Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Transkript

1 Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

2 Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras.

3 Är undersökningen indicerad? Kan en annan modalitet användas som förväntas svara på frågan? UL? MRT? RTG? Bör man avvakta? Ny klinisk bedömning? Nytt UL Riskerar undersökningen att itereras? Risken med undersökningen får aldrig överstiga risken för sjukdomen man önskar diagnosticera. Ta ställning för varje remiss!

4

5 Nästa dag, förbättrat bukstatus 6 år, lättundersökt med ultraljud, endast lymfadenopati. Ingen DT gjordes.

6

7

8

9

10 Hur mycket brus i bilden kan jag tolerera utan att missa det viktiga? Finns en brusnivå som kan definieras vid varje enskild frågeställning? Handen på hjärtat, duger inte bilden som den är? Är det inte så att vi automatiskt vill minska bruset för att få en vackrare undersökning som vi kan känna oss stolta över?

11

12

13

14 Öka medvetenheten hos personalen, utbilda om vikten av att sänka strådosen hos barn. arbeta i team för dosreducering: fysiker, röntgensjuksköterskor och radiologer. Man kan utgå från vuxenprotokoll till att börja med och minska ffa kv radikalt. Försök att övergå till en fas. En serie utan kontrast eller en fördröjd serie tillför sällan något extra. Använd gärna dubbelenergi eller tvåfasig kontrastinjektion. Begränsa undersökningsområdet.

15 Användningen av DT ökar generellt, ökade krav på rätt,snabb diagnos. Användningsområden ökar Barn är en känslig patientgrupp pga snabbare celldelning/tillväxt Lång livstid ökar risken för fler exponeringstillfällen

16 Utbildning! Centrera patienten i gantryt! Minimera scoutdoser och doser på bolustracking. Se över barnprotokollen Bestäm lägsta acceptabla dosnivå i samarbete med sjukhusfysiker Om man sällan kör barn, se till att kontrollera dosen varje gång! Använd en jämförbar enhet när man jämför doser vid olika patientstorlekar.

17 Börja med att skriva ner CTDI-vol och DLP för varje undersökning. Analysera bilder och hitta en acceptabel nivå för bildkvalitet Sänk dosen successivt tills att gränsen för vad som accepteras är nådd. Utnyttja apparaturens möjligheter till iterativa rekonstruktioner i små steg.

18 Vad är frågeställningen? Hur bra behöver upplösningen vara? Hur mycket brus kan man acceptera? Det kanske behövs flera protokoll beroende på vilken detaljupplösning som krävs. Trauma? Infektion? Kärl?

19 Att optimera stråldoser vid datorotomografi måste vara en pågående process. Man kan aldrig nöja sig med att ha nått en tillräckligt låg dosnivå! Försök alltid gå ett steg längre och begrunda resultatet, kan man pressa ytterligare genom att öka de iterativa rekonstruktionerna?

20 Ibland kan dosen behöva höjas pga bildkvaliteten inte når ända fram. Kom ihåg att en icke konklusiv undersökning som måste göras om pga dosen varit för låg och därför inte är bedömbar, endast är en onödig stråldos till patienten. Detta gäller förstås vid riktade smala frågeställingar som exempelvis angiografier med små geometrier.( extremt tunna kärl på små patienter)

21 As low as reasonable achievable Begränsa undesökningsområdet Optimera ma nivån ( dvs, lägre ma för skelett och lungor) Justera dosen för storlek/vikt Bestäm en adekvat nivå av upplösning ( dvs vissa diagnoser har lägre krav på detaljupplösning)

22 Vinsten av att ställa rätt diagnos måste alltid vara högre än den risk man utsätter patienten för i och med undersökningen.

23

24

25

26

27

28

29

30

31 Vi vill börja köra ALLA halsryggar i datortomografen eftersom det är enklare och bättre + lättare för personal och patient + vassare diagnostik, mer lättolkat? - högre dos? Tappar personalen vana att röntga vanligt? Hur gör vi nu?

32 Syfte Frågeställningen är om halsryggsundersökningar kan flyttas till datortomografi från konventionell utrustning som rutinen är idag. Syftet med denna studie är att jämföra stråldosen för en sådan undersökning mellan konventionell utrustning samt datortomografi.

33 Konventionell rtg Datortomografi

34 Datortomografiundersökningen ger en effektiv dos på 0,4-1,4mSv medan en motsvarande konventionell undersökning ger en effektiv dos på 0,1-0,2mSv

35 Dosen till patienten är minst den dubbla jmf med slätröntgen I rutinfallet bedömes inte vinsten med att undersöka patienten med datortomografi vara högre. Vid fall med positiv neurologi alternativt vid trauma då ändå patienten ligger i datortomografen, bedöms vinsten överstiga risken.

36 Att alla halsryggar som rutinmässigt undersöks vid trauma utan neurologi och där datortomografi av hjärnan ej utförs, röntgas även fortsättningsvis med slätröntgen. I de fall som patienten har positiv neurologi eller exempelvis av annan anledning antas ha stor risk för allvarlig halsryggsskada( ex dykolycka) undersökes med datortomografi. Även traumapatienter som ändå undersöks i datortomografen undersöker halsryggen med denna modalitet.

37 Fysikern får i uppgift att utreda detta med fantom och resultatet blir då:

38 Eftersom stråldosen till patienten blir högre i de fall man förlänger spiralen beslutar man ATT köra DT-skalle separat och att lägga in en lågdosspiral över ansiktet som separat serie.

39 Fysikern får i uppdrag att på fantom köra en serie över tumörområdet och en serie halsth-buk. Detta jämföres med stråldosen att endast köra en DE-serie över hals-th-buk.

40 Stråldosen är i alla fall lägre om man endast kör en DE-serie över hals thorax och buk. Man bör noga tänka igenom om man trots allt behöver en äkta icke kontrast serie. T ex i de fall man är oroad över kontrastläckage från GI-kanalen alternativt om man misstänker kvarvarande kontrast från tidigare undersökning i dessa fall kan en virtuell icke kontrast serie förvirra. DE- med iv kontrast direkt körs som rutin vid alla förstagångs us vid tumörutredningar.

41

42

43

44