FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Transkript

1 FÖRSLAG 1(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland - bilaga skrivelse från Läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, öronkliniken, BVC-samordnare, chefsaudionom etc Hälso- och sjukvårdsnämndens beslöt HSN 308. OAE-screening Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att avvakta med införande av OAE-screening på Gotland. enligt det förslag som var aktuellt då. Nu har nyföddhetsscreening införts i nästan alla landsting då man funnit att nyttan är så stor. Barnet får tidigt, före 6 mån. ålder hörapparat eller vid dövhet cochleaimplantat runt 1 års ålder. Detta innebär att barnet har en chans att språkligt utvecklas i takt med jämnåriga och detta ger också mindre krav på krävande rehabiliteringsinsatser senare. Det är också mycket lättare att få ett så litet barn att acceptera en hörapparat, som då på ett annat sätt blir som en del av barnet. I stort sett alla grava hörselnedsättningar kan upptäckas vid en nyföddhetsscreening. Det finns några mycket ovanliga former som man teoretiskt skulle kunna missa. På Huddinge sjukhus har man screenat i flera år och sett att risken att missa en hörselnedsättning är ytterst liten. Följande krävs för att kunna starta hörselscreening på Gotland: - OAE utrustning till Hörcentralen (används på BB), kostnad ca kr. - personal på BB, som utbildas för att utföra screening. BB-personal är de som har störst kunskaper om när det är lämpligt att utföra en undersökning utan att störa för mycket. De finns hela tiden i barnens och de nyblivna föräldrarnas närhet och kan passa in undersökningen, som bäst görs när barnet sover. Utbildningen ges på Huddinge sjukhus. Därefter ges uppföljande handledning från audionomerna här på Hörcentralen. Uppdraget bör hållas på ett fåtal händer för att dessa personer ska få tillräcklig färdighet och resultaten bli säkra. - information till föräldrarna på MVC om screeningverksamheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp har diskuterat skrivelse från läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, öronkliniken, BVC-samordnare, chefsaudionom: 57 Förslag, införande av hörselscreening av nyfödda barn: Öron-näsa-halsklinikens verksamhetschef presenterar förslaget, som Ledningsgruppen ställer sig bakom. Förslaget går vidare till Hälso- och sjukvårdsnämnden för beslut. Org nr g:\hs\ diarie\_.2005\ \oae-förslag.doc :32

2 FÖRSLAG 2(2) 30 maj 2006 HS 2005/0047 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att inte längre avvakta, utan besluta att införa OAE-screening av nyfödda på Gotland enligt det förslag som läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, öronkliniken, BVCsamordnare, chefsaudionom ställer sig bakom. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Ann-Christin Kullberg tf hälso- och sjukvårdsdirektör Org nr g:\hs\ diarie\_.2005\ \oae-förslag.doc :32

3 Förslag på införande av hörselscreening hos nyfödda på Gotland. Ett barn av tusen födda per år har en hörselnedsättning, som kräver antingen hörselhabilitering i form av hörapparatanpassning eller cochleaimplantat. På Gotland innebär detta ett barn vartannat år. SBU har slagit fast att endast 5 % av dessa barn hittas vid sedvanliga metoder som BOEL-test eller sk distraktionstest, som görs av sköterska på BVC. Undersöker man de barn som har riskfaktorer som t.ex. hörselnedsättning i släkten eller som haft infektioner i nyföddhetsperioden hittar man fler, ca 50%. SBU anser dock att även denna siffra är för låg. SBU bedömer att det finns vetenskapligt stöd för att nyföddhetsscreening leder till att medfödda hörselnedsättningar upptäcks tidigare och får en tidigare habiliteringsstart. Man anser också att det finns belägg för att detta leder till bättre kommunikation och språkutveckling. Det finns viktiga etiska aspekter, som SBU betonar. Det måste runt en screening finnas en organisation, som kan ge snabb och effektiv habilitering. Det har funnits farhågor över att screeningen skulle oroa nyblivna föräldrar. Studier i Sverige på flera orter har dock visat att detta inte varit något problem. De flesta föräldrar ser på undersökningen och även på eventuella omkontroller utan någon större oro. Nyföddhetsscreening har nu införts i nästan alla landsting då man funnit att nyttan är så stor. Barnet får tidigt, före 6 mån. ålder hörapparat eller vid dövhet cochleaimplantat runt 1 års ålder. Detta innebär att barnet har en chans att språkligt utvecklas i takt med jämnåriga och detta ger också mindre krav på krävande rehabiliteringsinsatser senare. Det är också mycket lättare att få ett så litet barn att acceptera en hörapparat, som då på ett annat sätt blir som en del av barnet. I stort sett alla grava hörselnedsättningar kan upptäckas vid en nyföddhetsscreening. Det finns några mycket ovanliga former som man teoretiskt skulle kunna missa. På Huddinge sjukhus har man screenat i flera år och sett att risken att missa en hörselnedsättning är ytterst liten. Socialstyrelsen har som målsättning att alla hörselnedsättningar ska vara upptäckta vid ett års ålder och vid en konferens om barnhälsovård, som anordnades av Medicinska forskningsrådet 1999 rekommenderades en allmän nyföddhetsscreening.

4 Den vanligaste varianten av nyföddhetsscreening görs med hjälp av OAE (otoakustiska emissioner) någon av de första dagarna på BB. Mätningen tar några min., och blir bäst om barnet sover. Om svaret uteblir eller är osäkert görs ett nytt test inom några dagar. Får man inget svar på detta måste man utreda ytterligare, då vanligtvis med hjärnstamsaudiometri. Nyföddhetsscreening på Gotland På Gotland föds ca 500 barn/år. Detta innebär att 1 barn vartannat år beräknas födas med hörselnedsättning/dövhet som kräver habilitering. Möjligheterna att på ett bra sätt bedriva hörselscreening för nyfödda här på Gotland har betydligt förbättrats under senaste året. Orsakerna till detta är följande: Audionomerna på Hab-Rehabkliniken har möjlighet att vara den uppföljande resurs som behövs för de undersökningar som vid screening faller ut och som behöver göras om. Denna verksamhet ryms inom befintliga resursramar. En ny s.k. hjärnstamsaudiometer finns numera på öronmottagningen. Om OAE vid två tillfällen visar misstanke på hörselnedsättning måste hjärnstamsaudiometri göras. Denna kan alltså nu göras här i Visby och barnen behöver inte skickas. Dessutom är den nya hjärnstamsaudiometern kompatibel med apparatur på Huddinge sjukhus och gör att vi här vid behov snabbt kan få hjälp att bedöma undersökningsresultat. På Hörselkliniken Huddinge sjukhus är man också mycket positiv till att screening införs här på Gotland och man kan bidra med utbildning, tolkning av resultat och snabbt omhändertagande av de barn som visar sig ha en hörselskada. Följande krävs för att vi ska kunna starta hörselscreening på Gotland: -OAE utrustning till Hörcentralen (används på BB), kostnad ca kr. -personal på BB, som utbildas för att utföra screening. BB-personal är de som har störst kunskaper om när det är lämpligt att utföra en undersökning utan att störa för mycket. De finns hela tiden i barnens och de nyblivna föräldrarnas närhet och kan passa in undersökningen, som bäst görs när barnet sover. Utbildningen ges på Huddinge sjukhus. Därefter ges uppföljande handledning från audionomerna här på Hörcentralen. Uppdraget bör hållas på ett fåtal händer för att dessa personer ska få tillräcklig färdighet och resultaten bli säkra. -information till föräldrarna på MVC om screeningverksamheten Undertecknade av detta dokument har tillsammans en gedigen erfarenhet av barn, barns utveckling och hörsel. Vi har samlats för att diskutera nyföddhetsscreening med avseende på medfödda hörselskador hos barn.

5 Vår slutsats blir att vi är övertygade om att hörselscreening för nyfödda måste införas också här på Gotland. De barn som föds med grav hörselnedsättning/dövhet här måste få samma möjligheter till språkutveckling och kommunikation som barnen i resten av landet. Visby Margaretha Blomgren, läkare Barn-Ungdomsmed.klin. Inger Fosdal, läkare Barn-Ungdomsmed.klin. Carin Klintberg, läkare Öronklin. Anna Levin, läkare, Barn-Ungdomsmed.klin. Yvonne Shatohin, BVC-samordnare Johan Söderström, läkare Öronklin. Gunnel Widgren, chefsaudionom Hab-Rehabklin. Maria Österdahl, läkare, Barn-Ungdomsmed.klin.

6 FÖRSLAG 1(2) 30 mars 2005 hs 2005/0047 Hälso- och sjukvårdsnämnden Screening av nyfödda barns hörsel? - hs 2005/0047, SBU Alert 2004-rapport I svar till hörselskadades riksförbund (21 oktober 2004) hänvisades till att på Gotland pågår arbete att ta fram underlag för beslut om vilka prioriteringar som skall gälla och att frågan om och när neonatal screening för alla skall införas kommer att behandlas i det arbetet. SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering, menar att för att screening ska vara etiskt acceptabelt måste de hörselnedsättningar som identifieras följas upp i en organisation som kan ge snabb och effektiv habilitering. Falskt positiva utfall vid screening och även tidig diagnos kan skapa oro hos föräldrarna under en känslig period för barn-/föräldrarelationen. Detta kan motverkas med bra information, kort utredningstid och genom att minimera antalet falskt positiva test. SBU bedömning av ekonomiska aspekter: Allmän screening av nyfödda, inklusive diagnostiska utredningar, kostar cirka 240 kronor per barn. Införande av ett sådant program i hela landet beräknas ge en ökad kostnad för sjukvården med cirka 19 miljoner kronor per år. Kostnad per extra upptäckt hörselnedsättning hos barn före sex månaders ålder, har beräknats till cirka kronor. I Sverige, där man upptäcker en betydligt mindre andel hörselnedsättningar före sex månaders ålder än i England varifrån data till kalkylen är hämtade, uppskattas denna kostnad bli cirka 30 procent lägre. För att kunna värdera programmets kostnadseffektivitet måste även hänsyn tas till kostnader för tidigare insatt habilitering liksom till de besparingar som görs i samhället tack vare att barnen får en bättre språkförmåga samt förbättringar i hälsorelaterad livskvalitet hos barn och föräldrar. Idag saknas data för att kunna beräkna såväl livstidskostnader som storleken på hälsovinster av allmän screening. Följande måste beaktas om man beslutar införa nyföddhetsscreening på Gotland: Ny mätutrustning krävs, både vad gäller OAE* och hjärnstamsaudiometer. Kostnaden beräknas till ca Utbildning för berörd personal krävs. Även om inte undersökningen kräver audionom för att utföras rekommenderar SBU att ansvarig audionom måste finnas till hands och detta innebär att när audionomen finns tillgänglig för detta kan de ägna mindre tid åt annan hörseldiagnostik eller åt utprovning av hörapparater. HSN på Internet; Org nr g:\hs\ diarie\_.2005\ \missiv2.doc :22

7 FÖRSLAG 2(2) 30 mars 2005 hs 2005/0047 Föräldrar till de barn som föds med en hörselnedsättning/dövhet är i behov av pedagogiskt och psykosocialt stöd. Dessa resurser finns idag inte på hörcentralen. Vid behov köps pedagogisk kompetens (så kallade hemvägledare) in från Huddinge sjukhus. Barn och ungdomshabiliteringen kan erbjuda ett begränsat psykosocialt stöd. Om öronklinikens ordinarie läkare (idag två personer) ska vara ansvariga för tolkningar och utredningsgång finns ingen täckning vid ledigheter. För ca 12 barn per år blir det aktuellt med att testa om och ev. hjärnstamsaudiometri, vår hjärnstamsaudiometer klarar inte dessa undersökningar och kanske uppnår man inte tillräcklig vana lokalt att tolka resultaten. Barnen måste skickas till regionvård för vidare utredning. Ett barn av tusen födda har en hörselnedsättning, som kräver antingen hörselhabilitering i form av hörapparatutprovning eller cochleaimplantat. På Gotland innebär detta alltså ett barn vartannat år. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsförvaltningen föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att avvakta med att införa allmän hörselscreening för nyfödda på Gotland. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör *OAE = otoakustiska emissioner, är ett sätt att testa innerörats funktion. Ljudklickar ger upphov till eko från ett frisk öra och används som ett komplement till övriga hörseltest. Testet används även vid hörselscreening på nyfödda barn. Detta test är ett unikt sätt att undersöka cochleans funktion. Ljud sänds till barnets öra via en liten högtalare i hörselgången. En mikrofon registrerar ljudet från cochlean (kallas emission). På detta sätt får man värdefull information om hörselcellerna i cochlean. Nyfödda som inte klarar screening (OAE) indikerar risk för hörselnedsättning. (Nyfödda från födelse till 28 dagar) HSN på Internet; Org nr g:\hs\ diarie\_.2005\ \missiv2.doc :22