man ska börja med lust det är först då man sprider ringar på vattnet. -Nik Märak, en av deltagarna på redovisningsträffen Inspirations- och redovisningsträff, Stockholm 2011-08-17 Text: Lina Olofsson Dagens
Läs merLikabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling 2015/2016 En plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-08-01 Förskolans namn: Förskolan
Läs merUtvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Läs merFramtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade
Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade Rapport från medlemmarna i Studentpanelen: Håkan Bäckman Ida Eriksson Miriam Isaksson Mettavainio Piaa Kinnunen Jenny Lindgren Gabriel
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs mer- integration kan vara drama. självförtroende och engagemang. På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt
På lika villkor SAMMANFATTNING - integration kan vara drama BAKGRUND delaktighet, självförtroende och engagemang På lika villkor är ett metodutvecklingsprojekt som pågår under tiden 1 april 2013-31 mars
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merMurgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är åk 7-9 Ansvariga för planen Arbetsgrupp bestående av: Lena Haglund Ola Israelsson
Läs merHandlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012
2011-10-17 Sid 1 (13) Handlingsplan för XXX förskoleenhet FörskolanNyckelpigan 2011/2012 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs merVargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merEtableringskurs för nyanlända
Etableringskurs för nyanlända Kursens mål är att skapa en stärkt självbild och självkänsla genom ett nätverk med personliga relationer i såväl förenings- som arbetsliv i Jönköping. Ledord: utbildning,
Läs merArbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle
Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle 2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2015/2016 Innehållsförteckning Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning...
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merHANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING
HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merSammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria
Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merLikabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merAkademiskt mentorskap: hur och varför?
Akademiskt mentorskap: hur och varför? Verksamhetsplan Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet Innehåll BAKGRUND... 3 Kontakt... 3 MENTORSKAP PÅ HUMANISTISKA FAKULTETEN: MOTIVERING OCH SYFTE...
Läs merVerksamhetsplan för Årikets förskola
Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merÅshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16
Åshammars Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-16 (Reviderad 2014-12-09) Likabehandlingsplan Åshammars förskola I april 2006 trädde lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merInför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens
Läs merGenerell Analys. 3. Det är viktigt att du väljer ett svar i vart och ett av de åttio blocken.
Generell Analys Instruktioner De flesta av oss saknar tid eller intresse att verkligen fundera och reflektera över den arbetssituation vi befinner oss i. Vi vet naturligtvis hur det känns, vi kollar läget,
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merKästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem
Kästa förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merKorvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Läs merSödertörns friskolas likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel
Södertörns friskolas likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling samt skolans arbete för trygghet och trivsel DEL 1: LIKABEHANDLINGSPLAN, VARFÖR DÅ? LIKABEHANDLINGSPLANENS
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merUtvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015
Utvecklingsområde: Språklig medvetenhet 2014/2015 Normer och värden (Utdrag ur Likabehandlingsplanen) Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015
Sidan 1 av 5 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 ÅBYSKOLAN Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen av 2014 års arbete,
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merUtbildning i metoder för Medborgardialog
Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merKvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA
Kvalitetsredovisning 2010-2011 SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA 3 (26) Kvalitetsredovisning 2010-2011 Kvalitetsredovisning 2010-2011 INNEHÅLL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merBo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskola och skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Gabriella Pierrou
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Läs merArealens Förskola Arealens Förskola A
Arealens Förskola Arealens Förskola A Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Likabehandlingsplan för Arealens förskola Syfte:
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs mer2010-04-19. Skolans årliga plan mot kränkande behandling. 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken
2010-04-19 Skolans årliga plan mot kränkande behandling 2010-2011 Freinetskolan Tallbacken Innehållsförteckning Inledning 3 Förklaring av begrepp 3 Vision 3 Mål för Freinetskolan Tallbacken 3 Förebyggande
Läs merJag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Läs mer3=delvis av samma åsikt. 4=helt av samma åsikt
11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 7 6 5 4 3 1 11. Rektor lyssnar till både föräldrar och elever 1=helt 4=helt 12. Rektor tar itu med uppkomna problem 6 5 4 3 1 12. Rektor tar itu med uppkomna
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merKIRUNA KOMMUN BARN- OCH UTBILDNING
Omarbetad september -14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nya Raketskolans verksamhet 3 Skolans vision 3 Lagstiftning 3 Definitioner 4 Det främjande arbetet på skolan 5 Kön 5 Religion eller annan trosuppfattning 6
Läs merSaltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Laxå januari 2012 Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef Greta Särefors Eva Skagerkvist
Läs merKyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kyviksängs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef tillsammans med pedagoger från förskolan.
Läs merLPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07
1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,
Läs merMånadens värdighetsfråga. Vård- och omsorgsförvaltningen
Månadens värdighetsfråga Vård- och omsorgsförvaltningen Tävla och vinn fina priser till din verksamhet Från och med den 1 mars startar en tävling för medarbetare inom vård och omsorg: Månadens värdighetsfråga.
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merMänniskor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK
Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2015-10-16 2016-10-16 Junibackens förskola FÖRKOLANS VISION SAMT DELAKTIGHET: Vision: Alla barn och vuxna i Gagnefs kommun tar bestämt avstånd mot
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem
Datum 20150918 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Östmarks skola och fritidshem Fastställd 2015-10-16 Gäller läsåret 2015/2016 Revideras varje läsår, ansvarig är rektor Likabehandlingsarbetet
Läs merSkåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012
1(8) Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012 2 Definition Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merInnehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merSolens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merLikabehandlingsplan. för. Heliås Svartvik 2015-10-26
Likabehandlingsplan för Heliås Svartvik 2015-10-26 1 Likabehandlingsplan fö r Helia s 1. Värdegrund Genom att visa varandra ömsesidig respekt och engagemang skapar vi en trygg miljö. 2. Bakgrund Likabehandlingsarbete
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs mer