Stigslund 42:1, kv Sätern (del av)

Transkript

1 PLANBESKRIVNING Antagen: Dnr: 11BMN144 Laga kraft: Handläggare: Emma Olofsson Stigslund 42:1, kv Sätern (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK PLANERING Samhällsbyggnad Gävle, Gävle Besöksadress Kyrkogatan 22 Tfn (vx)

2 Dnr: 11BMN144 Sid 2 (7) Planens syfte och huvuddrag Bostadsrättsföreningen Sätern vill möjliggöra att samtliga 28 lägenheter i föreningen ska kunna bygga till en balkong med utrymme för uteplats/oisolerat uterum under. I gällande detaljplan saknas byggrätt för balkong för 18 av 28 lägenheter. Syftet med detaljplanen är också att ge goda förutsättningar till förvaltning av bebyggelsen i syfte att värna översiktsplanens intentioner. Detaljplanen upprättas med enkelt planförfarande enligt 5 kap. 7 plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Förenligt med 3, 4 och 5 kap MB Inga riksintressen eller miljökvalitetsnormer berörs. Plandata Lägesbestämning Planområdet ligger i stadsdelen Stigslund, ca 2,5 kilometer norr om centrala Gävle. Areal Planområdet är drygt 1 hektar stort. Markägoförhållanden Fastigheten Stigslund 42:1 ägs av Gävle kommun. Fastigheten är upplåten med tomträtt till bostadsrättsföreningen Sätern. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Översiktsplan Gävle stad 2025 pekas planområdet ut som värdefull kulturmiljö. Radhusbebyggelsen är en del av ett större område i Stigslunds centrum. Området har enligt kommunen ett mycket högt värde genom bebyggelsens struktur med friliggande höghus i höjdläge och de lägre liggande radhus- och villabebyggelsen. Byggnaderna i sig har en tidstypisk utformning men bebyggelsen har vid uppförandet tagit stor hänsyn till topografi och natur. Detaljplaner För området gäller detaljplan antagen 10 oktober Aktuellt område är i gällande detaljplan planlagt för bostäder.

3 Dnr: 11BMN144 Sid 3 (7) Vision 2025 Detaljplanen strävar mot visionen genom att medborgarna har möjlighet att påverka sin egen boendemiljö. Miljökonsekvensbeskrivning Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig 5 kap. 18 plan- och bygglagen ska upprättas. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.

4 Dnr: 11BMN144 Sid 4 (7) Förutsättningar och förändringar Natur Planområdet omfattar befintlig bostadsmiljö bestående av tre radhuslängor och den tillhörande tomtmarken på radhusens baksida. Planområdet berör ingen särskilt utpekad värdefull naturmiljö. Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Befintlig bebyggelse Radhusbebyggelsen är en del av ett större område i Stigslunds centrum med friliggande höghus i höjdläge och de lägre liggande radhus- och villabebyggelsen. Byggnaderna i sig har en tidstypisk utformning men bebyggelsen har vid uppförandet tagit stor hänsyn till topografi och natur. Radhusen är ett gott exempel på hur man utnyttjat terrängen och byggt i suterräng mot en öppen f.d. odlingsyta som gränsar till skogen. De aktuella radhusen är uppförda 1959 av arkitekt Hans Åkerlind som har ritat flera byggnader i Gävle. Han var verksam i Gävle vid mitten av 1900-talet och har ritat flera byggnader i god arkitektur. Byggnaderna har ett tidstypiskt utseende från 1950-talet: sadeltak, tegelfasader, symmetriskt placerade fönster och en god anpassning till terrängen. Byggnaderna har ett enhetligt utseende. Den befintliga bebyggelsen består av tre radhuslängor byggda i souterräng. Fasaden består av brunt tegel och taken svarta plåttak. Uteplatser på radhusens baksida, mot söder och väster, har varierande storlek och utseende. Enhetliga farstukvistar finns på entrésidan. Bild på radhusområdet, taget i korsningen Furumovägen/Källsätersvägen.

5 Dnr: 11BMN144 Sid 5 (7) Ny bebyggelse Byggrätt för balkonger och uteplats Detaljplanen möjliggör att balkonger kan byggas på baksidan av samtliga tre radhuslängor. Byggrätten sträcker sig 3,5 meter ut från fasad samt hela radhuslängornas längd. Under balkongerna finns yta att bygga uteplats/uterum. Uterummen ska inte kunna konverteras till bostadsyta utan ska vara oisolerade. Det är viktigt att balkongerna och uteplatserna/uterummen får ett enhetligt utseende och anpassas till befintlig bebyggelse. De tillkommande Verandornas/balkongernas utseende är viktigt att anpassa till byggnadernas stil. Formspråket ska vara enkelt utan utsmyckande detaljer, likt illustrationen, med diskret färgsättningen. Illustrationer av de nya balkongerna. Illustrationerna är ett exempel på utformning. (Illustrationer SKT AB) Byggrätt för komplementbyggnad Möjlighet att komplettera området med komplementbyggnad skapas på radhusens norra och östra sida. Detta görs för att bostadsrättsföreningen har möjlighet att bygga t.ex. carport, förråd eller större soprum i framtiden. Alla tillkommande komplementbyggnader ska anpassas till befintlig bebyggelse. Lämplighetsprövning vad gäller storlek och utseende görs i bygglovskedet. Komplementbyggnaderna ska ha ett enhetligt utseende, t.ex. genom mörk fasad som harmonierar med radhusens tegelfasader, låg byggnads- och nockhöjd och enkelt uttryck utan snickarglädje.

6 Dnr: 11BMN144 Sid 6 (7) Naturmark Naturområdet på radhusens baksida planläggs som naturområde inom bostadskvarteret. Detta område får inte bebyggas. Varsamhets- och hänsynsbestämmelse Varsamhets- och hänsynsbestämmelse enligt 8 kap 1 och 14 plan- och bygglagen införs då radhusen bedöms vara av god och representativ kvalitet för sin arkitektur. Dessa bestämmelser reglerar fortsatt förvaltning av befintlig bebyggelse samt tillskott av ny bebyggelse. De karaktärsdrag som bostadshusen har är; sadeltak, bruna tegelfasader med inslag av mörk träpanel, symmetriskt och rytmiskt placerade fönster är viktiga att bibehålla. Radhusen har en sparsmakat utseende utan utsmyckande detaljer, med undantag av de senare tillkomna farstukvistarna, vilket också är ledande vid förändring och tillskott. På sikt bör snickarglädjen vid förstukvistarna ersättas till förmån för liknande utseende som de nu planerade balkongerna/uteplatserna. Även tillskott av nya byggnader är viktigt att de anpassas till områdets karaktärsdrag. Gator och trafik Bostadsområdet trafikmatas från Furumovägen och Källsätersvägen. Teknisk försörjning Då området redan är bebyggt är all teknisk försörjning utbyggd. Konsekvenser Tillkommande byggnadsdelar Utseendet på radhusens baksidor kommer förändras på grund av tillkommande balkonger. Utrymmet under balkongerna kommer nyttjas som uteplats vilket också kommer påverka utseendet och uttrycket av radhusen. Med en god anpassning till befintlig bebyggelse och ett enhetligt utseende på tillkommande balkonger/uteplatser kommer husens uttryck inte påverkas negativt. Komplementbyggnader Detaljplanen skapar möjlighet för bostadsrättsföreningen att komplettera sitt bostadsområde med balkonger samt carportar, större soprum eller förråd. Byggrätten för komplementbyggnad begränsas inte i storlek. En lämplighetsprövning över storlek, placering och utseende görs i samband med bygglovet. Påverkan på området minimeras genom att komplementbyggnaderna får ett enhetligt utseende.

7 Dnr: 11BMN144 Sid 7 (7) Fastighetsrättsliga genomförandefrågor och konsekvenser Detaljplanen medför inga fastighetsrättsliga åtgärder. Konsekvenserna för berörd fastighet är att den ökade byggrätten kan medföra ett visst ökat ekonomiskt värde på fastigheten. Tomtindelningen Sätern, aktnr , upphör att gälla när denna detaljplan vunnit laga kraft. Ekonomiska genomförandefrågor Bostadsrättsföreningen Sätern bekostar upprättandet av detaljplanen. Detaljplanen medför inga kommunala investeringar eller kostnader. Organisatoriska frågor Ungefärlig tidplan Samråd mars, 2012 Antagande maj, 2012 Genomförandetid Det har bedömts som lämpligt att ge detaljplanen en genomförandetid på 5 år från den dag planen vinner laga kraft. Under denna tid får planen inte ändras om inte särskilda skäl uppstår. Medverkande tjänstemän Lena Boox, kulturantikvarie, och Mikael Ekman, kommunekolog, har deltagit i planarbetet. Samhällsbyggnad Gävle Petter Jonegård Planchef Emma Olofsson Planingenjör