MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

Transkript

1 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: DEL 1 Respiration Hjärtat Endokrinologi Omgivningsfysiologi/Träningsfysiologi Digestion DEL 2 Njure/vb/syrabas Nervsystemet Cirkulation Nervsystemet SUMMA Gräns för VG För Godkänt 81p 6 54p Vid inlämning av din tenta ska du visa upp giltig fotolegitimation. Läs i början av skrivningstiden igenom samtliga frågor för att kontrollera att de är språkligt begripliga. Om Du finner att någon fråga är så oklart formulerad att Du inte förstår dess innebörd, skall Du be om ett klarläggande vid skrivningens början. SKRIV TYDLIGT! Tydlig stil är en förutsättning för att skrivningen skall kunna bedömas. SKRIVNINGSRESULTAT Mappnummer, poäng och betyg anslås på kursens hemsida den 18 februari. LYCKA TILL! KAROLINSKA INSTITUTET Inst för Fysiologi och Farmakologi Fysiologiundervisningen Tfn

2 VG: 6 NJURE/VÄTSKEBALANS/SYRBAS (Mats Rundgren) 6. Redogör för, utifrån dina kunskaper om njurarnas normala funktioner, de förändringar i kroppens vätske- och syra-bas balans samt i cirkulationsapparatens funktioner du förväntar dig finna vid kraftigt nedsatt njurfunktion (som t.ex. vid kronisk njursvikt). Redogör även kort för vilka njurfunktionsparametrar du skulle kunna mäta för att få en uppfattning om graden av nedsatt funktion i njurarna. () Svar: Svaret bör innehålla aspekter på njurarnas utsöndring av vatten, Na, K (och ev. andra elektrolyter), samt effekter på syra-bas balansen (minskad utsöndring av icke flyktig syra metabol acidos). Bör även innehålla effekter på blodtrycket och syretransport i blodet (nedsatt bildning av erytropoetin). Funktionsparametrar som bör beröras: urinproduktion, urinutsöndring Na, K och andra elektrolyter, GFR, ev. renalt blodflöde. Kan nämnas den principiella möjligheten (utan att nämna konkreta exempel) att i urinen analysera ev. direkta eller indirekta markörer för skada på tubulusceller. 2 (6)

3 VG: 6 NERVSYSTEMET HÖGRE FUNKTIONER (Peter Århem/Johanna Nilsson) 7. a) Jämför de sensoriska systemen för syn, hörsel och diskriminativ hudkänsel med avseende på lokalisation av primära projektionsområden i hjärnbarken och med avseende på kärnor i thalamus. (6p) 7. b) Jämför syn- och luktsinne med avseende på transduktionsmekanismen i sinnescellerna (foto- respektive odoreceptorer). Likheter och olikheter? (3p) Svar: a) Syn - occipitalloben, laterala knäkroppen. Hörsel temporalloben, mediala knäkroppen. Känsel parietalloben, VP-komplexet. b) Likheter: Aktiviteten är G-proteinmedierad och cykliskt nukleotid-aktiverade kanaler är inblandade. Olikheter: Stimulering (ljus) av synreceptorer leder till hyperpolarisering; stimulering av odoreceptorer leder till depolarisering. Andra budbärare i synreceptorer är cykliskt GMP, i odoreceptorer cykliskt AMP. 3 (6)

4 VG: 6 CIRKULATION (Lennart Lindbom) 8. Ange (genom en cirkel runt någon av bokstäverna A-E) den kombination av förändringar som sker initialt i samband med att en person reser sig från liggande till stående. Hjärtfrekvens Venöst återflöde Hjärtminutvolym Signalering från Frisättning arteriella baroreceptorer av renin A. B. C. D. E. Redogör dessutom för bakomliggande orsak till förändringen i respektive variabel. () Svar: Alternativ B är korrekt. Det venösa återflödet minskar på grund av blodpoolning i benen (ca. ½ liter blod från huvudsakligen intrathoracala kärl omfördelas p.g.a. gravitationen till kapacitanskärl i benen). Slagvolymen minskar kraftigt p.g.a. det försämrade venösa återflödet. Minskad slagvolym ger minskad hjärtminutvolym vilket initialt leder till minskat arteriellt blodtryck. En avlastning av de arteriella baroreceptorerna innebär minskad signalering till kardiovaskulärt centrum i medulla oblongata vilket leder till ökad sympatikusaktivitet. Därmed stiger hjärtfrekvensen vilket delvis kompenserar för minskningen i slagvolym. Det arteriella blodtrycket sjunker initialt (minskad slagvolym) men normaliseras snabbt p.g.a. de kompensationsmekanismer som aktiveras. Ökad sympatikusaktivitet ökad hjärtfrekvens samt ökad tonus i resistanskärl (ffa sk.muskel, njure, splanchnicus --> ökad perifer resistans) och kapacitanskärl (befrämjar venösa återflödet). Minskat njurblodflöde => ökad frisättning av renin och aktivering av renin-angiotensin systemet => kärlkonstriktion och ökad perifer resistans via AII. 4 (6)

5 VG: 6 NERVSYSTEMET (Bo Rydqvist) 9. Hudsinnet Diskutera underlaget för perception av olika sinnesmodaliteter i huden. Svaret skall innehålla uppgifter om receptorer och deras egenskaper (översiktlig morfologi, transduktion, adaptation. Bansystem som förmedlar information till kortex, samt vilka områden i kortex som svarar för den primära bearbetningen av hudstimulering. () Svar: Svaret skall innehålla information om de olika sinnesmodaliteter (Mekaniska, temperatur och smärta) och eventuella submodaliteter som finns i huden. Vilka receptorer i huden utgör grunden för transduktion av de olika stimuli och vilka egenskaper karakteriserarr dessa receptorer med avseende på morfologi, transduktionsegenskaper, adaptationsegenskaper, receptoriska fält och de fiberegenskaper som är kopplade till de olika receptorneuronen. Vidare skall svaret innehålla information om de bansystem som förmedlar de olika modaliteteran till högre centra i CNS (centrala nervsystemet) samt vilka delar av CNS som primärt ansvarar för perceptionen (medveten upplevelse) av stimulering av huden. I huden finns 5 olika typer av mekanoreceptorer: Typ Accesorisk struktur Funktion Adaptation Fiber Meissner Accessorisk bindväv Tryck/berör. Snabbt adapterande A-betafibrer Pacini Betydande bindvävskapsel Vibration Snabbt adapterande A-betafibrer Hårfollikel Trådar lindas kring hårroten Berör. hår Snabbt adapterande A-deltafibrer Merkel Speciella celler Berör Långsamt adapterande A-betafibrer Ruffini Accessorisk bindväv Stryka hud Långsamt adapterande A-betafibrer Överföringen av mekanisk stimulus är baserat på aktivering av mekanokänsliga jonkanaler i nervterminaler i de pseudounipolära neuronen. De mekanokänsliga jonkanalerna är permeabla för vanligtvis Na + och K + ibland också Ca 2+. Aktivering av dessa kanaler leder till en depolarisering av den sensoriska nervens terminal man erhåller en receptorpotential. Receptorpotentialens amplitud är proportionell mot stimulusstyrkan amplitudmodulering. Receptorpotentialen kommer i sin tur att aktivera de spänningskänsliga Na + och K + kanalerna som genererar nervimpulser (aktionspotentialer r= AP). I nervfibern kommer antalet AP eller frekvensen av AP att vara relaterade på något sätt till stimulusstyrkan frekvensmodulering. Man har också en tröskel för aktivering av impulser. Under en viss stimulering blir depolariseringen för liten. Fibrerna från huden, de primära sensoriska trådarna, är pseudounipolära neuron med sina cellkroppar i dorsalrotsgangliet. De projicerar till ryggmärgens dorsalhorn där de flesta trådarna (en liten del taktil information går i anterolaterala systemet) fortsätter upp i baksträngsbanan och kopplas om i baksträngskärnorna (n. cuneatus och gracilis). Efter omkoppling i kärnorna överkorsar det andra neuronet medellinjen och fortsätter i mediala lemnisken på andra sidan. Det 5 (6)

6 VG: 6 andra neuronet kopplar sedan om i talamus (VPL, VPM). Det tredje neuronet projicerar sedan på cortex området bakom den centrala fåran i parietalloben. Detta område är den primära sensoriska cortex. Består av två områden SI och SII där kroppsytan projiceras sensorisk homunkulus. Storleken på olika hudrepresentationer varierar beroende på innervationstätheten. Handen, ansikte, läppar, tunga upptar stora cortexområden. Perceptionen bestäms i cortex och elektrisk stimulering av en sensorisk fiber för t.ex. beröring ger en beröringsupplevelse. [Sensoriska fibrer projicerar också via formatio retikularis ascenderande del till stora delar av cortex, vilket har betydelse för vakenheten.] 6 (6)