Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Transkript

1 Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Hantering av bilddiagnostiska undersökningar Bildiagnostiska modaliteter Teleradiologi Strålrisker 11 april 2016 Röntgenremissen Önskad undersökning.. Frågeställning Kort relevant anamnes Hantering av bilddiagnostiska undersökningar Utlåtande:.. Utförande och godkännande av undersökning Primärgranskning och utlåtande Sekundärgranskning, visning av undersökning i samband med röntgenrond eller konferens. Slutgiltigt utlåtande Skriftligt röntgenutlåtande till behandlande läkare Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Utesluta eller bekräfta klinisk misstanke om en diagnos. T.ex gallbesvär ultraljud Kartlägga utbredning av känd sjukdom inför behandling. Utvärdera sjukdomsförlopp och behandlingsresultat vid en känd diagnos. Styra punktionsnål för att få cytologisk diagnos För att behandla en sjukdom. 1

2 Förberedelser inför undersökningar Fasta Diet Laxering Medicinering Bilddiagnostiska modaliteter Röntgen Ultraljud Datortomografi (DT) Magnetresonanstomografi (MRT) Nuklearmedicin Röntgen Detektor Spridd strålning Objektet nära detektor Patient Handen långt från underlaget - oskarp bild Handen nära underlaget - skarp bild Bländare Röntgenrör Inbländning!! 2

3 Rtg vänster armbåge Rtg vänster armbåge Röntgen höger höftled Röntgen höger höftled Kontrastskillnad Vävnad/ struktur Bild Buköversikt Gas ex luft Fett H 2 0 (mjukdelar) Ca +2 (skelett) 3

4 Lungröntgen Tunntarmspassage Ultraljud Ultraljud - ekolod Vanligen 2-10 MHz ultraljudsgivare och mottagare (transducer) Typisk buktranscducer 3,5 MHz Ytliga strukturer 7 MHz Ljudvågorna reflekteras av vävnaderna och registreras i transducern Ultraljudsvägledd biopsiering Ultraljud Doppler Blodflödesmätningar Karakterisering av vävnad Hjärta - kärl 4

5 Ultraljudskontrastmedel Mikrobubblor Endoskopiskt ultraljud Peroperativt ultraljud Intravaskulärt ultraljud Datortomografi Datortomografi Fasta detektorer i en ring Roterande röntgenrör Realtidsbearbetning av data och presentation av bilder Första datortomografen i Sverige Karolinska sjukhuset 1973 Nobelpriset i Medicin 1979 The price was awarded jointly to Cormack, Allan M. USA, Tufts University, Medford MA. *1924, 1998 and Hounsfield, Godfrey N, Great Britain, Central Research Laboratories, EMI, London. * for the development of computer assisted tomography. 5

6 DATORTOMOGRAFI (DT) (eng Computed Tomography - CT) Spiraldatortomografi Spiraldatortomografi Multidetektorspiraldatortomografi PET /DT 32 Multidetektordatortomografi 33 Enkeldetektor DT Multidetektor DT (n=8) Multidetektordatortomografi Mjukdels fönster 6

7 Multidetektordatortomografi Lung fönster Multidetektordatortomografi Skelett fönster Multidetektordatortomografi 3D Magnetresonanstomografi (MRT) Magnetfält och radiovågor Avbildande modalitet med högsta kontrast mellan olika strukturer i kroppen Funktionell avbildningsmöjlighet 40 Första humana MR-bilden 3/ Akvisitionstid: 4 timmar och 45 minuter 7

8 43 T1-viktad bild T2-viktad bild Magnetresonanstomografi av kotpelaren hos patient med skelettmetastaser Diffusionsviktad MRT Diffusion av vattenmolekyler (pilar) Celler i normal vävnad Vävnad med cancerceller 46 Spridning i bukhålan av ovarialcancer Cancer i caecum- diffusionsviktad MRT Datortomografi T1 viktad MRT med kontrast T2 viktad MRT Diffusionsviktad MRT 8

9 Scintigrafi registrering med Gammakamera Scintigrafi Skelettscintigrafi Injektion av 99 Tc Upptag i skelett osteoblastaktivitet Positronemissionstomografi (PET) Detektion of gammastrålar generade av en positronemitterande tracer (spårsubstans) Tracer kopplas till en biologiskt aktiv substans Tracer injeceras i ett blodkärl Positronemissionstomografi (PET) PET/DT vid utredning av kolorektal cancer Positron som emitteras av tracer möter en elektron annihilation Detektion med scintillator Vanligast använda tracer är fluorodeoxyglukos (FDG) Upptag av FDG återspeglar metabol aktivitet i vävnad DT PET PET/DT Upptäcka metastaser som undgått upptäckt med andra metoder 53 Peritoneal carcinos tumörspridning i bukhålan 9

10 Interventionell radiologi Interventionell Radiologi Kärl Artärstenoser Ballongdilatation = perkutan transluminal angioplastik = PTA (PTCA) Ben, kranskärl, njurar Stent = endovaskulär protes Kärlmissbildningar Blödningar - Embolisering Tumörembolisering Interventionell Radiologi Tumörer Radiofrekvensablation - RFA Levertumörer - metastaser Njurcancer Lungmetastaser Teleradiologi En person bosatt i Sverige erhåller cirka 3-4 msv/år i effektiv dos Kan kontrolleras och begränsas Strålkällor Kan EJ kontrolleras; begränsas genom intervention Strålrisker industriell <0,1 msv Arbetare olyckor naturlig medicinsk 0,7 msv Befolkning markstrålning radon i hus 0,5 msv intern 3 msv 0,3 msv Från Doc. Anette Fransson-Andreo vch Avd.f.sjh.fysik Karolinska Universitetssjukhuset kosmisk 0,3 msv 10

11 Risk för utveckling av cancer utvecklas efter år 0,005% per msv 1 msv till personer = 1 cancer 100 msv till 200 personer = 1 cancer 1 DT buk = msv Strålskyddskommitteer SSM - StrålSäkerhetsMyndigheten ICRP - International Commision on Radiological Protection Radiologiundervisningslänkar en/esr_ecr_news.htm DEN DIAGNOSTISKA BILDEN ser&sub=def&pag=dis&itemid= april 2016 Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se 11